Aftonbladet – 8 maj 1871, sida 2

.nysndet af ett sådånt uppträdande. Garantier lverk utländska akter dugde icke. Jag Har till min rad; länåd, ofta. Fått öra den egendomliga erfarenhoyi ;, att sådåna garantier oftast ha efterföljts aflsarn rklaringar, hvilka beröfvat dem deras betydelse. I; ac luoterhet) Man har tillstyrkt oss att låta 058.bar ja med krigsomkostnaderna och föstniogsver-jiky ng raserande. Jag har icke varit med om detta. ltiga g har städse ansett opraktiskt och illa motevaaj nde en varaktig freds intfeäsen att rasera fåst-agn ngar. Derundet lider gjelfötändighetsoch 0afskr ingigh änsian, och jan är örvertykad om AM) had landaltragelse icke kännes så svår som förba-lpyj st mot att anlägga en fästning på egot område. nin g vet t. ex. att raserandet af Höningen ofta j F i vit begagnadt som ett verksammare agitations-hyj edel än en förlust af landområde. Följaktligen sta ide detta medel för mig intet vårde. Hvad Metz lafa igår, är den topografiska konfigurationen af dena I har jats sådan, att konsten endast bekörde böra föra I jet ir att belåetr den, och or de könstgjörda vorken I pa er blefve förstörda, kunde man lätt återställa! sk em. Raseringsutvägen var således icke tillfyilest lik srande. Man förestog derpå att göra Ilsass-lha othringen till ett neutralt område. I sådant falll je, kulle Frankrike ha varit skildt från 083 genom lpi tt neutralt bälte från Nordsjön till Alperna och Igai arit försäkradt mot våra anfall, under det att det ge tått i dess makt att nogripa våra kuster med sin per fverlägsna flotta. Att klsass Lothringen sjelft!q kulle kunna häfda sin neutralitet, var knajpt at ig anta, emedan här finnas mycket starka franska oj tenter, söm vid ett franskt krig ekullis ha ställt fly ig på fransk sida. Ett neutralt Elsass Lothrinsen skulle således endast ha skadat oss. Vimåstelqe öra detta land med dessstarka fästningar till ett yskt territorium och till en stark glacis mot Frankgg e för den händelse, att Frankrike, när det en de rång hunnit samia krafter, vill förnya striden. gi fanken på att inkorporera Elgaesbotbringen ilsa Tyskland stöter få antipati hos befölknisgen. Det ly, wr icke. tin Bak ätt undersöka, buru en så urtysk a vefolkning knonnat fstra så mycken kärlek förlae Frankrike. Hon har alla tyskarnes goda egenskar er ver, nvilka till den grad ersännas af sjelfva frausnännen, att man finner elsassare och lothringare alla embeten, der pålitlighet är ett hufvudvilkor. Ijenstemänneu vid armön, gendarmerna, de högre gå embetsmännen rekryteras från Elsass Lothringen. ip Dessa en och en haif millivn tyskär, söm Utgöra rranvkrikes aristokrati, lia således uppvått en in-)a iytelserik ställning. För deras blickar låg det!N lysande Paris. Det är ett faktum, att befolknin-ly gen känner gig starkt förenad med Frankriko. Vär pligt är nu att med tålamod öfvervinna denna antipati, och jag hoppas att det skall lyckas. Vilm äro stundom nägot klumpiga i vär administration , (munterbet), men dock välsillige och humane. Dertill kommer att vi ba att bjuda lothripgarne ett större mått af kommunal och personlig fribetld än Frankrike, I grundon kämpa de anhävgare afly kommunen i Paris, som verkligen representera och försvara en politisk id — jag menar icke de internationella och socialistiska kämpar, som vilja krig till hvad pris som helst, utan rörelsens för 1: nuftiga kärva — för de förmåner, som den preussiska kommunaloch köpstads-lagen gifver 038. Med tyskt tålamod och välvilja skola vi nog viuna våra landsmän. Det skall alltid återstå en hop missnöjda,menjag hoppas att vi skola få upplefva den dag, då Elsass Lothringen är pacificeradt. Jag beder er, mina herrar, att icke vid bebandlingen af närvarande lagförslag intaga en sådan ståndpunkt, som lg vore det fråga om att fatta beslut för en lång lt framtid. Förhållandena äro absorma, och framtiden kan man icke med säkerhet förutse. Jag är! icke i stånd att säga, buru det om tre år skall se ut i Elsass-Lotbriagen. Regeringen törelägger: eder endast ett förs)k att fiona dena rätta början ; till en bana, på hvilken vi erfarenhetsmässigt ; kunna fortgå. Jag beder eder att i likhet med regeringen följa den empiriska vägen. Vi måste ha fria händer för framtiden. Om I kävnen bättre medei och vägar än vi, skola de förbundna tyska regeringarna visa gig villiga att följa edert råd. Litom oss framföratit i gemensamt tyskt tålamod i: och kärlek sträfva att i förening med våra nyal, landsmän uppnå det bästa resultat. j Krigsoperationerna ot Paris ha på de senaste dagarne fortsatts med stor kraft, och det uppgifves att insurgeuterna blifvit trängda tillbaka till Paris portar. Något afgörandel resultat har dock änva ej vannits. Bambarderingen af staden är forttsrande ruycket häftig, och i fästet Issy bar en fem metres bred bresch blifvit skjoten. I Versaillee trodde man allmänt, att tropperna den 3 d:s skulle besätta Paris följande dag vid dagräcknvingen; tre divisioner, som följdes i sck och häl af en armekår, hade ryckt fram till Bonulogneskogen, och klockan 11 på aftonen begaf sig marskalk Mac Mabon till förl posterna. Det blef dock ingenting af med lanfaltet, emedan — uppgefs det — tillfälliva omständigheter hade lagt hinder i vägen för des3 verkställande. Näst efter Issy är det I fästet Vanves som bombarderas ed yttersta Thäftighet. I trakten af Asnicres, Nenilly och Gennevilliers är skjutniogen mindre ihållande; på detta håll tyckes man, åtminstone tills I vidare, ba afetått från att gå anfalisvis tillI väga och åtnöja sig med att försvara de eröfrade positionerna. Emellertid inierfolieras ätven der likasom på södra fronten, artilleristriden med infanteriträffningar, hvilkas ändamål är ott understöda eller motverka ingeniörtruppernas och artilleriets operationer. Så t. ex, stod natten till den 2 dennes en strid I mellan pationsiregeringers och kommunens ltrupper vid Moulin-Saquet, i hvilken, enligt ett telegram frår Paris, de förra skolas ha blifvit trängda tillbaka. De nattliga striderra ba föröfrigt börjat spela den förnämsta Arollen. I en dylik strid ha VersaillestrupIverna eröfrat bangården vid Ciamsrt från insurgenterna, som skola ha lidit mycket stor förlust — det talas om icke mindre än 300 döda — under det att motparten skall ha sluppit ganska lindrigt ondan. Efter en kort paus på förmiddagen den 4 dennes började striden på nytt utåt hela linien på middagen. Fästet Issy redtystades åter. Slottet Issy, Isom ligger 200 metres från fästet och i flera föregående dagar varit stridens föremål, branp lupp den 3 dennes, Samma dag på aftonen leröfrade regeringstrupperpa insurgenternas I batteri vid Pierre-Montip, roen måste åter ut rymma det till följd af den bäftiga elden från fästet. Berättelserna från krigsskådeplaten äro, såsom man finner, ej af särdeles stort intrese, isyonerbet som telegrafen går i förväg med de vigtigaste nyheterna. Deremot finna I vi i Indöp. belge en af en militär insänd inItressant artikel, hvari författaren dels kastar jen återblick på krigsbändelserna, dels redogör för de svårigheter, regeringstrupperna ha latt öfvervinna, innan det skall lyckas dem latt bli herrar öfver Paris. Vi meddela bär fett utdrag af denna artikel: ) Jag anser -— gkrifver författaren — kommunens I seger alldeles orhöjlig, men den franska armån är ur stånd att med våld bemäktiga sig Paris, i fall uationalgardena envisas med att försvara sig. En lösning kan dock låta vänta på sig länge, ty tanken på försoning har ännu icke fått den öfvervigt, som man kunde vara berättigad att hoppas. Några förklaringar skola göra detta begripligt. Befåstniogarne, som byggdes för trettio år sedan för att bekämpa de då brukliga vapnen, hvilkas l effektiva skottvidd icke öfrersteg 1500 å 1800 måtres, konstruerades af män med tillräckligt skar blick, för att fästena ännn i dag kunna vara til s utstakning är väl lämpad rr ee nb. I gagn. Ringmuren, h