Aftonbladet – 31 maj 1871, sida 2

ease Vånärter, ör politisk synpunkt .aGt, isynnerhet äro af en sörglit batydalså ör henne, emedan de förhindra den norske bonden i Finmarken att ernå det mått af skonomisk sjelfständigbet och högre själskultur, som ensamme kunna sätta honom i stånd att i längden böfda sin ställning. En helt acnan bild et men får af den andra beståndsdelen sf Finmsrkens befolknipg, qvenserne. Badan för et par åntions den sedan anmfukte ön skarpsiönig inkttagare, den ruverende gererelkousola i Kristisnia mr Crowe, hvilken då var disponsct vil Kaea:jordens toppasverk i Alter, det obestridliga faktum, ett intet företag, som är beroende af bandärbete, kan bedrikvas i Finmarkön möd bågon frampång anhalt äR opd hjelp af qvicaerne, vars sig bergverksdrut, Spetsbergsfångst eller bankfiske, ech detta ke allenast till följd af qvanernes verksamatslust och industri, uten äfven till följd a? deras tarflighet och sparsamhet, hvilka göra det möjligt för dem att, för ringära tetalnicf äl de norska mföcingarnas. Ce ännu år 1866 ytirar stortbingets protokollsntskott i en skrifvelsa till den norska rogeringen, att de invandrande qrve:erce, hvilka till största delen äro arbetsiugligt folk i sin bästa ålder, utgöra icke allenast en i sig sjelf öasklig och nödvändig förökning af arbetskraften för tillgodogörande af da eljest minäre väl begagnade närin Hornaå men 09 äro tillika et drifXrat, ett i Vissa afseende !ifvande element för den öfriga befolkningen, hvilken uten denna konkurrens sannolikt skulle sjunka ännu djupare ned i socialt afseende — bäde ji villighet och duglighet till arbete och användandet af dettas afkastcing.. Den roll, som qveaerne spela i Finmarken, är likväl icke ensamt att tiilskrifva den botasta befolkningen, bvilken icke förökar gig syonerigen äfven den stf st qvaaskt ars fökarö, söm årli ö Å met Finlard begifva sig ned till Finmarken hufvudsakligen på två vägar, den ena öfver Syd-Varanger till amtets östra, den andra Altenelfven nedåt till den vestra delsn, och son fram på eftereo. maren, några rsdan i Juli, andra först iSeptember, återvända till sina hom med hvad de under denna tid ha förtjanat, tör äv näs sta år företsga samma rese. D som mean bar kallt en arbeta att utföra ha Sskördens värt, myck skördeatbetaret, eöar i fo åäkfrorukt derna Fasdra omkring för ati Å och höet, kan icka argivas med någoa bostämd siffra för fo: alet, men alla vitnesbörd sammanstämrra deri, att detta ortsi på senare åren stigit betydligt. Slutligen har man det treäje elementat i Fipmarkens befolkning, la2pparne, af hvilka, såsom här ofvan näm uteta pråna ser år 1865 fannos G312 fast böss i 985 nomadiserande. Det torda måhända icka vara öfverflädigt att anmärka, att den cå dea sista tiden åter framdragoa slappska frågan icke be:ör Fiomarkens Iappar. Seeven för de beklagiga kollisioaer mellan d3 bofasta (Bummendene,) och den nomadiserande, till öfvervägande del till Sverige hörande lappska betolksingen, hvilke i ett fjerdedels årbundrade har tagit i uppmärksamhet i avspråk, och knosppt skall kunn på det sätt, som den svenska som för den norska nativuslrepresentationen framlagda, men af dena nämnda tyvärr förkastade -lagförs scenen för dessa tvistigbetor li gast längre i vester, i Fin Ers granndistrikt. Tromsö amt. Do boferts ja parvei Finmarken tyckas för det mesta ha adopterat norrmäcnens lofnade och skola väl småningom essixilera sig ned den ö:riga bafolkningen. För de fåtaliga nomxdiska Japparne — hvilkas antal, såsom vi ba sett, iske en gång går upp till 1060 individer — har dea är 1852 ar Ryssland framtvungoa spärrniogea af fränsen mot storiu-sterdömet Finlazrd väl haft olyckliga, men dock knappt tillintetgörarde följier. Från Kantokeino fiytta hva;je år Ja par öfver tilden svenska socknen Karasuando med sina renbjordar ech ereda sig genom att bli svenska undersåter tillfälle till en bättre existens, än söm efter nännda gränsspärrning stod dem öppen i Norge. Denna utväg står väl änuu östra Finmarkees lappar till buss; men der28 antal är icke större, än att det är savrolikt, att de borde kunna slå sig lika bra ut, ifall icke andra omständigheter komme till. Men tyvärr iohbemtar man af de officiella berättelserna, att de dessutom i hög grad äro bemtalloe åt missbruket af rusgifvande drycker äfvensom åt renstöld, hvilken är starkt i svang hos dem, och andra laster bidraga ytterligare att demoralisera dem och försämra deras vilkor. sorska befolkning, men det är tydligt, att Journal Officiel i Versailles ma meddelar en 5 a -. SN