Aftonbladet – 4 maj 1871, sida 2

ua, Denna strid bevisar, att den militära d weslutningen är likaså kraftig vid fästena t ry och Chareoton samt Faisanderi-redutfi pä halfön Gennevilliers, der en hellg är förlagd. Lugnet skall också i ettk ögonblick af sig sjelf återinträda i Paris I d 4 D följd :f de utomordentligt stora resurser, vilka regeriogen i Versailles har till sitt förgande. Vidare förtjenar anmärkas, att det 7 sammanhang i operationerna. De tillutseendet isolerade anfallen utgöra en följd af lå era:ioner, hvilkas plan kunnat skönjas från g littågets början och flere gånger blifvit of-t fentligen omtslad. Denna plan har tilikom-(c mit i följd af sjelfva stridens omvexlingar.e i 1 i s sf preussarnss strategi ligger en vink om hurudan Versaillestruppernas strategi till slut borde bli På Paris-kommuness sammanträde denljs 28 April föreslog Courbet, att begäran skulle amställas bos de europeiska makterna om ommunens erkännande säsom krigförande jcqc makt, hvilket Grousset satte sig emot i ett bal, hvari han framställer kommunen i denl! pskuldsrenaste dager. Delegationen för utri:ndena finner — sade han — det något I stötande i att göra Europa till domare i ett l: 4 l nedborgerligt krig och att begära ett euroiskt domslut, som endast skulle drabba fransmän. Men måste till hvad pris som belst undvika främmande inblandaing. Mål: Europa, må veriden fälla sin dom; ingen kan l: förebrå kommunen och dess försvarare någon enda handling, gom ej öfverensstämmer med : sigsbruken hos civiliserade folk. Vi föra rig lojalt; vi använda inga medel, som vi ej kunna tillstå; vi klädg icke ut polieagenter och gensdarmer till linietrupper; vi bombardera ske qvinnor och barn; vi ladda icke våra j anoner med brandkulor och gevärer. med kulor med stålspetsar och vi afrätta icke summariskt våra fångar. Groussets mening segrade. Fakta tala dock tyvärr alltför påtagligt mot en dylik uppfattving af kommunens karakter och väsen. Dess tidningar orda myc: ket om torpedos, storartade minanläggningar, grekiek eld 0. s. v. för att spränga delar af Paris i luften, i fall regeringstrupperna skulle intränga dit. Tidvingen Commune skrifver: Vi fordra användandet af grekisk eld. Undseendet för mensklighetens anspråk måste stå tillbaka, då det är fråga om att vinna något resoltat mot regeringen i Versailles. Bland de underminerade ställena i staden nämnas börsen, Madeleinekyrkan, en del af Tuilleriesträdgården och Maillotporten. För att hjelpa sig i sin penoningförlägenhet har kommunen låtit uppbryta skattkammaren och deruar tillgripit 4,000,000 francs i räntebärande papper och kreditobligationer. Vid transporten till Hötel de Ville försvann likväl en million! Af npationalbanken har kommunen ånyo begärt en summa af 8,000,000 francs. Kommunen lät den 29 April besätta laboratorierna i Ecole des mines för att begagna deras lokaler och apparater vid fabriceringen af gasen för de luftballonger, som skola begagnas under belägringen. Luftseglaren de Fouvielle, som för närvarande vistas i London, skrifver till Indep, beige, att upprorsregeringen måste från Paris första belägring ha omkring 20 ballonger i behåll, men att detta antal knappt skall förslå, när alla de, som äro komprometterade genom insurrektionen, med första gysnsamma sydostvind skola höja sig i luften för att uppnå det gästfria och neutrala Belgiens mark. D2 algoriska tidningarne meddela de olyckligaste underrättelser om förhållandena derstädes. Araberna äro i fullt uppror, och osktadt ea bel följd af nederlag, hvilka trupperna tillfogat dem, antsger insurrektionen de mest hotande dimensioner. Moniteur de VAlgerie af den 18 April berättar, att scheik Et Hadded gör de största ansträngningar för att bringa hela mellersta Kabylien i uppror. Han har utskickat sina emigsarier ända till gränserna af Tunis. Från Fort Napoleon skrifves, att man har att befara ett uppror af stammsarne HHlonlas, Beni Itturar och Berni Uliten. Från Tizi-Uza berättas, att den 15 en truppafdelning af 120 man hede att -bestå en strid mot män från Tamda, hvilken utföll till heder för soldaterna. General Savssier, som kommenderar trupperna i Medjana, har omkrivg den 11 April haft åtskilliga strider med stammen Uled Khelif, hvilken han förföljde ända till Bsgnit i Kabylien. Vid sitt återtåg hade han att afvärja ett anfall af de förenads upproriska kabyleroa. Biskras område är likaledes i fullt uppror. Den civila befolkniogen i Biskra har beslutit att barrikadera den öppna staden och uppfordra alla mohammedarska husegare att försvara den öfre staden. Den 14 eler 15 skuile trupper rycka ut från Batna för att återställa ordningen i Biskra. Bland de orsaker, som fördröja afslutandet af den definitiva freden mellan Tyskland och Frankrike, uppgifver en officiös korrespondent till Kölnische Zeitung en konflikt, som uppstått i anledning af de under kriget tagna franska fartyg, öfver hvilka prisdomstolen icke hunnit fälla utslag, äfvensom de fartyg, hvilka af franska krigsångare tagitside ostasiatiska farvattnen efterfiendtligheternas upphörande. Franske marinministern lär, enligt nämnde tidning, trots regeringens beslut, vägra återställa dessa priser, under förevändning af att kryssarnes officerare och manskap i sådant fall skulle gå miste om den dem tillkommande andelen af prispenningarne. Den halfofficiella Berliner-Korrespondenz bekräftar dessa uppgifter och förklarar, att det icke är Thiers och Jules Favre, som vägra att tillfredsställa Tysklands rättmätiga anspråk, De ministeriella bladen i Berlin antyda för öfrigt, att tyska regeringen icke skall gifva efter i denna punkt, och att det till sist blifver Frankrike, som får uppbära följderna af sin marinministers anarkiska opposition. NSärskildta utskottet för försvarsväsendets ordnande har uti afgifvet betänkande MM. 3, hvilket i morgon lärer inkomma till kamrarne, behandlat sådana delar af landtförsvaret som ej hafva sammanhang med frågan om iadelningsverket, och dervid hemställt: att den artillarigtvrka som mästa vara