essa senare vali men donna förklaring är e tillämplig på mellersta Frankrike, förseligagt åkerbrukande trakter, hvilka i !ebrua:i nästan öfverallt gåfvo högerns reresentanter en stark majoritet. Jag kan sycnerhet tel. om Allier, Nityre samt SaönetLoire, hvilka jag nyligen besökt. Öfverlt, der ballotering föreköib, 5egräde de retublikanska listorna med ofantliga majorister, och detta icke blott i da förnämsta stäerna, hvilka såsom t ex. Merchies och levers hittills aldrig kunnat välja republianska icipalråd, utan åfven i de isolsade kantonerna samt till och med i ländtmmunerna. Jag vill nämna följande stälen: Baiot. Pouigain, Buxidre-!la-Grue, LurcyLåvy, Neuce, le Veurdre, Chålon, Conton, Poråy, Conoleuvre, N-ailly-en-Donjon, Saint.Oger-Öes-Bruydres, Lungau, Molinet, Obassa xd, Bourbon Larey, Msrcigny, Digoio, ornes, Gue igoy, Pougues 0. 8. vo För repablikens framtid tyckes deremot ett wotande moln hålls på att uppstiga på ett annat bålll Från Berlin skrifses nemligen ill Times, stt ej mindre än 40 fronska geseraler, bland dem flere marskalkar, innan te lemnade Tyskland, haft en hemlig samnankomsat i Frankfort, vid hvilken de ef moget öfvervägande st alla omständigter nästan enhälligt yttrat sig för, att n kejserlige prinsen såsom Napoleen den rde borde bli arrös i Det vya väfärdsotskottet i Paris, som består af Arnaud, Gambon, Ranvier, Eudes och Deleseluze, började sin verksamhet med lst gamla ropet få förräderi med thy åtföljande arresteringar. Bland de arresterade nämnas Alix och Maszon samt de parisicka nationalörsamliogsmedlemmarne Schoeicher och Ficequet, hvilka båda sistnämnda ställt sig i spetsea för dea republikanska ligans; deras bemödandea att föranstalta en kongcess i Paris af deputerade från Frankrikes städar ha väckt miesbelåtenhat både i Versailles och hos de maktegande i bufvadstaden. Hz7ad särskildt Schosleher angår, så påstår kommunens officella tidning, att skälet till havs arrestericg ärp att han stått i hemligt förstånd med fienden. — Deremot inhemtas af ett telegram från Paris af den 16 dennes, att Claseret och Meggy blifvit förgatta på fri fot. Times korrespondent i Paris tror för öfrigt, att kommunens ständigs klagomål öfver förräderi icke äro så aldeles ogrundade, åtminstone har, försäkrar han, iska blott en upprorisk anda, utan obenägen heten att strida till den grad tilltagit band nationglgardisterns, att man kan vänta sig allt af dem, Tidspiogen Vevogeur påstår, att! medborgaren Gerardin, densamme som skulle bevaka öfverste Rossel, isen som flydde med sin fånge, bar stått i spetsen för en hotande komplott, samt at: 400 nationalserdister ha en mycket farliv summankomst i när! heton af Palais Luzembovrg. — Fiere officerare ville vid samma tid afligga ett besök ko3 Gorardin, men ärsfvos tillbaka af nationalgardister med tlanka vapeo, I ett annat arrondissement skall man ha sökt mörda Dombrowski. Sedan polisprefekten Cournet blitvit afsalt och efterträdts al en viss Jorre, bar ett poliskoromissariat , blitvit inrättad: i hvarje arrondissement. Överste Brunel, eom deu 10 dennes ntrvämndes till bofälhafvare i dan skans, som insargenterna hade anlagt vid Lyceet, öster om bya Issy, har inberättat till krigsministern Dalesoluza, att de nationalgardister, som hade fått order att försvara byn Issy, hade på eget bevåg lemnat sin post och återvändt till Paris. Vidare erfar man, att den 144:de lokala nationalgardesbataljonon har vägrat marschera. Alt detta sammanslagdt talar ganska tydligt om ställningen för närvarande inom kommunen. Från krigsskådeplatsen äro inga stora och ötverraskende händelser att omtala. Bombardering och kandgomäng och handgemäng och bombardaring är det tema utan varistioner, som telesrafen dagligen låter höra. Två fästen ha blifvit tagna, Issy och Vanves, två andra Montrouge och Bicetre, ansättas bårdt af regeringsartilleriets eld, stadsportar ba förstörts och brescher blifvit skjatna, invånarne fly från ds stadsdelar, gom äro utsatta för den svåraste elden, den franska fienden står tid den franska hufvadstadens riogmur och ionanför denna står hans franske motståndare i sina barrikader och batterier ihed luotan i band för att antända de minor, som skola grasa staden, när allt hopp är ute. Sidan är ungefär ställningen. Vi meddela här nedan vägra uppgifter, egnade att närmare lokalisera läsaren på stridsterrängen. Redan den 15 deones berättades det, att trupperna stodo tätt utanför vallarne i en linie från Porte de la Mustte till Porte dIssy, hvilket är den sydvestra bågen af Paris ringmur. Porte de Ia Mustte ligger söder om Msiilotporten och Avenue de Nenailly, hvilka leda till triumfbågen, men mellan dem befinner siz Porte Dauphio, genom hvilken det likaledes är direkt passage till triumfbågen på Avanus do VImperstrice, De starka och fortsatta anfall, som lävge företagits mot Maillotporten och den omedelbart norr om dennsliggand: Porte tes Ternos, göradettroligt, att trupperna här ha hållit sig beredda att vid första signal rycka in i staden. Genom Porta de la Muette kan er truppstyrka på två bonlevardsr, gom bilda en rät vinkel, komma till triumfbågen. I fall man möjligen utsett donna till centralpunkt för ena offensiv rörelse från flere håll, kan man derifrån rycka in i hjortat af Paris på högra flodstranden, der alla de här nämnda portarne ligga i vestra delen sf ringmuren, genom en mängd breda boulevarder och avenuer, hvilka egna sig för anfall med störra massor och tillåta att använda artilleri. Porte dIssy i södra delen af ringmuren ligger på veasira strandea af Seine, men helt nära invid denna, blott på kort atstånd från det så ofta nämnda Point da Jour på andra sidan om floden. Från Moatietont, en af Versaillestruppsrnas vigtigaste anfallspunkter på senare tiden, skrifver Indpendance Balges specielle korrespondent den 12 dennes: I förgår, i går och i dag har jag begifvit mig hit för att bedöma verksambeten af det grofva marinartilleriet. Den entreprenör, åt hvilken an-: läggandet af dessa batterier uppdragits, hade tagit ; sina mått och steg sålunda, ati han kunde använda hela sitt manskap derpå för att så hastigt som möjligt afsluta arbetet. Under loppet af en vecka voro också 82 artilleripjeser uppställda i batteri mellan jernvägen på venstra Seinestraden och den nya vägen från Pont de Suresnes till parken vidi, St Cloud öfser le Rond Point de Magenta. Dej; nya batterierna äro endast genom den nämnda nya vågen skilda från den gamla redutten. Från denna l: