Aftonbladet – 25 maj 1871, sida 2

Genom ett dekret af välfärdsutskottet har ter ett halft tjog tidoingar blitvit underryckta, bland dessa Sidclen, äfven Reovue es deux mondes, har måst dela samma öde. lågra af de sexton tidningar, zom under de onaste dagarno indrogos, voro dock gengånare, d. v. 8 tidnioger, som kommunen upertryckt, men som straxt ntkommit igen, nen under anoat namn. Häraf förklaras, tt kommunen måst egaa en icke ringa dal f sin verksamhet åt tidningarne. För att örebygga dylikt för framtiden befallde välärdskomitån i sitt allra sista indregningsderet, att ingen ny tidning fick utkomma tan att komiten dertiil gifvit sitt samtycke. Den bekante republikanen och millionären talisparen Czarnuscbi har, jemtoen af Augsurger Allg. Zeit:s korrespondenter, haft en udiers bos hr Thiers i Versailles, hvarom len nämnde korrespondenten skrifver följanle, som väl torde vara något utbroderadt: Thiers audiens å la Ludvig den Fjoronde. en marmorsal af kolossala dimenioner äro i två rader de pecsozer uppstölda, som vänta på audiens. Två huissiers öppna lörrarne till ett praktfullt gemak och somäla len audienssökande, Med lätta steg kommer Thiers; omedelbart efter honom ett dussin oenersler i gala-uviform med chapeau-bas, Då han fick öget på Czernousechi yttrads han, stt det var houom ett nöja att se en emisrant, som försinkat sig,, mot hvilket yttrande Czerouscbi protesterade. På kommunens vägnar erbjöd han Thiers erkebiskopen Darboys frigifysnde mot det att den i Lyon arresterade Bianqui uti des, Thiers förklarade, att han om an kunde antaga tta iörslag på grund tionalförsamlinsons stämning, men gaf tillåtelse till att Blarqui fick mottaga besök ef sin syster. Chefen för den exekutiva makten hade derefter ett förtroligt samtal med Czernuschi i en fönsterniche. Vi äro ju alla republikaner!s utbrast Thiers, -— Sanot vissarligen, svarade Czornuschi, n jag tänker mig dock republiken något olika mot hvad ni gör. En republik med en president, som har en stående här om 300,000 man och en oräknelig byråkrati till sin dispositioa och som är i besittnirg af rättigheten stt utvämna mairetne, tycke jag folltoralixt lisnar en m0narki — Åb jan, sade Thiers, mesa der ligger just ett problom, som det återstår att lösa. Angående Paris befolkniog yttrade sig Thiers med stor evartiskhet. Han påstod att det i grund och botten icke funnes rågon politisk meonivgsskiljaktighet melian ho nom och parisarne, cmen — återtog han — de mäste nedlägga vapusn. Thiers uttryckte vid afskedet sia fasta ötvertygelse om en spa seger och regerivgstruppernas förestående in: marech i Paris. — Vi sgkildes från Ver. sailles — heter det vidsre — med den ät. vertygelsen, att Thiers blott afvaktar kom. munens fall för att sätta Paris och hels verlden i förvåning genom sin försonlighet Han skall beskydda Psris mot hvarj2 reak. tionär terrorism och göra slit för att vinn: befolkningens sympatier genom en hederlig ärofull fred.s