Aftonbladet – 16 maj 1871, sida 3

sbruket, hvil sålunda skul kanna verkställas utan någon särskild kostnad ft församlingen. De nu å inrättningen intagna pe sonernas göromål hafva varit inskränkta till a , j sköta ladugården och bushållsbestyren samt a l anskaffa ved, dervid biträdda af föreståndaren oc .I bans hustru. Tilfalle till arbete för fattiga men arbetsför personer är beredt vid fattiggården, der bidrag spanmäl hittilla lemnats såsom ersättning för vi I gården tutfördt arbete. MUSI ) Don betydelse som Ifigenia i Aulis eger fö den dramatiska musikens ttveökling har oft; blifvit ådagalagd och gör deons opera tille bland de märkligaste vändpunkterna i ton: Sonstens historia. Det är egentligen först detta verk som Gluck följdriktigt och uta alla konsiderationer uppenbarat sitt system hvartill reformoperorna Orfeus, och Aiceste, i utgjorde grondläggvingen, samt skrifvit de lag för den siörs epöran, som i det väsentliga utan synnerliga förändringar nu erkänne: såsom giltig. Mättig ett så omfattande värf blef der store rhästarena dels genom det utomordentliga skafpsion8, som lät lionom, klarare är zågon anvan, genomskåda de lyten, hvarmed hans ädla kobst småningom blifvit behäftad, samt uttänka hebnes räddning derifrån, dels gehom den oböjliga viljekraft, hvarmed han, efter att hafta länge sparat sin styrka, omsider framträdde fullrustad och på ett sätt; som ovilkorligen vaan förtroende och ingaf vördnad. Men härjemte var ban begåfvad med den rikaste skaparande, som i sig förenade, alit efter som syftet kräfde, tomdiktarens, skeldens och plastikerns särskilda egenskaper och gjorde Glock till den egentliga uppfiansrea ef denna Allkousst,, som det är Wagoers sträfvan att samma pjutsioperans form. Giucks mest framstående konstnärsbedrift emellertid att ban infört karaktersteckgen i operan, att han såväl i soli som ensembler och körer skildrat. menskliga lidelser med en sanniog i uttrycket, som ej blifvit af någon tonskald före eller efter hoom öfverträffad. Han bar sjelf yttrat att a kompanerade sökte han så mycket möjligt glömma att han var musiker, fonces. ctt språk rikare på uttryck än pas, sktille han säkerligen hafva användt eita i stället för kompositörens. Det är na hänförelse för sanningen, som utgör irnen i hans konstnärsstorhet och som lyftet hans diktning ofvan alla specialitetsbeatyr, men detta öaktadt låtit densamma blifva ika träffande i detalj, som den är imposant såsom totalbild. Flere än ex kompositör hafva fört oss ngre ia i fantasiens rike än Gluck, men den friska, rena endan i dennes mästerverk hår påget i högsta grad vederqvickande, och a fycka, sligedias nu gjort på våt ston; r i sin mån att det sekelgamla arbetet gt är uogt och liffullt. Hvem skulle k ej känna sig tilltalad af dessa gestalter, 3 värdga i sin hållning som lidelsefulla i inre; like plastiska i konturerna som sa i koloriten? Gluck har i detta verk ett björta, ika sublimt söm menskligt, pa ivom antikens marmorbi der och med sin musik förlänat det hellenska zorgespelet något sf Skakspeares innerlighet; iver Uigenia i Åtlis komponerades år 1773 och. gafs följande året i Paris för första sången. Hos oss har operan gifvits först å .eatern i Bollhuset 1778—82 sämt sedetmera ; Stora tsatern 1785—1824 tilisammans öfver femtio gånger. Dess nuvarande återopp2gande å sistoämnde scen länder, såsom relan nämnts, denna till stor berömmelser I ikhet med den nyligen gjorda förträtfliga kningen Al BeethävehX stets stmfön! vithar iet om en sant artistisk samverkan, eldad af rängifvenhet åt ett stort mål, och onekligen r jomväl den yttre framgången öfverträfat hvarje förväntan, Fra Michaeli firar såsom Klytemnestra en ysande triumf. Hennpesåpg är rik ej blott å den föpritg söm skånkes al städimans verlägsna välljud och kraft, utan i lika sög grad på dramatiskt uttryck, och äfven såiom skådespelerska uppenbarar hon här den örmäga att intressera och värma, som unier hennes -senasto kovatnärsperiod i. olikarda uppgifter Hurit vitnö Km Stikdiät framkridande. Något så beundransvärdt, som br Arlbargs Agamemnon, har man knappt vågat ränta ensafdennenutmärkteartist. Rik genialitet ch ädel plastik karakterisera både sång och tion under hel: hane framställning, hvars 2 pnellertid kuiminsrår i den Storå slät, an i andra akten, hvari han med gripane irohet återgifver den sublima skildringen f fadershjertat. Denna prestation är så geänkt, harmoniskt hel och oaflåtligt steg -: ad i uttryckskraft, att man blott högst säl. ! an fått förnimma å vår aren något dermed j: amiförligt. : Fru Stenhammars sång är den värdigastel: olk af det oskuldsskära och innerliga, som l: 3 1figenia betecknar det dyrbara och skuld-l: a försoniogsoffret, och hvilket Gluck låtit j: gestalt i de ljufvaste melodier. Akilles ! i gifvea af br Arnoldsor med stor talang ! Jen erotiska duon med Ifigenia, epitalamen ! mt tvisten med Ågamemnon utgöra glans-j! 1 j f 1 j s 8 ren i hans föredrag, som städsa vwitner fven denne konstnär är hänförd af sitt ne. Hr Sardström skulle vara mera tilldsställande i Kalkas roll än som nu. är örhällandet, om ban ville inlägga något mer yanseriog i sin framställni cke i första rummet impe ch Arkag uppgifter lösas af ch hr Håkansson med mycken förtjenst. Kören och orkestern äro förträffligt inöfade och operans utförande i dess helhet gör i högsta grad angenämt intryck, hvarför inheten först och främst bar att tacka en omsorg, vär genialiske och insigtsfulle apsllmästare egnat det odödliga snilleverkets ärdiga behandling. Operan har hittills gifita för follsatt salorg och framkallat storsande bifall. FINLAND. Dom har fallit i målet mot de studenter, pm deltogo i demonstrationen mot utgifvaen af Finlands Allmänna Tidning, Anlediogen till konflikten gaf. som bekant är, in, hvars liflösbet