Aftonbladet – 8 juni 1871, sida 2

han nu är sjelfva fulikomligheten. Vet ån, min vän, att jag känner mig så upplifvad i dag, — Tänker du gå till Earles Dene i morgon bittida?, I morgon? Det vore kanske bäst att dröja litet. Jag skulle önska att mr Lester inte yttrat sig så enträget derom. Ack, Marie, hvad du är för en gammal prudel!n Jag tycker att det vere bäst om vi ej vinge dit. Det bar blifvit så mycket bråk lör ingenting. Mycket rätt. Men en sak kommer af-en annan och ingenting kommer af ingentivg. En ganska rolig förmiddag ha vi emellertid haft och för den ha vi att tacka Gin promenad till parken. Jag tycker det skulle se så tacksamt ut om du nu ej ginge dit. Det vill jag inte tro. Jag kan ej låta bli tt tycka att raken redan bar gått så längt jen bör. Som du säger, ha vi baft en rolig örmiddsg och...e Och?n os Dervid tycker jag att vi låta det stanns. Huru? Tar du mr Lester för en varg och ss för ett par menlöra lam? Jag är inte ågot lam, det kan jag försäkra dig, och jeg änker inte heller bli det. Hen ser mig derill ganska oskadlig ut. Dessutom är ju miss Raymond der! Ja, du kan ha men ändå... Ack, Ingelique, berätta rig nu, medan vi äro alna, Dägonting ur brefsvet från Felix Se der; du kan gerna få läsa det, om det bar dig Harv? Hela, brefvet? Ja, hvarför inte? Der står inga hemligeter. Medan Angelique återvände till sin plats, fönstret och åvyo började läsa de två tå sängerna af Don Jaan, dem hon haft