Aftonbladet – 16 maj 1871, sida 3

: Förslaget till Reglemente för Städer j nas allmänna brandstodsbolag för fast egendom. Om icke med detta reglemente åsyftade: att högst Yäsentligt — och vi skulle nästan vilja tillägga: högst betänkligt — omgestalta jen mer än fyrtioårig institntion, 4 hvilken åltioåtta städer och köpingar här i landet äro intresserade och i hvilken fast egendom är försäkrad till ett betor af mer än elthundrafyrtoicå öck ön holf millioner rdr, så skulle vi måhända tvekat stt på dstewmmas ionehåll fösta allmänhetens uppmärksamhet, ty nekas kan icke att ämnet är tomligen torrt. Kort efter den stora branden i Gefle, hvilken ådrog bolaget enntgift på cirka 4 millioner tdri btandskadtersättning, delades den åsigten temligef ållmätt af delegarne i bolaget, att det gällande reglementet i flera afseenden var bristfälligt och borde undergå en grundlig revision, Denna åsigt i förening med klander mot bolagets styrelse, som ansågs hafva gått dsetmöktigt tillväga i afseende på uttaxeriigårnd för Gteflebranden, uttalades; besynnerligt nog, med mesta eftertryck från de stöder som under de föregåenda åren homsökts af betydande eldavådor och uppburit högst betydliga belopp i brandskadeersättning. Vid den bolagsstämma, som hölls den 1 Jupi 1870, utrågs en komite för att granska och äförfen förglag till de ändringer inn gällande bolsgaregie5ielltd; som kunde finnas vara dehöfliga och dervid särskildt behafidla de talrika motioner och anmärkningar, som stämman till komiten öfveriemnade, Komiterads sammanträdde någon tid derefter, arbetade ted eter iver och styrelsen mottog det nya reglementsiötslagöt den 21 sistlidne Decerzber. Styrelsen företog derefter genast granskniogen åt detta förslag och afgaf den 2 Mars innevarande år sitt utlåtande, hvilket genast derefter till samtlige brandstodskomiteeria utdelades Reglementsförslaget jemte motiver upptagör 84 tryckta qvartsidor och utlåtandet 93 sidor. Det torde väl ej behöfva sägas, att styrelsen med den största omsorg och med sakkänvedom, grundad på mångårig erfarenhet förvärfvad vid behandlingen af holagets angelägenheter, bar underkastat reglementsförslaget en uttömmande granskning. Vi antaga att bolaget dermed skall fira sig tillfredsotäldt och äfven komiterade ej missbelåtna, ehuru styrelsens och deras åsigter i ganska mycket äro skiljaktiga. Styrelsens ledamöter hafva på detta granskningsarbete nedlagt mycken tid och möde; de åtnjuta odeladt anseende för stora kunskaper, grundliga rättsvetenskapliga studier och sjeliständighet och deras oväld är lika obestridbg, som deras intresse för bolagets verkliga fördelar. Det skulle blifva alltför vidlyttigt att bär apptaga alla de anmärkningar som styrelsen framställt; vi ioskränka oss derföre till att i största korthet omförmäla några af de vär sentligaste. Enligt hvad ofvan är antydt hafva komiterade uppgjort ett alldeles nytt reglemente; detta förfarande avser styrelsen af flera skäl betänkligt, esär otvifvelaktigt ör att vid förslagets behandling i bolagsstämman åsigterna blifva stridiga, enär intressena äro olika, men resultatet deraf kan blifva att beslut fattas, som rubba den systematiska uppställningen och möjligen att bastämmelser antagas, som sakna det nödvändiga inre sammanhanget. Styrelsen anser såsom ändamålsenligast om komiterade hade vidhållit det nu gällande reglementet såsom stomme, och der så nödigt varit infört de öya bestämmniclserna — således vidtagit partiella förändringar i de vigtigare punkterna. Så har tillförene skett. Det första reglementet af 1828 undergick