Aftonbladet – 5 maj 1871, sida 2

STOCKHOLM den 5 Maj. Vi ha redan med atseende på det af konstitutionsatskottet nu framlagda förslag till ny Tryckfrihetsförordning uttalat vår åsigt, att detsamma är till hela sin uppställning enkelt och redigt och i de flesta af sina huf vudsakliga bestämmelser särdeles väl affattadt, såväl ur synpunkten att bevara och ytterligare betrygga den tryckfrihet, som faktiskt är rådande i vårt land, som ock för möjligheten att förekomma och beifra sådana trycktrihetsmissbruk, som, derest de kunna fortgå utan utsigt till verklig beifran och upprättelse, alstra rättsosäkerhet och kunna leda derhän att efterhand tryckfriheten blir förhatlig för ett stort antal medborborgare. Anledning till detaljanmärkningar mot förslaget saknas emellertid icze. Vi ha redan yttrat o3s i afseende å 26, som handlar om juryns eller tryckfrihetsnämndens sammansättning och som innehåller sådana bestämmelser, att om icke denna blir återremitterad och omarbetad, utan antages med sin nuvarande lydelse, detta skulle vara tillrigt, bereda dess fall, då det komme till den definitiva behandlingen vid 1873 års riksdag. derliga stadganden i vår nuvarande Tryckfrihetsförordning är det, som innehålles i4:de momentet af 2 och hvarigenom tillförsäkras hvar och en rätt att få del af och i t:yck offentliggöra alla allmänna handlingar. Detta stadgande, hvars vigt grundlagsstiftarne tydligen djupt senterat och som derföre blitvit mycket utförligt och eftertryckligt affattadt, har följande lydelse: I grund sf hvad i 1 mom. af denna g stadgadt är, skall äfven, till utgifvarens säkrare efterrättelse, dock med de undantag och vilkor, som nedanför stadgas skola, uttryckligen vara en hvar tillåtet, att i allmänt tryck utgifva alla, såväl rättegångar, som andra allmänna ärenden rörande handlingar, protokoll och beslut, af hvad namn och beskaffenhet de vara må, ehvad de höra till den förflatna tiden, eller till mål, sem hädanefter förekomma, vare sig hos riksrätt, högsta domstolen, nedre justitie-revisionen, allmänna beredningen, öfveroch under-rätter, kollegier, komiteer, beredningar, direktioner, kommissioner, förvaltniogar, konungens befallningshafvande, konsistorier, exekutionssäten, eller andra jublika verk, utan åtskilnad på målens beskaffenhet af civila, kriminella, ekonomiska, militära eller eklesiastika; vidare alla tillförene, nu eller hädanefter gällande instruktioner, konstitutioner, reglementen, statuter, ordningar, privilegier, reskripter och allmänna stadganden, hvarifrån helst utfärdade, tillika med alla ofvannämnda högre och lägre rätters, kollegiers, embetsverks, publika korporationers och alla embetsoch tjenstemäns relationer, memorialer och embetsbref; ändtligen alla societeters och verks, samt enskilde personers memorialer, ansökniogar, förslag, betänkanden, besvär, jemte utslag och svar derå, till de delar deraf, som till publika embetsmäns och verks handläggning komma; och böra till den ändan icke allenast alla sådana handlingar, vid domstolar och andra ofvannämnda verk och embeten, genast och utan tidsutdrägt emot lösen utlemnas åt hvem det äskar, antingen hen har i saken del eller ej, vid ansvar såsom för tjenstens försummelse, om sådant af någon publik tjensteman vägras eller obehörigen fördröjes, utan äfven, vid samma ansvar, i alla arkiv, hvar och en fri tillgång lemnas, att få på stället afskrifva eller afskrifva låta, eller, om dervid betydande hinder vore, i bevitnad atskrift, emot vederbörlig lösen, utbekomma alla slags handlingar i hvad ämne som helst., I nu föreliggande förslags 4 har det motsvarande s:adgandet erhållit följande lydelse: Alla hos domstolar, embetsverk samt an. I dra offentliga myndigbeter och inrättni: gar befiatliga protokoll, skrifter och handlingar må, med här nedan stadgade vilkor och undantag, af enhvar i tryck utgifvas, och skola för detta ändamål icke allenast i afskrift mot lösen utlemnas åt den det äskar, utan äfven kunna, om det ej medför betydande olägenheter, på stället utan lösen afskrifvas. Tjensteman, som obehörigen hindrar eller fördröjer utlemnandet eller afskrifoingen, varde derför såsom för tjenstefel tilltalad och straffad.. Vid hastigt påseende kan det tyckas, som om det sist anförda stadgandet innehölle alldeles detsamma som det förra, endast i en något mera sammanträngd form. Vitro dock att det i praktiken skulle visa sig, att den ifrågavarande rättigheten genom det nya stadgandet blitvit något inskränkt och att det skulle kunna lemna offentliga myndigheter en förevändning att vägra utlemnandet af en eller annan offentlig handling, som till följd af de nu gällande bestämmelserna omöjligt kan förhållas.. Då den nu gällande grundlagsbestämmelsen i detta fall icke visat sig medföra några olägenheter, utan tvärtom varit i hög grad ändamålsenlig och verksam för det afsedda ändamålet, finna viintet skäl hvarföre den skulle utbytas mot en annan, Isom visserligen har den fördelen att vara något mera kortfattad, men om hvilket det allsicke är säkert, att den skulle ha alldeles samms kraft och verkan. Viitro derföre, art ek äl förofnnag att Aterramittera föärglaräckligt att, trots förslagets förtjenster i öf-: Ett af de med afseende på offentlig gransk-: ningsrätt och verklig tryckfrihet mest ovär-!