Aftonbladet – 10 maj 1871, sida 2

Det österrikiska författningspartiet tyckes ou vilja antaga en temligen hotande kållning not ministören Hohenwart. Rizsrådes förattniog-utskott har vid behsndiandet af det förslag till utvidgadt lagstiftningsinitiativ för andtdagaroe, för hvars väsentliga innehåll vi förat redogjort, öfvergått till dagordningen och derigenom j å förhand uttalat förkastelsedomen öfver detsamma. Vid represententkammarens sammanträde den 4 deunes föreslogs af dr Sturm en adress till kejsaren med an: hållan om ministörens afskedande, Ett utskott sf fem ledarröter valdes gensst för att afgifva batänkande öfver detta förslag, Del. valda äro, utom motionären, Brestel, Herbat, Lasse: och Rechbauor. I händelse af ett otilifredsställande svar, skall man vara sinnad att vägra fortsättandet uf diskussionen om budgeten för att sålunda tvinga ministören art antiogen afgå eller upplösa riksrådet, Emellertii bstvillas mycket, att författningspartiet skall gå sålångt i sin opposition sam det låter 1 åskioa. De fraktioner, som utgöra cantern inom kammaren, skulle visserligen icke vara obenägna att följa med venstern i denna sak; men tör att icke väcka tvifvelamål mot kammarens lojalitet och dess fasthållande af föslikningen med Ungern, skola ds sannolikt icke låta det komma tili något baslut avgående nämrda adress förrän delegationsvalen äro hållna och budgeten voterad, och gå torde ministö-en icke så lätt gifva vika för ett misstroendevoiur, då dena för sin politik kan påräkna sympatier i de icke tyska landsdelarne, Vid represeatantkamnareas sammanträde den 5 M-j framad2 korsaljpresidenten ersfve Hohsiwart ett förslag angående Galziens stäliniog inom monarkien. Enligt detta förglag skall lagstittningsrätten över handelsceh industrikamrarne, kreditanstelter, försäksingssnsralter och backer (utom da med sedelutgiiuir girätt), sparkasso , fo kekolor, gymnasier, universitet, polis, förmynderskap och kuratelväsende, inrättendet at fr mstolar samt förvaliningsmyndigheter af första och andra instensen tillhöra landtidagen. — Galizien skall ha sia egen micister och en eger afdelning ioom högsta domstolen i Wien. Den polska nationaiiteten har på senaste tiden i Öster.ike haft att glädja sig åt ätskilliga framgångar, och den nuvarande rezeringen bar på flere sätt visat sin benägenhet att gå dess önskaivgar till mötes. Så kommer tf. ex. nu vetenskapssocieteten i Krakau att förvandlas till en polsk vetenskapsakademi. Skulle ovannämnada författningsförslag tör Galzien gå igenom, får detta land en temiigen fri ställaing; men dess antag nde torde dock stöta på icke så ringa svårigbeter, ty derför fordras säsom ialli grundlagsfrågor en pluralitet af två tredjedelar inom riksrådets båda kamrar. Att ministö en framlagt detta försisg utan att afvakta det öde dess förslag om landtdagarnes initiativ erfar, synes visa att det icke genom det sistoömadas förkastande skall låta askräcka sig från att fortgå på sin bana. Samma dag, som det galiziska författningsförslaget framlades för rapresentantkammaren, hänvisade sawma ks re till förfottningsutskottet förslaget om förändradt valsätt för riksrådsval. Enligt detta förslag skulle medlemmar af riksrådets representsntkammare välj.s direkt och icke såsom nu af landtdagarne. Om den nuvarande cisleithanska ministörens sträfvande att genom en fö sonande och förmedlande politik tillfredsställa de olika nationaliteterna förtjevar allt erkännande, äro deremot dess oltramontana tendeas:r egnade att väcka allvarsamma farhågor hos dea religiösa frihetens vänner i Österrike. På en interpellation inom riksrådets fivansutskott angående de politiskt-religiösa frågorna gaf knoltusministern Jirecex i början blott undvikande svar; men då men gick bonom pärmare in på lifvet, förklarade ban slutligen, att det romerska konciliets dekreter endast angå den katolska kyrkan och icke röra statens intressen. Detta är raka motsatsen af hvad com för någon tid sedan yttrades af rikskansleren, grefve Beust, att ofelbarheisdogmen på ett allvarsamt sätt rubbads förhållandet mellan kyrkan och staten, och att följaktligen det under andra förhållanden afslutra konkordatet med den heliga stolen icke kande lagligen tillämpas under den nuvarande ställsivgan. Då den nuvarande cisleithanska ministören tillträdde sin förvaltning, afgaf dess chef, grefve Hohenwaert, en förklariog, egnad att lugasa den allmänna opinionen i fröga om dess förmodade kyrkliga politik. Kultosministerns ofrvannärmniåa förklaring måste pu gifva ny fart åt dessa farhågor. Uader dessa förhållanden tyckes grefve Bensts stälning vara temligen kinkig. Vid sitt sammanträds den 3 i denna månad gaf pluraliteten af ungerska representantkammaren sitt biall till anstäliandet af åtal irot ded serviske agitatorn Mileties för en broschyr, i hvilken han uttalat sig mot österrikiska monarkiens integritet och förnekat möjligheten af dess fortfarande bastånd. Under diskuesionen förklarade talarge af venstern, att da icke kunde finna SARAS ENE EE SRS IDE NE PRAT ARSENAL VAKT