Aftonbladet – 1 juni 1871, sida 2

23 I UU VWEBASVMIR UU I Oo Ull. hs Frågan om Spetsbergen. -jf Vi meddelade nyligen efter Pbtersbotglin idtingakae en notis om ett föredrag, som jpi en bekaute ryske vetenskapsmannen Sei-h lorow nyligen hållit i Föreningen för höjan-!ne jet af handel och industrin, och hvilket gick de t på att ådegaläggas att Rpetebergrösrnolm ätteligen tillhöra Kyssland och sålunda icke Itgöra en egendom, som saknar egare och om derföre af hvem som-helst och för hvad undarmål det vara må kan tagas i besittring, De med gårdagens pust hitkolana Peters? vurgtidnivgarne reproducera nu en skrifvelse örande detta ämne, som svensk-norska miistern i Petersbirg sendral O. Björnstjertia nsändt till den officiella Journal de S:t Peersbourg, Denna skrifvelse är af följande onekåll: Tidningen Golos för den 25 Aprilm ar en redogörsleo för ett på en Först cd: sf Sällskapet för den ryska handeins och inge lustriens befrämjande, af hr Ssidorow hället ia öredrag rörande ett evemtnelt besistvingstain ande af ögruppen Bpetsbergen af de förenad konungarikena Sverige och Norge. ser mig manad att köriktigå nägra viStigö,llle jättinda föredrag influtna misstag, hvilke,!n lemnade obesvarade, kunde helt och hållet !d vanställa förhållandena, såsom de också re-lti dan framkallat betlaglige anmärkningar il flere at de mest ansedda ryska tidniogarne. li Först och främst kan jag köngtetera; attik det åf iiin fegenmg Ryssland gjorda med-v delandet icke på något sätt afviker från dem, i som i samma ämne ställts icke alenast tilllä Tyskland, utan äfven till alla sjömakter,k hvilkas undergåter bruka besöka 5 : gen. Den infiehåller helt enkelt et förfrågan, !d buretida vågön ar desså maktör tillskniiver ja gig rätiigheten till den besittning af dessold öar, hvilka hon skulle kunna göra gällande, v eller i motsatt fall om dessa makter skulle ba näget att invända doremot, att arkipela-r gen tages i besittning 1 de förenade könu rizenas ramp. Detta steg har först tagitsli efter omsorgsulla efierforskningar, hvilka haftlö till ändantl att utröna, hurnvida Ryssland, js Eogland, Holland ölet hå Änhell Makt: kunde anses utöfva söverönitetsrätt öfverl: dessa öar, oc lsp förut fare af de mestji kompetente ocer, särskildt i AA blifvit rådfrågade i denna sak. Trots alla dessa efterforsknirgar her men Sm bitkunnat visa, att ögruppen Sre n blitvit reklamerad såsom en makte i ooDå 2 Ul kabimetterna i Petersburg Berlin samt tull de öfriga hofven ställda frågorna äro absolut identiska, förfaller br Ssidorows hela resonnemang, som stöder sig på inbillade olikheter Mellan de 1 denna 62X ttfärdade diplomatiska nöterna, såväl som dec af hondrti dfagaa älutledkingör; ätt min regring önskar tillegna sig en besitteing, söm hona erkänner tillhöra Ryssloud. Jag vill tvärtom tillägga, att steget säkerligen icke skulle ha tagits, om det hade varit möjligt att konstatera, att Ryssland elier någen annan malts verkligen ogör äldre grundade antoråk på denna ärkipelag eller betraktar sig så-ox gare deraf. Det af min regering amtörda skälet för heones önskan alt taga Spetsbergeo i bisittning är för öfrigt alideles icke, såsom talaren Ytitrade, intresset stt, till fin fördel der utveckla hvalliskfångsten, hvalrossjegten 0. 8, v., sysselsättningar, af hvilka hennes undersåter ega samma fullkomliga frihet att nu begagna sig som i alla tiden D4ti noterna till de utländska regörlogstan klart frambålina hufvädsyftemålet är realisorandet af ett förslag, hvilket det gedom de senaste syensha till dessa trakter ätsända iänders5kbiägsekpeditionerna ryktbar vordne skapsmannen våckt, namligen att grord en varaktig koloni, som kunde tjena tiil s B. puakt för framtida vetenskapliga expeditionar och bli af stor vigt för vetecskapen. Alla bittilis hufvudsakligen åf briländare Toch engelsmän, men äfven af fransmän, ryssar, i tyskar och norrmän på Spetebergen aniagda ) kolonier skulle utan tvifvel icke ha öivergivits, om någon stor sannolikhet fannes att der erhålla ekonomiska fördelar. Men sedan I hvalfäskfångsten upphört att vara indrästig, har ingen at dessa kolonisr längre kösnat lega bestånd, Det ändamål, som mitt föde nesland åsyftar, kan således icke bestå i att af den tillämnade kolonien hemta direkta fördelar; tvärtom skall, den bli förenad med kännbara utgifter. Öiver hufvud taget har mitt fådernesland icke med beräkning af nås got slags vinst i flora är skickat vetenskapliga expeditioner till dessa ogästvänliga kuster. i Baredd att göra uppoffringar i vetenskapens l intresse, skulle dock min regering rygga tillbaka för de uppoffringar, som en koioni af I detta slag skulle ha till följd, om den icke I vore skyddad af hennes flagga och blefve utsatt för den försttommandes godtyckeiett främmands land. Herr Ssidorow yttrar, att svenska regerinigen i sin not erkänner, att hon icke har någon rätt till besittningen af Spetsbergen. Jag vill anmärka att min regering gör anspråk på samma rättighet att besätta ett obebodt land utan egare, som tillkommer hvarje annat land. Frågan blir s ledes denna: har den ifrågavarande arkipelagen nu någon egare eler ej. Den aktade talaren reklamerar denna suveränitet för Ryssland och stöder detta anspråk med citater ur flere geografiska arbeten, der man läser (hos Balbi), att; ryssarne anse denna arkipelag såsom tillhörighet till deras rike eller andra analoga fraser, hvilka, då de en gång obetänksamt eller med afsigt fått inflyta i ett arbete af något värde, utan anmärkning afskrifvas af andra. Detta påstående är för öfrigt ingenting mindre än allmänt godkändt, och i de arbeten, som åtnjuta den största auktoritet såsom Ritter, Brockhaus, Wappaeus, Desobry öch Bachelet, Malte-Brun m. fl. skall man lika litet fiana det som hos Petermann, hvilket herr Ssidorow ocisi säger. Heit nya ryska geografer säsom t. ex. Arssenjew omnämna icke saken, Wi olff (konversationslexikon) yttrar, att ingen nation tagit formlig besittning. Hos Zacharia (Lärobok i jordbeskrifning) står Spetsbergen under rubriken Norge. I intet fall förlänar en oriktig uppgift i en bok någon egandsrätt, om den också upprepas in infinitum. Horr Ssidorow säger f, att eganderätt