Aftonbladet – 23 maj 1871, sida 2

rv Vvull JUSTE Ale Z Arnar Dagens Nyheter, fortgå, på det sättet, v å torde det ka vara egentligast att iraga in de stora svenska flaggor, hvarmed let värda bladet skyltar utanför sin byråokal och sitt annonskxontor och att hänga dit ågra kosmopolitiskt röda ekynken i stället. yckande in i Paris, såsom ett telegram från, Versailles i dagens blad meddelar, dock får pan ej veta om kommunens soldater gjort vägot allvarsamt motständ. Regeringens trupver befinna sig pu i sjalfva hjertat af Paris, an man säga, ty de ha besatt platsen vid nya operan och der bakom liggande gator hvsrjemte general Ciszey uppslagit sitt högjvarter i militärskolan vid Champ de Mars. I detta ögonblick lär det väl ej vara just mycket qvar af den s. k. kommunen i Paris , men det torde ändå kunna intressera att sel. hor det stod till med den på dess senastel. lifsdagar. Så här skrifver en tidning om den: Kommunens upplösning går framåt med stora steg. Det är icke blott soldater som fattas, utan kommunalrådets egna led börja att glesna i anmärkningsvärd grad. Redan för en längre tid sedan hade det gått så långt : att öfver fjerdedelen af platserna i rådet stodo . tomma till följd af ingifna afskedsansökningar vägran att mottaga mandater, kasserade val och flykt från Paris. Nu ba 21 medlemmar, som hvarken vilja gå in på välfärdskomitåas diktatur eller deltzga i upphäfvandet af den församling, af hvilken de utgöra en del, utfärdat en offentlig förklariog, i hvilken de meddela, att de fattst beslut att icke vidare sätta sia fot i Hötel de Ville, sävida det icke vore fråga om att fälla dom öfver en medlem af kommunen. Till denna minoritet af medleminar hörde Jourie, Theiss, Lefrangais, Vermorel, Jales Val:ds och Courbst, men som alla spelat en mer eiler mindre framstående roll i de senaste månadernas historia. Undertecknarne af förklaringen sluta den med öljande ord: Då vi äro öfvertygade om att rigsfråzan för ögonblicket beherrskar alla andra frågor, vilja vi tillbrivga den tid, som våra municipala sysselsättningar lemna 033, ho3 våra bröder i nationalgardet och taga del i den afgörande kamp, som pågår i folkrättens nama, Det är emollertid ingalunda otänkbart, att de som utfärdat förklaringen kunna komms att befinne sig på Hötel de Vilte i en helt annan egenskap än som doare, ty välfärdskomit6na lär nog icke tycka att någon finner det den icke är sin oppglit vuxen eller att man trotsar eller söker undergräfva dess myndighet. Har afundsjokt komitena vakar öfver denana, derpå ser man dagliga bevis. Så har den ånyo företagit en razzia mot de tidningar som kommo fram med obehagliga sanningar, i det den undertryckt följande tidaingar: Le Sidele, La Discussion, LAvenir National, L2 Corsaire och Journal de Paris. lt r t t t . : Versail!estrupperna ha fortsatt sitt fram-l, i ! 8 1 f s g Å : Franska nationslförsamlingen behandlade i sin sassion dena 17 dennesdet definitiva fredsfördraget, Referonten betonsde, att mellan den definitiva freden och preiminärfördraget vore skilnadea den, ått de: genom det senare fastställda ntrymmandet af områdesdelar tills ordningen återstälits blifvit uppskjatet. Det vore dock att hoppas, att tiden för de tyska truppernas närvaro i landet ekulle förkortas, emedan finansministern afgifvit den försäkran, att de första 1500 millionerna skulle på eo gång genom ett enda lån bli inbetalda, Hvad omräöstnicgen öfver fredsfördraget angår, så motsatte sig general Chazzy och andra tslåro det i art. 2 föreslagna utbytet af område (vid Belfort och Thionville). Thiers påpekade att Frankrikes nuvarande gräns mot Luxemburg ej er bjöde något militäriskt skydd och att afträdandet på intet sätt skadade Frankrikes politiska intressen. Belfort deremot hade ett stort intresse, derför att denna föstviog spärrar tillträdet till Vogeserna och den bade en ännu större betydelse efter förlasten af Strasbourg. Thiers tillade, att han i 14 timmars tid kämpat för att erhålla Belfort med kriogliggande rayon. De kaatoner, son genom antagandet af det föreslagna utbytet blifva förenade med Belfort, förbinda Vogeserna med Jara och göra Boifort till en af de starkaste befästadas platser i Earopa. Bismarck ville ha stenkolsområdena i Ardennerna biott för stt vinna elsasserna och sätta fart i Rhein-ländernas handel. Men Frankrike hade vida mer gifvande kolområden, så att afträdandet af en liten del föga betydde. Thiers erinrade derefter om den af bonom vid krigsförklaringens aflätande gjorda opposition och den smärta han erfarit genom att tvingas underteckna en så beskaffad fred. Han protesterade mot det utslangade förtalet och tillade: Jag måste i dag förklara, att jag betraktar afslutandet af denna fred såsom den mest patriotiska bandling; för öfrigt är det icke, såsom general Chavzy sagt, diplo:znateras som göra fredsfördragen utan soldaterna. Fredsunderbandlarne hafva gjort gin skyldighet, jag skyddar dem med min ansvarighet.. Thiers nämnde siutligen vid nama Belforts tappra försrarare, särskildt öfverste Denfert, från hvilken han erhållit ett bref, af hvilket syntes att Deafert i denna fråga var af samma åäsigt som han. Generalerna Ducrot och Chadyroa understödde på ilitäriska skäl det föreslagaa utbytet a? omreåda. Derpå antogs art. 2 med 440 röster mot 98 och sluthgen hela lagförslaget. Eno ärlig explosion inträffade i Paris d. USS NT Get EST SEPT AAA ED SI ARNE HT RDISALTA fö att han satt och betraktade mra