Aftonbladet – 11 maj 1871, sida 3

TJUSULYIG VING I LAS under kommunens regering. (Bref till Aftonbladet.) ILL På söndagsförmiddagen var staden onekligen något lifligara än a!tonen förut, men den som varit van vid det verkliga lifvet i Paris, fann genast en betydlig skilnad mot rtörr. Förbållandet meilan Paris och Verssilies hade tifvit vlideles omvändt. Då man förr kom fråa Paris till Versailles, förvånades men öfver tystnaden på derna stads gstor och tvckte, fastän Verssilles eger sina 50 000 iavånare, att det va: de dödas stad. Det var end:st de parisiska lustfararnes gada skaror, som på sökdagaren gjorde parken och dess! närmaste ox ngivingar så jiflige. När man nu kommer från Versailles till Paris, öfver-! raskas men af att icke på det seoare stället fiona den stora rörelse på gatorna, som utmärker det förra. Versailles är onekligen för närvarande Frankrikes hafvodstad, men Paris skall er gårg åter intaga sin plats bisnd Frankrikes och jordens alia städer. Jeg såg få pe:soner på Rus Si sint-Henorå, med ucdactog af då det blef fråga om nä! gon Dy arrestering. Det gamla Sju lingeka I arregiera, arrestera. har i Pais bivit ordniogen för dagen, Det skulio vsra högst löj-! ligt, om det icke vore ännu mera högst Sorg ligt. På Boualerards des Italiens och des Ca pacines syctes ej flera än på pyssvätenda gata, och dem jsg såg tillhörde icke antalet ar dem, man blifvit van att träffas på de förnämsta boulevarderna. Högst få butiker höllos öppna, då det deromut under Ingna tider är vanligt att många äro öpppa ätmingone på förmiddagarne hysrje söndag. Man hade sagt mig awvt kyrko va blifvit stängda, men deita fann jag icke öfverensstämma med verkliga förbålandet; åtminstone såg jag flera kyrkor tesökas och sjelf hesökte jsg -Madelsino och Saiot-Sulpice. Öfver frontespicea läses Libert6, Eygalite, Fraternite. I Madelaine fapn jag icke mycket folk, och roan höll der endast cn stilla messa. I Ssint-Sulvice de:ercot gafs en ståtlig raosikmessa och er hado ett ganska stort antal pereoner i i När jag från M e begs:f mig utför Rae Royale, låg Plsca de la Corcorde liza ståtligt framför mig, som jag törr verit van att se detta, jordens kEsnske sköraete torg. Fontänerne spelade i hinmelsböjd och kastade vidt orckring sina stralar i Här är som förr, täskte jag, och min fentasi befolkade platsen med de vanliga göndagspromererende, hvilka dock i verkligheten saknades. Jag glömmer eldrig den afton jag första gårgen kom tiil Piace de Ia Concorda. Det är vu soart eexton är sedan. Då, en vacker Augustistton, var platsen tätt peckad med menniskor cch framställde en praktfuli acblick. Man trängdesomkring Luxorobelisken och hade icke en tanke för att den etår jast på det ställe, der guillotinen gjorde sitt erbete under den företa revolutionen. Man trängdes också omkring fontänerne och mest nkriog den stora avenyen, som fortsättes inåt Champ ;g-Elysces. Vid begge sidor om denra avenua stod det parisiska nationslgariet uppetäldt, en vacker UINPP i prydlig uniform, men kanske det var ena tiunp, com endast dugde tiil parad. Så trodda man likväl icke då. Emellan pationalgardets leder och beledsagad af folkhopens lefserop åkte Englanis drottnivg, som då gjorde sitt festliga intåg i Paris — det var under cen fösta pariserutställningen — åtföljd af det franska ksjssreparet, som redan vid bangården mottagit sin böga gäst och förde benne direkte ut tll Saint-Cioud, det vackra sommarstället. Tiderna hsfva förändrats pågot sedandess. Den ag, då jag i April 1871 kom till Place de s Concorde, hade Paris just icko samma ende, 0 och likväl tyckte jag gerest vid inträdet på torget och när jag såg fentänerra i full vorkeambet att allt var som förr. Men jag såg mig omkring, fann åen staty, som föreställer Strasburg, ötverhböljd af krarsar, blomtwor och fenor. Kransarne och blorctaorna voro vieenade och fanorna sördertrasade ef vinden. Det gjor nästan ett sorgligt intryck. Sorgligare var det dock hvad man såg, om mean blickade änon mere till venster. Der höjer sig en barrikad, af närtan lika storartads dimersiooer, som den hvilken jag nyss förut sett vid Piace Vendöme. Den är byggd på ened mellen rarioministöriet och Tai jeriesträdgårdens terrass samt stänger ingången från Piace de la Concorde till Rue da Rivoli. Man fortiar att arbsta derpå, så att det synes vara efsigten att här göra en Hiten föst Det måste erkönoss, att ihärdighete svaret är storartad. Eburu sannolikt flertalet af Paris boderliga invånare, jag menar ge verkliga parisarce po icke dat till stor del främmande slöddre ty afssyr det närvarande tillståndet ssmt allt mer och mer opponerar sig mot kommunen, tyckas de dock ngenting förmå mot dem hvilka ställt sig i speteen för denna kommun. Dessa senare veta att för dem pilves icgenting annat än att segra eller dö och de förstå att för fina planer dels använda det lösa pack, som från åtekilliga främmande länder skyndat att ställa sig under kommunens fanor, dels lifva dem bland npationalgardet, hvilka hafva ingenting att förlora, men inbilla sig ega mycket att vinns, om kommuren lie blifva segrare. Da öfriga tvingas stt följa med. Thärdighet och energi finnas hos lederne, det kan ej rekas, men dessa egonskapar kunna fiopas hos hviiken banditchef som he lst. Att Paris för ärvarende är i härderos på ett röfvarband, lörer väl icke kanna riotsägas. Att det bande et före eller senare skall bestgras af den Ingliga ordningens försvarere, är ock säkert; men vär man ser tillredJserna i Paris, vet vilka medel iceurgertcheferna kunna förskaffa sig och märker sed hvilken kraft dessa chef er gå tillväga, så böjer man kanske vackla i sin förtrö på att Paris snart iskall befrias från ban et. Om kommunen icka faller genom påtryckning inifrån, hvartill stämningen dock synes ganska mycket gifva aniecning, torde det ännu dröja lingen den republizauska regeringens trupper kunna få makt öfrer denna kommun. På vensira Scinestranden såg jag icke så många kugiska förberedelser. 5 passerade från Palais Bourbon den nya delen af Bonlevard Saint-Germain, som ver rästan öde och på hvars stängda butiker man öfverallt läste Piillsännagifvande om att de voro att TH TI Qadn4 Anlnsana trenat farm Jag Star