Aftonbladet – 2 juni 1871, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Vapenfabrikationen i Lidge. (Ur bref till G. H. T. från M. R) Man skulle kunna säga, att hela Liege och trakten deromkring äro en enda stor vapenfabrik. Det är ej heller utan, att ett visst syskontycke är rådande mellan denna industri, sådan den bedrifves af den stora landtbefolkningen och -vår bomullsväfnads-industri i Mark. Likheten består deri, att fabrikanterna här till arbetarne på landet utlemna råmaterial, såsom jern, trä, gevärspipor, lås, samt andra delar tillhörande geväret, hvilka sedan i hemmen göras färdiga och återföres till fabriken, der de olika delarne sammansättas och vapnet fullbordas. Jemväl finnas å landsbygden förläggare,, hvilka af fabrikanten mottaga stora partier af råa maskindelar, som hanisin tur åter låter bearbeta af dertill vanda arbetare. Skilnaden åter mellan fabrikanterna här och i Mark är den, att de härvarande i grund förstå fabrikationen, scå att hvar och en är sjelf den förste aretaren, något som visst ej är förhållandet med de rika bomullspetronerna i ofvannämnde trakt. Hvarken på landet eller i staden råder bos dessa erbetare, hvilka egna sig åt hemslöjden, den nöd, som hos folket i våra väfveridistrikter. Betalninzen är väl ej stor, men den räcker dock till en värande föda. Byggnaderna äro landtliga, omgifna af gröna ängar samt trädgårdstäppor. Uti en del bus har man till och med små ångmaskiner, hvilka betyåligen underlätta arbetet. Inalles kan man antaga, att omkring 40.000 personer äro i staden och omnejden sysselsatta med förfärdigande af skjutvapen. Denna industri förskrifver sig, gom sagdt, från äldsta tider, men dess egentliga blomstring daterar sig från år 1789, då vapnen härifrån afsattes till Spanien, Portugal, Holland och Tyskland. Under Belgiens förening med Frankrike gick ej vapenfabrikationen framåt. Man gjorde då mest lyx