Aftonbladet – 8 juni 1871, sida 2

kammaren, två millioner francs af jernvägsadlen och 24 millioner, som förskjutits af aaska banken. 3 utgifter, hufvudsakligen bestående i afliningen till nationalgardet stego till 800,000 francs om dagen i medeltal. Jourdo förklarar, att ehuru 350,000 francs om dagen användes till nationalgardets aflöning, kommunen vid slutet af striden yadast kunde räkna 30,000 man i aktiv tjenst. Å andra sidan förklarar markis de Ploeuc, anderdirektör för banker, att denna endast förskjutit 16 millioner och att dess säkerheter äro fullkomligt orörda. Versailles, fredagsaftonen. Följande dokument har offentliggjorts af underdirektörea för franska banken. . Den tystnad, sov: kittills tyckes ba bli vit iakt:agen angående franska bankens ställning, nödgar mig att taga min tillflykt till gubliciteten. Så många enskilda och allmänna intressen äro förbundna med denna iostitutioa, att det är nödvändigt att söka lugna dem. Banken, öfverraskad genom händelserna af den 18 Mars, förblefi Paris väktaren at Frankrikes kredit och af ett ansenigt belopp af säkerheter. Efter 67 dsgars geriog af kommunen — d. v. 8. af terrorismen — är banken orörå. Oaktadt många. direkta och indirekta försök har ingen väpnad styrka gjort våld på densamma, Envist försvarande sin skatt, gaf den icke mera än staden Paris hade innestående, hvilket uppgick till 9,401,009 francs, tilldess den genom kommunens eller komitens för den allmänga säkerheten dagligen fortsatta väldsamhet tvangs att göra det. Eno summa af 7 290,000 francs utvetalades på en blancovexel fån Ve:sailles. Staden Paris skallicke kuan2 ficna, att denna samma, antiogen hon skrifvas på dess räkning eller statens, är ett för dyrt pris för dess bof.ielse från plundring. Hora åstadkoms detta resultat? Helt enkelt genom denna pligtiänsla, denna samverkan af direktionens medlemmar, hvilka stannade i Paris trots alla arresteriogsorder, genom den fasta hållaniogen och enigheten hos denna franska bankinstitution och genom kommunens delegerades medverkan, hvilka utan att blanda sis uti bankens administration vid sina reqvisitioner togo hänsya till hvad upprätthållandet a? denna stora institation kräfde. Kanske skall jag någon dag, för att uppizsa den allwäona opiaioner, redogöra för tilldragelserna under dassa långa och svåra månades; men jag vill icke tillskrifva någon enskild förtjensten häraf, ty enhvar har gjort sin pligt.n Eu oväntad motion inlenmades i fredags i vationalförsamlingers session i Versailles af gesuteraden Jean Biunet, tillhörande venstern, nemligen om afskeffardet af proskriptionslagarre. Högern i kammaren ville tydligen icke tillåta, att initiativet tillen motion, gom hade till ändamål bourbonernas återkallanse, skulle väcks af ea deputerad af yttersta venstern, en man som var känd för sina radikala åsigter; också ivgafs genast en antan motion, ucdertecknad af många deputerace, hvilken man yrkade måtte bli skyndsamt behandlad. Detta antogs med stor majoritet. Doaputeradon Brisson, som fästade sig vid uttycket buset Bourboz i bögerns motion, frågade om dermed imea.des den äldre grecen eller den yrgre eller fasionen sf båda. D-puteraden Bsragn n svarade, att historien lemnade svar på den frögin. — Lefövre Por-: talis, som derefter ställde några förebrående ord tili regericgen af d-.n 4 Septenbar derför att den ej rådfrågat en nationslörsamlig ioaaa den 18 September, 4å Paris carnering var faktisk, fick af general Trochu det svar, att nationalförsvarsregeripgen insåg före cerneriogen af Paris att Frankrike skulle bli tvaoget att göra fred. Han försökta visa hurousom alla Jules Favrss ansträvgniogar hade varit förgäfves gentemot du osntsgliga vilkor som Bis:uarck fästade vid ex nationalförsamliogs sammanträdande och endist den skulle ha vsrit kompetent att fatta beslut i fråga om atståendet af franskt o:rråde. Kammaren mottog Trochus svar ganska gycnsamt, men deputeraden Germain, som gjorde rättvisa åt geceralen och mecgeaf att ställningen var svår, höll fast Gervid, att den dag den kejserliga regerivgen föll ech en Dy bildades gencm Ge deputerade för Paris borde de hafva vädjat till elektorerna. Från Paris meddelas vidare, att liken efter 41 med!emmar af kommunen. hvilka födats i striden eller skjutits, bäfvit identifierade. Det säges nu, att målaren Courbet, som anstiftat VencOnekolonnens omstörtande, icke är död, utsn att han hällor sig cäkert gömd, man säger i närheten af Paris. Dn 29 Msj togo begrafningarne en masse på Marsfältet sin början; 9000 lik lära hafva blifvit jordade på ett dygn. Man öfvergjater liken med petroleum och läter dem förkolna. Genistrupperna äro jemte civiliogeniörerna sysselsaita med att ur afloppskanslerna borttaga k ut, dynamit, elektriska trådar o.s. v., och man förvånas nu först riktigt öfver, att Qaartier des Ternes, Boulevard Malesherbes, Quartier S:t Lszare o. s v. icke sprungit i loften; kommunen hade gjort sina förberedelser, men fick lyckligtvis icke tid att uföra dem. Många trådar rönderskuros äfven af besiutsamma borgare, hvilka vågade sig ned i afloppskanalerna och för sina familjer och medborgare satte sion lif på spel. — I lördags börjades i Versailles dena förberedande ransakniogen med några af fångarne, och i går skulle krigsrätten börja den ordiuarie rättegävgen. I lördags genmälte Rochefort: Jag har icke konspirerat och jag har angripit kommunen; man kan endast döma ig för pressförseelser. Då ransakningsren Jät honom veta, att hans sak var t alivarsam, blef han blek som ett lik AR or q rr BR