Aftonbladet – 5 maj 1871, sida 2

Article Image
och det torde dertöre vara allt skäl 1 veriden att låta detta undantag bortfalla. OKOME teser Ärenden af framstående betydenhet hopa sig hos kamrarne i samma mån riksdagen nalkas sitt slut, och den återstående tidens snapphet påskyndar behandlingen till den rad, att underrättelserna om frågornas inkommande och om deras atgörande följa snart sagdt omedelbart efter hvarandra. I dag på förmiddagen hafva kamrarne sålunda hatt att : handlägga flere vigtiga angelägenheter, bland ; hvilka några först för ett par veckor te dan blefvo hos riksdagen bragta å bane l: Detta har t. ex. varit fallet med statsutskot: tets af K. M:ts propositioner föranledda ut: låtanden rörande anslag till inredning af lokaler för trafikstyrelsen i centralbangården i: Stockholm samt till förökende af jernvägar! nes rörliga materiel. Anslagen till båda dessa föremåt ha blifvit af kamrarne bifallna. I Andra kammaren lemnades detta bifall, i hvad det rörde stationshusets inredning, så! att säga opåsedt, d. v. s. utan någon diskussion; men i Första kammaren efter några anmärkningar af hr Rydqvist och grefve C. G. Mörner med afseende ä det begärda beioppets, 85,000 rdr, storlek, då det icke ens afsåg hela husets inredning, utan blott trafikstyrelsens lokaler inom detsamma. Den förstvämnde talaren yttrade sig dessutom ogillande öfver upplåtandet af boställsvåninar i statens byggnader i hufvudstaden, der ätt tillfälle att fiona bostad förefunnes. Chefen för jernvägstrafiken ganmälde härå, des att inredniogskostnaderna icke uppginge ti! högre kostnad än den, som, proportionsvis, förekomme vid vanliga husbyggoader. och att det öfveralit vore brukligt vch ansågs af vigt, att de tjenstemän, som ha med den dagliga tjenstgöringen på jernvägsstationer att skaffa, äro inom stationshusen boende. Mot beviljande af de till jernvägsmaterielens förökande begärda 1,600,000 rdr (deraf 1 million i år och 600,000 rdr nästa år) uppträdde icke någon talare i någondera kammaren; men i båda yttrades ganska allvarsamma anmärkningar deröfver, att ett så stort behof blifvit så sent förutsedt, att detsamma först i riksdagens elfte timma anmäldes, rubbande derigenom alla förat med afseende å statsregleriogen uppgjorda beräkningar. Flera röster höjdes också, hvilka ansågo olämpligt, att särskilda anslag beviljades till materielens förstärkande, då medel dertill borde tagas af trafikinkomsterna, om de dertill lemnade tillgång, och man ansåg att de kalkyler, som uppgjorts på grund af nettobehållniogen af trafikinkomsten icke kunde anses tillförlitliga och med verkliga förhållandet öfverensstämmande så länga staten måste lemna särskildta anslag till en del af de behof, som borde med -trafikinkomsteraa fyllas. Häremot invändes, dels i afseende å tiden för förslagets framläggande, att det var den oväntadt starka tillväxten i trafiken under denna vår, som ådagalagt materielens otillräcklighet, hvilket man ansåg såsom en glädjande företeelse,dels med hänsyn till frågan om lämpligheten att taga medel för behofvets fyilande at trafikinkomsterna, att riksdagen tillförene omfattat den åsigten, att materielen likasom sjelfva byggnaderna, borde bekostas af lånta medel. Statsutskottets vid anslaget fogade förbehåll, att materielen borde anskaffas inom landet, såvidt detta utan olägenhet kunde ske, önskade hr sJjöberg något starkare betonadt, men man stannade i båda kamrarne vid att oförändradt bifalla utskottets hemställan, invändande man mot br Sjöbergs förslag, att det icke var lämpligt att allttör mycket binda händerna på vederbirande vid materielens anskaffoiog, enär derigenom kunde uppmuntras till öfverdrifna anspråk från inhemska verkstäders sida. Mot detta argument hade likväl br Carl sund anmärkt, att konkurrensen mellan de inhemska verkstäderna vore tillräckligt stor för att hålla priserna vid sin rätta nivå, tilläggande tal. att svenska verkstäder redan länge lemnat materiel till samma pris och godhet, som den utländska, helst vid de svenska verkstäderna icke förekommo dessa provisioner, kommissioner och extra expenser, som höjde kostnaderna för den utländska materielen. Under öfverläggningen meddelade för öfrigt hr civilministern, att jernvägsstyrelsed blifvit förlidet år bemyndigad att anskaffa materiel för 685,000 rdr och att dervid föreskrifvits att den skulle vid svenska verkstäder beställas. Sällan torde något utskott ha lidit ett fullständigare nederlag än det som i dag drabbat bevillningsutskottets med anledning af dess betänkande angående ti npeloappersafgiften och det deri framställda förslag an

5 maj 1871, sida 2

Thumbnail