Aftonbladet – 3 juni 1871, sida 3

re och stundom blefvo föremål för regeringens åteärders. Han meddelar också, att: först 11635 beslöts af regeringen, att riksdagsbesiuj jten skulle tryckas, hvilket beslut förnyades a: 1 1650, på adelns begäran, och utsträcktes till rr l andra vigtiga riksdagsförhandlingar. Öfver2 läggningarna voro den tiden hemliga, på denna I hemlighet lades stor vigt, den stadgades utVtryckligen i vår första s. k. riksdagsordning, st den af 1617. Denna sekretess sträckte sig, n!som bekant, genom större delen af den peiriod, Fribetstiden, då ståndsrepresentationen vl vann sin follständiga utbildning och riksda, gens maktfullkomlighet nådde sin höjdpunkt. a Visserligen törjade 1756 utgifvandet af Riksy dsgstidningar, men denna publikation var r I blott det rådande riksdagspartiets officiella organ och sålunda visst icke någon fulletändig och opartisk källa till upplysning om Jrikedagens verksamhet. Först genom 1766 g! års berömda och berömvärda tryckfritetsförd I ordning blef en vidsträckt rättighet till riks dagsförhandlingarnas offentliggörande medt gifven, men med Gustaf liI:s statshvälfning föll detta vackra monument från I frihetstiden, och ur den presslag, han år 1774 satte i stället, försvann alideles pyssnämnda stadgande. Efter 1809 års regementsförändring stadgades omsider såsom grundlagsbud, i den nya riksdagsordningen, att alia hos riksstånden förda protokoll skola, så tidigt ske kan, genom trycket utgifvas till deras fullständiga ionehåll, Visserligen rönte denna bestäminelse någon opposition, men den bief dock antagen, ty man erkände, med konstitutionsutskottet, att sen viss oflentlighet ingår i sjelfva den nuvarande statsförfattniogens esprito, och man insåg, att allmänheten eger rättighet till erhållande at upplysningar, kuru allmäcna ärendena blifvit I behandiade. ) I förbigående må erinras om, att i sjelfva konstitationslismens mönsterland, England, representationen ej varit mindre begifven på sekretess eller mera liberal mot alimänhetens rättmätiga anspråk på upplysning, haru de allmärna ärendena behandlats. Änsu i senare hälften af förra seklet var man nära deran att strängeligen bestraffa utgifvarne af redogörelser för parlamentstörhandlingarna, I deras offentliggörande är ännn alltid en lag1 öfverträdelss som kan bestraffas, och först sedan 1859-telet få åhörare stanna qvar å husens gallerier, när omröstning eger rum. I Verkligt sutentika relogörelser för parla) mentsiörhardlingaroa kusna knappt sägas existera. Nawera är visserligen en god del af vår äldre riksdagshistoria belyst dels i systematiska öfversigter öfver riksdagens uppkomst och utbildning, dels i afhandingar öfver riksdsgarne under vissa psrioder, delsien mängd monografier öfver särskilda riksmöten; och det stora arbete öfver Frihetstidens politiska historia, hvarmed en utmärkt forskaroc sedan länge är syssalsatt, är på samma gång väegentligen en riksdegshistoria för ett halft århundrade, Men emellertid ligga änna i arkivernas rikedagsskta stora skatter för vår historiz gömda och okänds; och det som redan är bearbetadt har kostat en forskningsmöda, om hvilken den, som blott är van vid att hemta underrättelse ur tryckte protokoll och handiivgar, näppeligen ken göra sig en riktig föreställning. E Vid studiet af den del af svenska riksda-? gens historia, hvilkens officiella handlivgar äro i tryck tillgängliga, ha likväl vissa, cch ej så obetydliga svårigheter mött derutinnan, att befintliga samliagar varit mer eller mindre8 ofullständiga och ej alltid på det korrektaste och tydligaste sätt inrättade. En särdeles7 god bjelpreda mot dylika svårigheter erbjudeg i den at hr Sapdabl redigerade förteckniog. Den upptager de fyra sista riksdagarne före 1809 och följer derefter ståndsriksdagen intill dess upphörande. För samt-a lige de törstoämnda fyra riksdsgarne existera Id i tryck utdrag ur adelns, boraareoch bon-b Vv b ä EE SSR RAR er nm m mm ra mm deständens protokoller, men först med 1809 börjar trycknpivg af presteståndets protokoller. Bibanget till samtliga riksståndens ,proto-lä koll, begycner från 1810 års riksdag i Örebro, I 0 tillsvidare ordnadt blott efter handlingarnes ti dstum, men från riksdagen 1817—1818 vid!v tager dess indelning, efter ämnena, i tio samJr lingar. e Klagar man ru för tiden, och det medit rätta, öfver den allt avnat än tidsevliga och lir för vårt land egendomliga längsamhbet, hvarjP med rikedagens protokoiler utgifras, så fåro dock erkännas, till den kraft och verken det !bi hafva kan, att för femtio år sedan sentärdiglä heten ibland kunde vara vida större. Enk del af protokollerna för 1812 och 1815 årensu riksdagar äro tryckta resp. 1813 och 1816;st registret till adelns protokoll iör den serareit ritsd-gen bar tryckåret 1830 Några delariuj at adeins protokoller vid riksdsgen 1817—11it 1818 äro tryckta 1822, en 1822—1825, re-j gistret 1827. Åtskiliga delar sf samma stånde! ac proto olier 1828—1830 bära tryckåzen 1831,n 1832, 1833, 1834, 1835 och 1836. Betän-JE ksndet AZ 400 i IV saml, af bihapget 18231a! tycke ha blifvit på sin tid eldeles glömdt; det I gr har sedan blitvit tryckt 1869. gZ Utgifveren bar i neter nopgrart argifvit!u de feraktigheter eller oegentligheter i pegi-j te nering mm. m., som kunva vilseleda vid be-lgi grgnandet af rikedagsirycket eller försvåra jav igenfinnandet al en handlivg. — Att trotsjv. all den möda, ban gjort sig stt genomgå och It med riksöngsbibliotekets jemföra andra här-!g städes befintliga samlicgar och hos erskildelö kävnpare söka upplysningar, för att virna ler follständig kärpedom om allt riksdagsiryctjim sån 1786 till 1866, likväl tillägg och rätteljti ser i hans förteckning kunna tarfras, är nå Ik got som han sjelf fö: utsätter och sor visst cjj(s är att förundies öiver. I för nar ban hvar och en, som tilläfventy vara i Ulfalie att meddela e rättelser, i go i 2 dem till riksdagens bibliotek, förär alt användas vid framtida utgifvande af ettjså supp:ement. år — I Digte of Henrik Ibsen, (Kjöterhavn 1871he F. Hogel.) D Det har knappt hörts något af den norske ls skalden sedan hän skre? De urges forbund, m detta olster som enligt hans eget nögot eu-a femistiska uttryck var putset lor mandligelj;. töjter., men i hemmet bief ;smudset af stänk re flöjter,, medan hen sjal: lg för enkar!af vid Port Said. Det ör sälvnda med es käns! yn tla Fr anärnd förpäinten man ÄnKner dFdatte I.