Aftonbladet – 1 juni 1871, sida 2

BEG. I rage. Lato 055 VEstine Botemedlet är enighet, Utsn aldrig komma till näot anbeslnt som skala bli omtviomtvistade. Låtom oss först ndig; den har varit svår sta af armens generaler ha g och en tapperhet som väckt nåran, ep brundren som de Diter allt hvad vi redan samlicgen tillåta oss follk, hvilket är ön tenvg börda da som våra snsträtigningar 7 ot fransmän. Man bör ej hysa got misstroen c till oss. Då insurrektioböfvi fd, skola vi ej uraktlåta att es ffa, lägenligt men obevekligt. Vår bedningsrätt ipbjada vi er att dela med os: et är falskt att nationalgardet bevännas yo. Några officsrare, ordningens anhänre, läto slå appell i Passy och samlade är söm äro kända för pålitlighet, Jag gaf sfallning at d.tta för skulle alb:yias ot är af misstag som hr Jules Ferry blift omnämnd i Jourcal Officiol såsom Selnea efekt. Ingen kunde vara villig att ätsga g snsvaret och bördan af den syeslan. En den emietsman var dock absolut rödvändia mellan sreto och den cipoev. Mau vädjade då icke utan armgåvg till den fosterläniska hävgifvenhen hos br Ferry, som reden förut skött detts nbete. Ailt detta är blott provisoriskt. Belkniogen måste afväpnas. (Högljudt bi1.) Mairer skola bii utsedda. Varen ej tåliga. Lätom oss sluta vort värf och Iaaet skall ald:ig mer. få bevitna en sådan gurrektion. Jag längtar efter hv.1.; I kunen gifva mig den (vej, nej), men öken ej. åra ssärigtetr. Vi dela edra sorger, eri ngest. Tillåten css hardla med lugn. Vi 2höfva all vår kallbodighet, hela vårt fria mdöme. (Bifall, isynacscet från vinstern eh Oe) Band de andet stmn or Aslan häktade ersoner, hvilka iisärfonterna läuv skjuta uder stormningen ar Paris, NÄMNAS särskildt rkebiskop Darboy, och presidenten för kådgas ionsdomstolen i Paris, Devienne. Den förre sar född JÄNS i departementet Haute-Marnel ch har innehaft erkeviskuysstolen i Paris eden Januari 1863. År 1864 nutoämnie kejI ar Napoleon konom tiil storalimossutgelare eh esnator. Darboy åtojöt det största angädda både i följd af sin vördvadsvärda peronlighet och aln ovanliga lärdom. Devienne, örste president för kassationgdomstolen, var d i Lyon år 1802 och ansågs för af rankrikes skickligaste jurister. I Aug. 1869 sar Devienne örätörands i den komite, eom af sejsaren nedsaites för aut pröfva senatsonsuliet angående den nya parlaitienteriska örfattningen, Blatid de fånger, som gjorts i Paris, är ifven en del tyskar. Andra koramunister af ysk härkomst ha velat söka siä räddning i tt De hos dervaranda landsmän, men blifvit, likasom de franska flyktingarne, tilloakavisade med gevärsetd. Förbittrioger Efter do i Paris begångna dåden är, säger Neve fr. Presse, alls r öfver bela åta ce rada verlden. Sålana yitrenden, som Bebäl talit i den tyska riksdagen, höra till de alira sällsyntaste onantagen. De ha likväl ett godt med sig; att göra veriden uppmärksam på den fara, som från det socisikommunistiska lägret förr Her senare hotar äf7en andra länder. Samme Bebel, hvilken de med kommtäisterna i Pasis liktänkande inom Tyskland anse som sin edare, har redan en gång förut, då hen hörde -alas om en Pför ringa terrorism? i Paris, yttrat: ?Vi (de tyska kommunisterna) skulle ante handla så slappt, vi finge tygeln I såra händar.? — Spenereche Zeit. somärker: PPacket var för fegt att försvara Paris valar; men det bar haft mod att bakom sina barrika nan tropperna hunno forcera lem alls, förvandla Paris stolthet och prakt roicer. Historien har änau aldrig hafv att berätta något dylikt, hvad dessa senaste das sarne haft att förtäljs! Och menniskor sålana som desea berömma sig för F.ankrike som upplysningens och frihetens sändebud! Eno medlem af tyska riksdagen bar likvälj haft nog hård panna att prisa dessa skändigheter och såsom proletariatets program uppställa: Krig öfverallt mot palatserna! Skall man vidare lemna en dylik person tillträde uti tyska rikedagen?? Geaulois omtalar, att ett internationelt 2 är på väg att bildas, hvilket vil att på vissa vilkor betala hela den franska krigskontributionen (de fem milliarerna) på en g hvarigenom Frankrike således skull ias från några räntors erläggande ti iand. Franska regeri skall endast nda tig att med ränt vande kreditivbevis betäcka bankbolagots förskott. : Rörande ge kommunistiska fångar som kommit till Versailles skrifver Times korrespondent derstädes följande: Versailles invånare trängas för att få begapa: fångarne, hvilka i långa kolonner defilera mellan on dubbel rad af nyfikna åskådare, hvilkas upp-: förande icke alltid utmärker sig för måtta och värdighet. För tillfället afpassade utrop låta höra i sig, likaså förolämpningar och grymma hotelser, ! och stundom, trots eskortena bemödanden, träffa slag dessa beklagansvärda varelser, af hvilka många utan tvifvel äro skyldiga, men också många oskylliga, och hvilka alla kunna svara med skarpa och rättvisa förebråelser mot dem, hvilka lemnat dem försvarslösa i händerna på djerfva och gamvetslösa brottslingar. De! är upprörande att betrakta dessa transporter af fångar, som hvarje dag hitkomma i allt större antal. Vi bade på senare tiden blifvit vane: att bland de fångar, som infördes, se män med. kappsäckar, tydligen flyktingar från den olyckliga. hufvudstaden, som flydde undan kommunens sträng välde. Många voro väl klädda, några buro handskar och till och med dekorationer. De infördes jemte andra fångar, men efter ett föregående för-. hör förvarades de afskilda från do andra, och se lan deras identitet blifvit tillfnllo ådagalagd, för sattes de i frihet. Smäningom aftog aatalet a! ktningsvärda män och slutligen sågo vi inga an Ira än de verkliga insurgenterna, klädda i allahanda slags kostymer — några såsom arbetare, iknande sktoingsvärda: handtverkare, men med: händer och ansigte svärtade af krutrök, betäckta: vf dam, uttröttade och rödögda af vakor och dryccenskap. Några se lugna och till och med spota ut, under det att andra deremot äro ned: na, gå med sävkta hufrvuden och gjuta tårar, hvilka plöja ljusa fåror i deras smutsiga ansigten. Bland dessa män, hvilka medelst jern äro hop länkade två och två, er man många gamia och måvga mycket unga — till och med barn; de: NT Ian från 1242 arch nea roekrvtar för