De färskaste underrättelserna rörande ställ vingen i Paris erhållas fortfarande genom Times korrespondenter der och i Verssilles. Vi fortsätta de telegrafiska meddelandera, som äro daterade. Paris den 30 Mcj, oftonen. Stor förargelse har här gifvit sig loft mot generalen markis de Gallitet, som, försnde under eskort flera hundrade fångar, hvilka vero destinerade till Versailles, gjorde balt vid Marsfältet och Triumtbågen och lät der skjata 70—80 fångar, bland hvilka en 70 års qvinna, som gjort försök att undkomma. — Tidningen Figaro säger, att man tillräckligt experimenterat med republik i Frankrike. Massakrerna år 1793, insurrektiopen år 1848 och kommunen af 1871 hs gitvit folket afemak för allt annat än det monarkiska regeringssättet. — Paris återtager sitt förra utseende. Butikerna börja öppnas och vagnar visa sig på gatorna, som hvimla ef officerare i lysande öniformer. Utländningar ha varit utsatta för många faror. En mr Percival, som promenerade på Buttes de Chaumont, fann sig plöteligt inkastad bland en afdelning föngar och blef förd nedåt boulevarderna till Triumfbågen. Han räddades från att bli skjuten blott derigenom att han igenköndes såsom varande en aktningsvärd främling af en attachå vid belgiska legationen. — Lukten af ruttnande menniskokroppar är så sterk i de s, k. fashionabla qvarteren i staden, att man hyser allvarsam ferhåga för att en epidemi skall utbryta. En mängd haltt förkolnade lik ligga ännu under roinerna af husen vid Rue Royale. Versailles den 30 Moj, afionen. Ernest Picard har afgått från iorikesministören och efterträdts ar Victor Lefrape. — Man väntar, att efter 24 timmars förlopp skall Paris vara öppet igen och kommunitkationerna ut och in alldeles obebindrade. Regeripgen är naturligtvis angelägen om att de kommersiella förbindelserna mellan Frarkri kes hufvudstad och den öfriga verden åter upprättade, men detta kan ej ske örr än i Paris blir säkerhet till lif. Insorrektionen var alldeles slut i söndags på em. kl. 4, då det sista skottet lossades från en af insurgenternas positioner. Befoikningens afväpaande började genast; auktoriteterna veta mycket väl, att många af nationalgardet, som nu gå med trefärgad bindel om armen, tjenat kommunen och stått bakom barrikaderna äfven efter det trupperna inkommit I Paris. Mördarne gömma sig i husen och! ora på tillfället att skjuta från fönstren. Man har berättat för mig, att en af dem i går försökte att taga generel Ladmiraults lif. Starka arbetskommenderingar marschera genom gatorna och tvinga förbipasserande att hjelpa till vid eldsläckningen och begrafvandet af de döda — arbeten som i stadens eget intresse oj kunna uppskjutas. Tillsetrömninven af Byfiket folk till fängelset La Roquette, jer insurgenterna mördade erkebiskopen af Paris och så många andra olyckliga, är sorgig. I närheten af Belleville och Buttes de Chaumont är antalet af döda så stort, att var och en person man kan få fatt i blir pressad att deltaga i gräfvavdet af grafvar och likens jordande. De summariska exeku.ionerna ha varit mycket talrika, dock tvifiar nan på att så många renniskor förlorat lifvet i den nu afslutade kampen som under de . 8. Antalet af soldater som