ar inalles 94 fronter, hvardera bestående af h n kartio och två halfbastioner. Sa Dejt agdt finnas 66 portar på denna vidsträckta i all, oberäknadt genomskärningarne för jer 4 )anorDa. Mycket storartade militära förberedelser ia gjorts i Versailles, och Thiers tyckes nu verkligen vilja infria dot löfte, han gaf i sin oroklamation, att trupperna snart skola stå Paris. Väldiga massor med ammunition a ankommit, skrifver en korrespondast t ndåpendance belge, och oupphörligt in ya. De 80 svåra kanoner, gom stå i re-j: lutten vid Montretout, och do 30 andra kal! one mai dess närmaste omg foiaz ha har lera erhållit ammunition för 1000 skott. Ringmuren skall formligen sönderskjutas, och ;fver insurgenterna torde ea riktig hagelskur ef projekt.lkr komma att öst nod. Förbaedelser göras också redan att låta en stormning följa på breschekjatningen. Ingeniörarbeena bedsifras med ifver; peraiielerna äro nära fullbordade och e af regeringstrugperna besatta positionerna mot ringmuren j starkt; befästa; på fascintillverkning arbetes frigt; de bästa riktarne vid marinartilleriet I skola servera de svåra kanonerna, och man hoppas snart nå ändamålet. Eröfringen af fästet Issy har änna icke medfört de väntade fördelarce för rege: trupper D-t har nemligen lyckats insarusder befäl at en öfverste Bruanves och Issy, befästa sig på wsäcker sig österut från det am (strox invid slottet Vansena ställning hindrar regerinwii begagaa fästet Issy till uttv ett anfall mot den inre muentligaste betydelsen af fästot ar regeringens trapper består el deri, att dessas belägrings BHeinestranden intill Point indre oroede från motst unsi a än förut. Pessa arbeten, gom sig från Loagehamps i Boulognearbe:en du Jori skogen ända till Seine, måste betraktas som förbered-kser till den stormen atlofvade i sin proklamstion till parisarne den 10 dennes. Det ge bombardementet mot Point dn Jour, Passy, Autevil Vanves etc, hvarom de senaste tel:g mer tala, tyckes vara beräknadt stt döljs de tekniska förberedelser, som företagas för stormningen af den inre muren. Times korrespondent i Pari elegrafe ar den 9 dennes på aftonen: Twll följd af det bombardement, som man motser från batterierna vid Montretout, har en män soner Jennat studen. Venves bripner jästet Issy cxplocerade en torpedo, icke ett krotmagasip. Point du Jour her i da: varit ntsatt för en häftig eld. Från Versailles teleg:aferades också samma dag, den 9 på aftonen: Elden från de nya batterierna vid Montretout bar under hela gGagen vi förfärlig. Mont Valcrien avgrep insurgenternas sydliga ställnivgar. Från Montretoat kande man se granaterna explodera i Anmneuil, vid Point du Jour och längs hela enceinten till Vavgirard. Kl 1 qvart till 5 bravn ettbus i Autevil. Insurgenterna besvarade ej detta bombardement med ett enda skoit. Enligt Agerce Havas he regeringens trupper tagit utom 119 kanoner i fästet Issy äfven 10 dylika i byn med samma namn. Af detta byte ha 51 kencner blifvit sända till Versailles. Man fann de i ng, som Thiers betydiig mängd lifemedel j dadt med tobakssaft. De begagnades att försätta net i en upphetesd sionesstäm medfört den sorgliga föl som brukat förtära sådant, a Eit af de bästa bevisen på den förtviflade belägenhet. hvari kommunens regering befinover sig, är väl den skrifvelse från Rossel till densamma, hvilken omnämnts i ett telegrar; hvarje rad deri innebär en spådom om uppresnipgens bråda och snöpliga ändalykt. Vi meddela längre ned denna skrifvelse. Fö af densamma blef, att Rossel drabbad samma öde, som fyra elier fem af bans företrädare, Han arrestorades den 10 dennes och fördes till Conciergeriefängelset efter att ha i 10 dagar fucgerat såsom k krigsminister. Till heos efterträ Delescluze blifvit utnämnd. Denne är väl en af de äldste förkämparne för gocielismen. men saknar allt begrepp om militära operationor. Han är fö Dreux år 12809 och har från sitt 30:de år varizs invecklad i alla möjliga revolutioner. En stor del af sitt lif har han tillbragt såsom lendflykting i England eller säsom fånge och deporterad dels på Belie Isle och Corsica, dels i Tonlon, Brest och Cayenne. Ar 1868, då de rödas agitation mot kejsardömet begynte, uppsatte Delescluze tidningen Reveil, hvilken äter ådrog honom 6 månaders tängete. Roseels ofvannämnda bref är af följande innehåll: Paris den 9 Msj 1871. Medborgare, medlemmar af kommunen! Utnämnd af eder till provisorisk krigsdelegerad, känner jag mig urståndsatt att längre bära 20svaigheten af ett kommando, der alla öfverlägga och ingen lyder. Då man skulle organisera artilleriet, öfverlade centralkomitån, men föreskref ingenting. Efier två månaders revolution beror hela gorveringen af edra kanoner på energien hos några frivilliga, hvilkas antal är otillräckligt. Dåjeg vid mitt inträde i ministören ville befordra stridskrafternas koncentrering, reqvisitionen af hästar och uppspaaandet af desertörer, anhöll jag att kommunen måtte gifva utveckling ås arrondissementsmunicipaliteterna. Kommunen öfverlade, men beslöt ingenting, Sedermera kom federationens centralkomitå och erbjöd mig på ett nästan befallande sätt sin medverkan i krigsförvaltningen. På välfärdsutskottets tillstyrkan antog jag denna medverkan på det otvetydigaste sätt och lemnade denna komitis medlemmar alla de upplysningar jag hade att gifva om organisationen. Alltssdan denna stund öfverlägger centralkomitån, men har ännu icke förstått att handla, Under detta dröjsmål företog fienden mot fästet Issy oförvägna cch oförsigtiga anfall, hvilka jag icke ostraffadt skulle låtit honom göra, om jag haft den minsta truppstyrka till mitt förfogande. Garnisonen, illa kommenderad, började hysa farhågor; officerarne öfverlade och förjagade från fästet kapten Dumont, en energislg man, som kommit dit för att kormenders dem och utrymde — allt under det de öfverlade — sitt fäste, efter att endast ha talat om att spränga det i luften, en sak gom för dem var omöjligare än att försvara det. Men icke nog härmed. Igår, under det hvar och en skulle vara vid arbetet eller i elden, öfver