Aftonbladet – 24 maj 1871, sida 2

Hon var hans enda barn och arftagerska och vid den tid då hon tiliträdde egendomen, bade elit prat om hennes egenheter, tystnat, Miss Clare var en mäktig dam och ämnade synbarligen till det yttersta utföra sin roll i den vägen. Hon betraktades nästan med fruktan af alla som stodo under hennes inflytarde och af bitter ovilja af dem mot hvilka hon, såsom stark Tory och anhängare auf statskyrkan, bade förklarat krig. För dem som erkände hennes välde, kunde acn vara ädelmodig, ja, äfven vänlig, men de som vågade sätta sig upp deremot, fingo lätt oröfva både ovänlighet och hårdhet. Det vissa är emellertid att hennes nuvarande åsigter måste väcka den största förvåning hos personer som mindes miss Clare hennes ungdom, då bon lefde i London och ler hon med skäl ansågs vara högst egen. Naturen hade tillika med sköpvhet, gifvit wenpe en förtidig intelligens, ett energiskt inne, starka passioner, lifiiga känslor, inbillvingskraft och en grad sf egensinne, som hos n så ung qviona var på intet vis lämpligt. De förhållandev, hvari hon lefvat hade utrecklat alla dessa farliga egenskaper på ett pgalunda förmånligt sätt. Den tid, hvarunler hennes första ungdom förflöt, var orolig ch alltifrån barndomen hade Anne lefvat i n atmosfer a skarpt politiserande. I den ;rets der hennes far lefde, talades från morson till qväll om ingenting annat än politien. Med sitt liflige, intryckstagande sinne, reps den unga flickan tidigt af samma böelse, men till följd af sitt egensinniga lynne, astade hon sig in i idber och äsigter, fullomligt motsatta dem, hvilka inom hennes rs umgängeskrets ansågos rätta och akticgsvärda. Annes heroer voro Washington ch Lafayette, hennes favoritförtattare Godwin ch Rousseau. (Forts)