Aftonbladet – 7 juni 1871, sida 2

wet om några förändringar ske i kabinettets båd ammansättning. I långt större utsträckning terr in man skulle tro och i delar af staden, derjut nan minst skulle vänta det, råder ett doldtt leltagande för kommunisterne och det tillhva räxer oupphörligt och utbreder sig allt meriaf(c anledning af den stränghet, med hvilken !ten nan behandlat de fångne insurgenterne. Ännu ,5trä ir men för utmattad och för kraftlös att byg någon litaktighet kan uppstå i den politiska tn viljan, som ännu blott glimmar under askan, sen men den bitterhet, som slagit rot i en storjpar del af Parisbefolkningen på allra senaste. tiPpåf len, torde knappt vänta tills den får luft på och konstitutionel väg, utan snarare antaga form af Iy; en social än af en politisk strid, och följaktfati ligen blir det så mycket svårare att bekämpa ltis denna bitterhet och undertrycka den som Ja partiet naturligtvis icke öppet vill organisera sina krafter. Man fioner nemligen i de röda D7 qvarteren otvetydiga bevis på, att den gamla lt a principstriden är långt ifrån att ha försvun-der nit efter den sista sammanstötningen, atthbai den egentligen blott inträdt i ett nytt skifte de och att de 30,000 eller 40,000 kommunister, Je som ännu ega sin frihet, äro mer än någonpå sin förr fast beslutne att, i förening med sina många beskyddare, hämnas det obarmhertiga nederlag de lidit. Vid undertryckandet rik af de förra revolutionerna blefvo samtidigt oc de lidelser, de väckt till lif, för lång tidlvic krossade, men nu då den kosmopolitiska föreSa ning, som kallar sig Iaternationale., utbre-!me der sina grenar öfver hela Europa och lägger sle sig i förvecklingar som kunna uppstå i olika m länder, nu torde man knappt få vänta länge lur på att få se uppförandet af andra akten afltu det drama, som fick ett så tragiskt slut ijsa Paris. Parisbefolkningens hållning under nufö: varande kris kan ingalunda anses vara till-lsa fredsställande; med den invånarne så egnall spänstighet förstå de att med utomordentlig lre hastighet ikläda den yttre sidan af lifvet den br gamla drägten; butikerna öppnas, barrikafö derna skaffas undan, gatorna upplysas återlde om matten och boulevarder och caieer ärom fulla af menniskor liksom förr, men stämningen ty bär prägeln af likgiltighet för allt och dyster lat slutenhet. Man spårar ej hos befolkningen lre någon känsla af det ansvar, som hvilar på si den, eller någon böjelse för att åtaga sigri patriotiska medborgares pligter och bördor.sc De som blitvit befriade af Thiers öfverlemnal se åt honom att också göra resten, medan delm dock förbehålla sig rätt att jaga bort honom b! i samma ögonblick det skulle gå illa, och de, lst som af honom blifvit slagna till marken, vänta lugnt på att deras tid också skall komma. Den öfvervägande stora delen af be-IN tolkningen sträfvar nu framför allt annat ef-lre ter att åter kalla till lif allt det som kan!P locka främlingar till den franska bufvudsta-r den för att sätta penniogar i rörelse; den lir återgår likgiltigt och tanklöst tillbaka till de je vanliga sysselsättningarna och förströelsernalu och man kan temligen säkert förutse, attlt; det elåprof, staden genomgått, icke skall utlf öfva något förnyande inflytande på invånar-g nes sedvanor och moraliska tillständ. u Evgelska tidningen Daily Telegraph omd talar att snart är att förvänta ett napoleo-n niskt manifest, med titeln Ils en ont menti, till försvar för kejsarriket och kejsaren. En-lrf ligt Daily Telegraph, befattade flygskriften 1 sig med att besvara följande sex frågor: 1.8 Har kejsaren velat kriget? 2. Var han orsaken till att Frankrike var så illa förbelredt? 3. Var det han som ledde kriget och ? gjorde det så olyckligt? 4. Var han i sinl hållning gentemot fienden ovärdig sin ställ-! ning och stt namn? 5. Har han icke gjort ! någonting för landets ära och välgång? 6. Har hans regeringstid uteslutande egnats åt att korrumpera nationen och att rikta sig på I dess bekostnad? ) Ånvou känner man ej hvar hrr Felix Pyat Joch Pascal Grousset befiona sig. Enligt nå-j!1 Igras utsag. skola de befiona sig i Brissel, i, enligt andras hafva de i en laftbaliong blif-s vit under de senare dagarnes häftiga stor-: mar diifna uti Atlsnten och der sannolikt omkommit. i Flera franska provinstidningar, som äfven e.ter Paris intagande hade fortsatt sina angrepp på regeringen i Versailles hafva blifvit indragna och ställda uader åtal; bland ! I dessa äro LUnion democratique i Nantes och l: La Prosse independante i Angoonlåme. I Nord,departemestet bar nationalgardet på fleral! I lställen förklarat, att det ej längre vill göra ! tItjenst, hvarför linietrupper måst reqvireras:! L i i j j l Vv för att upprätthålla ordningen. Figaro offeatliggör namnen på kommunens ; politiska och militära ledare, som icke voro ifransmän: 21 voro polackar, 8 italienare, 7 I tyskar och de öfriga voro belgier, vallacher,. ungrare, portugiser, spaniorer, holländare och ; amerikanare. l I anledning af den senaste katastrofen il: Paris offentliggör pater Hyacinthe, som för: närvarande vistas i Rom, i tidningen Italia !; följunGe öppna bref, dat. d. 29 i förra månaden: 1 Italiens regering och parlament ha i ett ädelt, t 1 1 t språk uttalat sina sympatier för Frankrike. Jag är icke öfverraskad men rörd deröfver och känIner ett behof att uttala min tacksamhet derför; I På en tid, då förblindade personer genem utspridandet af lögner och upptändandet af lidelser sökt ,jutså tvedrägt mellan två systernationer, är det en ;Ipligt för alla klarsynta och ärliga män att faStare tillknyta de band, som förena Frankrike och Italien. Om de latinska racerna vilja upprätthålla icke blott sitt oberoende ;lutan äfven sin storhet oaktadt de af Preussen ) loch Ryssland representerade germaniska och sla-, ; viska racernas hotande öfvervigt, måste de fram; k j i för allt vara eniga. Endast då skola de åter kunna upptaga denna vesterländska civilisations traditioI ner, hvilkens öden sammanfalla med den katolska kyrkans och som för att återvinna sin forna glans icke behöfver någonting vidare än att tillintetgöra! de båda i hennes eget sköte existerande fiender, . hvilka mot hvarandra utkämpa så förderfliga strider -— vidskepelsen och gudiöshetan. I detta ögonblick försvårar Frankrike hela sam hällets sak på samma gång som sin egen. Ja,det lär menniskovärdet, ordningen och friheten, dengamla och den nya verldens civilisation, som de Paris bloddränkta gator och bland dess brinnande I inonumentala byggnader blifvit skändade, mördade och släpade i stoftet. Förgäfves föregåfvo sigI männen af den 18 Mars representera tvenne poli-C tiska id6er, hvilka inorå sina behöriga gränser s kI voro riktiga — idten om kommunal sjelfstyrelse, l I . hvilken Bismarck låtit vederfaras rättvisa, och id6en om arbetsklassernas materiella och moraliala nånvttfädalaa Na ha kamnramattorat dagaga I