Aftonbladet – 8 maj 1871, sida 2

Fästenas afstånd från ringmuren är för ringa i traktande af det refflade artilleriets ofantliga ottvidd; och i det stora hela har systemet icka Peråll; gammå värdö. De södra fästena; 20 ver hvart annat baft ätt uthärda preussarnes och ansmännens anfall, ha alltid ansetts såsom. de inst väl placerade till följd af de höjder, som miriera fom ett afatånd i medeltal. af 1 tres, Dessa fästen äro, om man utgör från ör 1 nedre Seinefloden, Ivry, Bicetre, Montrouge, anves och Issy. Under kriget anlade man, för t afhjelpa denna brist, redutten vid Moalinaquet framför, det mellanrum, som ätskiljer de ida , förstnåmndas. samt, redytte n vid Hautess ruycres framiör to6liansemnet alla e bädd ist följande. Dessa verk, som alitid befunnit ig fransmännens våld, ha gjort stora tjenster. Andra erk, Chåtillon redutten utanför fästet Vanves och sdötten vid Monlin de-Pierre utanför fästet Issy, illa icEs Kutino i tid fullbordas, föllo i preusurnes händer, och de batterier, de uppförde dessa positioner på nära bill, hade en märkar öfverlägsenhet öfver motsidans De försökte kväl aldrig att öppna en bresch, att bemäkiga sig något af fästena genom en. kraftjistränsnitg. Häknande. på att kulva staden ge om svält, åtnöjde de sig med att göra cernerinSå föllståndigt, och, under belägringens sista mä väd lätt de eh mönpd Borher Fega öfver städen; vilka långtifrån stoa0 i proportion Mil förbiåkingen af projektiler. En oantastad ringmur, mycket skadade fästen, vilka dock äonu äro i stånd till ett långvarigt motstånd, en ansenlig armering och ett ofantligt förråd fammunition, se der hvad en serio af försummelser har ställt till insörgehtbrnas förfögande, Om de cke sjelfva hage Mifvit, Öfsprraskade af en fram. sång, hvars vigt de Yerd längstifrån Att för sej DM: skullle nationaiförsamlingen ha blifvit vOPSSrAr ikt damm, och Frankrike skuile nu fullkomligt ba stått under utländingens ok. Lyckligtvis var deras brist på förutseende lika stor gom deras inbilskhet, och det anfall, som riktades mot Versailles i tre kolonner, af hvilka en deboucherade genom Sövres dälden, de båda andra följde Seinestränderna öfver Nanterre och Clatou, hade ingeti nisigt till Framgång. Armla vann en lätt seger, doi kunde bå bliffit mycket Flodigsre,, öm man ej hade skonat parisarne på deras datörtitd? flykt. Några dagar derefter grep nationalarmen vill offensiven och eröfrade efter två lysande strider Courbevoie samt en del af Neuillg. Motståndets svaghet skuile ha kunnat vera ett förebud till ett spart slut på striden; men så blef det ej. Tvärtom bar försvaret oupphörligt tilliagit i styrka, i samma mån det såg sig hårdt ansatt. kommunen organiserade sig; cheför, okända änonu i går, togo med sjeifförtröstan ledningen af affarerna; från alla håll tillströmmade desse tappre och föga nogräknade condotiieri, sora alltid träda fram i oroliga tidskiften. De anfallandes artilleri var dessutom betydligt underlägset i antal, kaliber och kanonernas konstruktion mot den nya materiel, som uppfunnits af öfverste Reffye och för första gången tillverkades under den första belägringen af Parie Dettå var hob för ält görå ålla framsteg ombjliga. Det blef således nödvändigt att vånia att strida fot: för fot om besittnivgen af städerna Nevilly och Meudon, tilldess förstärkningar an kormo, hvilka preussarne med pjugghet mätte ut. I Kom så ändtligen den dag, då man, försedd med ett talrikt artilleri och sedan man drifvit upp armåns numerär till mer än 100,000 man, kunde företaga allvarsamma operationer. Ganeral Olusersts arrestering åtföljdes omedelbart af baslutet att tillsätta ett välfördsutskott af fem medlommar med den vidsträcktaste makt och myndighet öfver alla delegationer och komitöer, som utgått från ktm manen. Utskottets medlemmar Ero Arnaud Msillet, Ranvier, Fölix Pyat och Gerardin. Claserets trätobroder Delesclvzs är, såsom man fioner, icke med, . Sedan C!useret blifvit afskadad från krigs. ministerbetattningen, har hans efterträdar Rosgel förklarat sig anse frågan om erkebi skopens af Paris f.igitning vara af poiitis basiaffenbet, och derför icke tillkomma ho Inom att afgöra. I Utom Jules Favre och Pooyer Qaertier hi läfven Arvim och några andra at fredskon greasens i Briässel medlemmar srkommit til Frankort. RDS TER