Aftonbladet – 3 maj 1871, sida 2

Bland ärenden, som i dog stodo på kamrarnes föredragningslistor, befann sig äfven det statsutskottets utlåtande, som alstyrkt väckt motion om ytterligsre understöd ät Nässjö— Oscarshamns jernvägsbolag. Frågan framkallade i båda kamrarne temligen lifliga öfverläggningar, under hvilka man å ena sidan icke sparade ogillande omdömen öfver det lättsinniga sätt, hvarpå ifrågavarande bolag kastat sig in i det storartade företaget, samt varnade för det betänkliga deri att staten gång efter annan, genom sitt understöd gaf ett elags sanktion åt dylika planlösa företag, hvaremot man å den andra siden, utan att bestrida det bolaget lättsinvigt förfarit, likväl ansåg det för landet nyttigt att bolaget sattes i ständ att faliborda det påbörjade arbetet, dervid bland annat såsom motiv anfördes, att banan eljest visserligen sku!le blifva fullbordad, men af eagelsmännen, som blefve egare till densamma, hvaraf man förmenade stt hvarjehanda olägenheter skulle uppstå. Resultatet bief olika i de båda kamrarne, i det Första kammaren ned 68 röster mot 25 biföll stetsutskottets afstyrkande utlåtande och således afslog allt vidare understöd åt detta bolag, medau Andra kammaren med 104 röster mot 68 beviljade ett lånunderstöd af 1.300,000 rår, med vilkor att bolaget derå vidkändes samma ränta som staten sjelf betalar ä de penningar den uppiänar, samt att för fullgörandet af bolsgets förpligtelser ställes sådan säkerhot, som af K. M:t kan godkännas. Frågan kommer således att atfgöras genom gemensam voteting, hvars utgång torde vara svår att beräkna, då rösterna för de olika meningarna i dag vägde temligen jemwnt, mon ingendera xammoren var vid beslutets fattande synnerligen fulltalig. Det mest anmärkningsvärda som föröfrigt tilldragit sig under dagens sammanträden aar varit en efterdyning i Förata kammaren af debatten i försvarsfrågan, föranledd af det aärgkildta utskottets anmälan, att de skiljakviga beslut, i hvilka kamrarne stannat, ej koonat sammanjemkas. Frih. A. OC. Raab ch jemte honom hr Hasselrot, frih. Sprengtporten och hr v. Koch voro af den åsigt att an sammanjemkning kunnat ech bort försösar, och de ifrågssatte derföre en återremiss. frin. De Geer invände härvid, att grundlazen numera ej gör det till åliggande för utskott att sammanjemka stridiga beslut, utan säger att utskottet skall söka ästadkomma en sammavjemkning, om en sådan finnes möjlig. Något formelt bjuder hade icke funnits smot ett sådant försök, men tal. ansåg, att då de båda kamrarnes beslut etödt salg på aufvodsakligen olika grunder, så hade en sammanjemkning ansetts icke vara möjlig. Grefva Henning Hamilton tillade härtill, att om atskottet hade försökt åstudkomma ett för slag som gått båda kamrerns till mötes, men som man på förhand kunnat veta icke skulle ha blifvit af någondera antaget, så hade man derigesom framställt svårigheterna såsom ännu mer olösliga än de torde i sjelfva verket vara samt derigenom försvårat den sammanj mkning, som utan tvifvel kommer att ar K. Mit försökas, Resultatet blot, att kammaren Jade utlåtandet till handlingarne och sålunda lät vid dess uttalade äsigt bero. Samma beslut hade Andra kammeren redan förut fattat utsn någon diskussion, en Ou:ständighet, som af frih. De Geer påpekades såsom ett bevis på hvilka utsigter en sammanjemnkning der skulle kunoat påräkna. Etter det beslutet i Första kammaren blifvit fattadt, uttalade vice talmannen i en i kraftiga, allvarliga ord affattad skriftlig res