Aftonbladet – 24 maj 1871, sida 2

da privata skolor äro i verksamhet — ulie kunna indragas eller fördelas på ett era likformigt sätt än na är händelsen, då an t. ex. i ett visst amt, som icke hör till ? största, gifver bidrag till icke mindre än sådakta, samtidigt med att man i andra istrikter känner stark saknad af dessa skolor. Oaktadt innevarande års stortihing hade tt så strängt arbete, att det knappast i amma grad fellit på något af de föregående .orthingens lott, blefvo resuitaten — hufvadakligen genom de här ofvan påpekade grunerna — icke stora, och en mängd frågots fgörande har måst uppskjatas till nästa ceson. Bland dessa är — utom grundlagsföragen, hvilkas afgörande alltid varit meninen att fördela på tre sessioner det kongl. örslaget till lag för lapparne i de förenade ikena (i den händelse nemligen, att nytt örslag härom framlägges för nästa års svenka riksdag; i motsatt fall skall en särskild orsk lag antagligen biitva nödvändig); viare en hel serie cf motioner om kyrkliga rågor — om åtgärder för armöns sanitära örhållanden — en kongl. proposition till peh ionslag för states Embetsoch tjenstermän — h dito om reglering af gagen för åtskilliga ivila och militära embetsmän m. m. Förhållendet mellaa styrelsen och reprentationen var under detta storthing temlien s ändt, något som också visade sig på Is a sätt, isyonerhet genom det, efcer hvad nan tyckte, temligen omotiverade mak:språ varmed regeringen förkortade den tförlängivg sf storthipgets sammanv.ro, hvarom ioitsa gjort ansökan, och som det enligt unfi praxis också väntade att :e sig jeviljad — med 9 dagar. Regeringens föra lando vid deona angelägenhet väckte så nycket större förandran, som tidsskilnaden ydligen icke var stor nog att genom sin vigt kunna förklara ett så ovanligt steg, och förindiingen blef icke mindre då man vid ofentliggörandet sf regeringens framställning i rågan fick se, ati dess bevekelsegrund varit öpskningen att redau nu fastställa ea bsämd termin af 3 månader såsom den oundvikliga regela icko blott denna gi också för alls följande storthing. ienna godtyckliga begränsning dels mindre srannlaga gentemot ett stortbing sådaat som jetta, hvilket ingen kande nekx det erkölr nandet att det med all möjlig ifver arbetade på ärendenas fortgång, dels föga ärdarmålsenlig för såvidt som den afsig att ersidigt eft r regeringe s behag fastställa regelidetta sfseenda ionsn ännv erfarenhet vunnits on den af den tid som vid årli a storthingsssioner i medeltal måste visa sg rödvängZ Dass känslor och öfve tyg Is n om att är var nödvändigt att iolägga en bestämd grotest mot hvad man icke kundo up aonorlunda än som ett, om icke juridiskt gå åtminstone :oitiskt öfrergrepp från styr Isens sida och ett onödigt missbruk ef de kungliga prerogativet att bestämmas en yttorsta gräns för stortbingets samvar0; irarka ade en med mycket betydande msjori e — 79 röster mot 30 — antagen motiverat dagordning, i hvilken storthicget uttalads sit beklegande deröfver, att den vid grolorga tiocsboviliningen fa tställda terminen för eamvaro fäste komma att träda hindrande vägea tör fler. riksvigtiga ärenders afgö. rand2, samt sia åggt att man i hvad son skett måste finna elt mixkännande af etor. thingets verksarohet. Man misstager sig sä kerlig:n icke, om man antager at: detta ut talande hvarken från represntationens si var afsedt stt uppfattas eler af regeringe; blef uppfattadt såsom ett parlamectari misstroendevutum, utan att dess ändar vär som dess verkan var stt förbahålla ator tbinget ett sådant bestämmande inflytand på tidsläogåen för des samvaro, som det varje föreliggande fall enligt o vständig.e ternas eget kraf bör vara berättig öfva — något som torde vara i öfverens stämmelse med sakernas eget irtre Men som en talar; under debatten äg den motiverade dagordnivgan icke va något misstroendevotum, så är det dock klart att den icke heller egentligen kunde kalla något förtroendevota:r. Den framlågda budgst, man hade att vo tera, gällde denna påvg blott ets fjordedel år, nemligen för tiden från den 1 April il den 30 Jani 1872, och i de alira flasta pank ter bief den också antagen i omedelbar öf verensstämmelse med af iöregående storthin; faststälda belopp. Regeringen hade vid nt arbetandet af sitt budgetförslag uttrycklige uttalat som sin grundsats, att i anseende til den korta budget-terminea så myc möjligt undvika att uppställa nya bavillnivgs punkter, och följdsn häraf samt af at: stor thioget handlade alldeles i samma anda blef att det ovanligt lyckliga resultat, hvarme man denna gång lyckades afsluta den ordi nära budgeten, remligen, med en balans s 95,000 spd., koappast kan uppställas som fall betryggande för framtida utgifter. Dertiil kom mer, att man vid sidan häraf bar en extra ordinär budget, nemligen till armens beväp ning och till fullbordande at Krietisnio— Drammens jernbanan och sf Randsfjords--ba nans bilinier, hvilzen skall betäckas genor ett statslån af inemot 6090,000 spå. Ränta och provisioner på det:a lån skola sålund komma att beturga nästa utgiftsbudget, lik som denna ytterligare måste bli förhöjd ge nom åtskilliga offentliga företag, som ms denna gång dels på grund af tidens knapp het, dels till följd af budget-terminens ring omfång nödgades undanskjuta, och desentor genom ytterligare anskaffande af vapen å armen och högst nödvändiga befästningsar beten samt slutligen genom det lån, som di med säkerhet kan påräknas blifva upptage till fortsatt utförande af jernvägsförbindel serna öfver Dovre samt mellan Throudbjen och svenska gränsen. Utgiftsbudgeten, son man denna gång lyckats neddritva till4 948,00 spd. (för hela året), under det den på senar tider varit omkring 5 millioner eller någo