Aftonbladet – 4 maj 1871, sida 2

Article Image
resterats Ull de preussisza auktoriteterna, ch de tyska truppernas proviantering skall fven framdeles ega rum. De traktatsen ärpligtelserna skola, hura tunga da än äro, rligt uppfyllas såsom det anstår en fransk egering. Det har verkligen lyckats kommunen i Pais att bland nationalrörsvarsregeringens hemiga papper uppleta ett bref, som: har en nåot skandalös anstrykning. Då det är helt ort, meddela vi det här nedan, ren föratkicka några upplysoingar om de personer, om deri omnämnas. Guiod var öfverbefälvafvare för försvarsartilleriet och storkors af rederslegionen. Noöl var stabsofficer vid arilleriet oca förde befälet i fästet Mont Vagrien den 12 December 1870. General Susanne, till hvilken brefvet är adresseradt, var fven divisionsgeneral! vid artilleriet. Brefvet yder sålunda: Parisarmån. Artilleriet. Divisiopsgeneralen och Sfverbefälhafvaren. Lälle (2) den 12 Dec. 1870. Min käre Suzanne! Jag har bland de unge rivillige icke funnit er skyddsling Hetzel, men äl en hr Hessel. Är det kanske denne om hvilcen ni talar? Säg mig rent ut hvad niönskar och jag skall göra det. Skall jag upptaga honom i nin generalstab, hvarest han emellertid får rätt råkigt, emedan han der ingenting har att göra, aller skall jag skicka honom till Mont Valrien, der nan är mindre utsatt för fara än i Paris (hvilket ir i hang föräldrars intresse!) och der han 8y1e8 afskjuta kanoner, emedan han skjuter af dem : luften efter Noölska metoden (od il aura Fair qvil de tirer le canon, parce qvil tirera le canon 0 Fair selon la methode Noöjl)?) Fatta ert beslut, d. v. 8. säg blott ett ord. Eder Guiod. Iadep. belge, som är mycket anti-bonaoartistiskt sinnad, har på senare tider fle sånger röjt en viss oro i afseende på må igheten at kejsardömets återupprättande uti Frankrike. I en korrespondeus af den 25 April från Versailles till nämnda tidning her det bland annat: Det är en märklig omtändighet, att, medan hvarje påminnelse om zejsardömet på nationslörsamlingens offentiga sammankoinster alltid framkallar dea ytersta harm, och under det ait icke idniog vågar offentlig 2 ord sejsardömets försvar, man i Rus des Resersoirs och till och med i parlamentsbygnadens vorridorer ständigt får höra yttras: Nisgkall å se, att vi om tre månader ha kejsardömet iter!s Personer finnas, som ha så stor brådska med restaurationen, att da som ett beiktigande tillägga: O:a tra veckors Meungarne äro endast så tillvida delade, att vägra säga, att detta är kommunens fel, emeian andra skjuta hela skulden på nationalörsamlingen: dessa åsigter kunna dock säxerligen förenas, ty båda parterna ha ntan svifvel bidragit dertill, om det verkligen komner till en restauration. Man hör redan nycket ofta persoser beskylla kejsar Napoeon III, icke att ha förderfvst landets institutioner eller förslappat den offentliga mosalen eller på ett lättsinnigt sätt störtat laniet i krig, utan endast att ha visat sig svag 1 afseende på det liberala partiets anspråk. I Indöp. belge för den 29 April är det åter cal om hemliga bonapartiska intriger. Det oåstås nemligen, att man från Chislehurst atsprider rykten, att marskalk Mac-Mahon står i daglig korrespondens med kejsaren, Indep. belge förklarar dock, att marskalkens xzarakter är en borgen för osannolikheten ai dessa uppgifter. Å andra sidan har hertigen af Pasquier ansett ögonblicket vara inne att offentiigen ullkännpagifva, att en fullkomlig försoning istadkommits mellan den äldre och yngre bourbonska linien, och att den legitimis:iska pretendenten, grefven af Chambord, och den orleanistiske pretendenten, grefven af Paris, hädanefter skola handla i samråd med hvarandra. I armån berättas en anmärknings värd demonstration ha förefallit, hvilken, om uppgiften är sann, skulle antyda en önskan om kejsardömets återupprättande. Flere af ie trupper, som hemkommit ur fångenskapen, skola ha ropat: Vive Bismarck! Vive :ia Prusse! och sålunda påkallat tysk inblandning. Från Lyon berättas, att general Werders kår, som var stadd på hemmarsch, fått kontraerder, natten till den 29 April vasserat Colmar och nu åter hesatt de flesta punkter, den hade utrymdt, bland andra Montbeillard. Om krigsoperationerna utanför Paris skrefs till tidningen Temps den 27 April: Fästet Issy skall tagas med storm vid en af de första sammandrabboiogarne, och så snart batterierna vid Chåiiilon ba skjatit bresch deri, skail man lätt kunna besätta det. Efter en häftig artilleristrid i går och i dag på morgonen bör fästet Issy pu vara illa meitaget, och fästet Montrouge kan icke heligr vara i stånd att göra motstånd synaerligen mycket längre. Hvad fästet Vanves vidzommer, som ligger mellan dem, skall det sannolikt snart kunna tagas rmeliag en labbel eld från fästena Issy och Montroags. Då härtill kommer ett bombardement från Chåtillon, skall Vanves nödgas gifva sig, om det, isoleradt mellan sina vådar mäktiga, förat eröfrade grannar, ensamt vågar upptaga striden. Genom fästet Montrouges eröfring skall man beherrska alla vägar, s8om leda ill Orlansporten; genom intagandet af 1ssy skall man vara herre öfver stora vägen till Point du Jour, och då den stora öppna platsen framför Heuily blifvit rensopad af kaoner, skall man i massa konna rycka in geom Maillotsorten, hvilket skullö sätta roseringen i stånd att militäriskt ockapera den ordremsa, som ligger melian 85:te och 68:de bastionerna vid Sens samt 67 till den 44:d2 hastionen i norr. Les Hanutes Bruydres och tet Bicetre kunde hindra inryckandet ger m Orleansporten; men starka afdeloingar af rogeringstrapper, hvilka från fiendtligheternas hörjan hafva varit koncestrerade i rakten af Ghayille, Thiais och Creieil, skulle utt konpa företsga en kraftig givereion, deri sn 2 at äg pyligen demaskerade batnderstöaaa Ci Bvine framför barrierierna. Vid La Be... swdrabbning aden vid Villejuif har en samma. SS kett mellan en karvalleriafdelniog från Versilles och nationalgardister af 185:te batalnen, hv.lka voro stadda på rekognoscering;. öten af rskognozcerisgsstyrkan råkade in nellan bataljonerna från Versailles, blet öf-i erflyglad och måste lexana några fångar ef-1! er sig. Bataljonen företog en offensiv röelse för att befria dem, men nödgades draga! I a IG

4 maj 1871, sida 2

Thumbnail