Aftonbladet – 29 april 1871, sida 2

surgenternas bastioner med granater. Enligt Times skall Thiers den 23 dennes ha haft ett samtal i S:t Denis med prins Georg af Sachsex och general Fabrice. Han lär dervid ha förklarat; ätt det först i Maj skall bli Versaillesregeringen möjligt 8tt förfoga öfver de 150,060 man, som hon behöfver för att besegra Paris. Om regeringens ställning till nationalförsamlingen a Indbpendance belges korrespondent i Vörsailles den 21 dennes: När upproret är kofvadt, kommer regåribgen att stå inför nationalförsamlingen, som är mönarkiskt sinnad och beherrskas af våldsamma assioner. Majoriteten skall knöppt förlåta hierö, att han gifvit tre republikaner plats i kabinettet, och det år ititet tvifvel underkastadt, att hon genom sina oupphörliga anfall mot Picard indirekt arbetar på att undantränga Favre och Simon, De båda sistnämnda ministrarne inträdde i kabinettet blott med tttryckligt förbehåll att detta skulle ega tre republikaner, 6Ch5 för att behålla dem måste Thiers åtminstone låta Picärå aflöras ef en annan republikan; men det skall knappt bli rööjligt; då nationalförsamligen isypnerhet angriper Picard till följd af hans republikanska åsigter. Om minisieret störtas, tror jag icke att Thiers skall stanna vid styret, och ändock har hela nationalförsamliogen varlt ehig öm; att han var nödvändig för att reorganisera landet. Vi befinna 088 gålodes i en ställning, från hvilken ingen utväg fiones, och derföre tror jag, såsom sagdt är; att silt skall förbli vid det garmla.v Ett ci-kulår af jostitieministern Dufaure hsr väckt icke så obetydligt Uppsesnde och till och med missnöje. Cirkuläret är utfårdadt till generalprokuratorerne i anledning af r seckipningens öfverflyttande på jury; ministern abfaller dori häftigt icke blott de tidningar, zom understödja Kofutnunen, utan äfven dom, som icke vilja gå in på att tationalförsamlingen är det högsta uttrycket af den moderna liberalismen och den politiska vishetöb. Öirktiöret slangar sin bannstråle mot de författare, gom eftef alt ilång tid ha fordrat allmän rösträtt, oupphörligt skymfa nationalförsamlingen, hvilken ostridigt är det friaste och säkraste uttrycket af densamma; som äro obiyss förgudare af främmende diktaturer och af domfållda personer; som ställa den ur allmän rösträtt otgåtgös nationalförsämlingen i jemnbredd med kommuneti i Paris; som genom ett skrymtaktigt språk under förevändving af försoning förslöa känslan afl. rätt och öfätt och vänja allmänbeten att med samma blickar beträkta den lagliga ordningen och insurrektionen, den af Frankrike skapade makten och den diktatur, som påtrugats genom brott och herrskar genom skräck; Dylika skribenter äro, — förklaTN Mm mm AN nr mm INA Jr ft åf Pet FA AS Kr fr Sm a rer Dufatire icke fiender till någon viss. regering, utan till hela det menskliga samhället. Ni får ej tveka att åtala dem; vi E8 under långa månader varit sorgsna vitpen till krigdt med stländingen. I det medborgerliga krig, som störa brottslingar nu söka upptända, måste vår roll vara mer aktiv. Lika mycket ogillar allmänheten em proklamiatiöf af general Duaerot till den armö, ban organiserat i Ökerboärg, Äfven detta dokument utmärker sig för sitt häftiga språk. Generalen utöser en hel ström af de bäftigaste beskyllningar mot sina motståndare, hvilka han skär öfver en kam och påstår försöka att på det olyckliga landets ruiner bereda seger åt ,iöttjun, liderligbeten, plundring och mord.. Ett sådant språk anser man icke vara på sin plats, och en köttespondent anmärker, att general Csvaignec, som visste, att det var svårsre att segra än att utösa otidigheter öfver sina motståndare, har aldfig gjort sig skyldig till någonting sådant. Några tidningar ha berättat, att vår gamla bekantie, centralkomiten, skall ha upplöst sig. Detta är ett misstag. Jemte kommunen existerar centralkumitsna under benämningen nstionalgardets republikanska federationn. Komitåno underrättar sjelf i en kungörelse allmänheten, att hon ävna är vid lif och att hon blott tillsammans med friheten kan försvinna, Komiten har sitt säte vid Rue de PEntrepöt AZ 2 (bakom Chåteau dEsu kssernen). Tilikänvagifvendet är undertecknadt af Audoynand, Camer och Prudhomme. Enighet har aldrig varit bland kammunense dygder; men farligast för kommunen kan den j: tvedrägt bli, som har sitt upphof i det borgerliga elementets antagonism mot det militära. Det är Delescivz2, som underblåser denna söndring, hvilken bär fröet till kommunens upplösning i sitt sköte, ifall den grier oimkriog sig bland befolkningen. Felix yat å sin sida bar förklarat sig vilja afgå ur kommunen, ifall valet af medlemmar af densamma, som endast erhållit relativ rösträtt, förklaras giltigt. Som denna motsträf-1:. vighet af Pyat töll sig oläglig för kommunen, föreslog en medlem helt enkelt att — lätsa hätta honom, ifall han ville afgå af nyssnämnda skäl. Genom eit dekret af genersl. Ciuseret har medborgaren, Eudes blitvit utnämnd vill generalinspektör öfver fästena på venstra Seine-stranden. Kommendanten i fästet Issy är arbetaren Mågy, hvilken under kejsardömet dömdes till galererna för mord, men som strax efter den 4 sistl. Sept. lössläpptes på justitieministern Cremienxs befallning. Lullie, hvilken fortfarande vankar omkring i Paris med en lifvakt och tre laddade revolvers i fickorna, har skickat Cluseret en ntmaning, emedan denne gifvit honom skulden för, att Mont Valerien fallit i regeringstruppernas händer. En af kommunisternas chefer, den i franska tidvingsr mycket omtalade chefen för insurgenternas polis, Reoul Rigault, har ingifvit sin afskedsansökan. En af Indp. beiges korrespondenter skildrar hans verksamhet på följande sätt: Rigault är icke bland de värsta kommunisterra. Om han icke beständigt omgåfves af ett lifgarde på 5 å 6 personer, hvilka tega sin uppgift mycket alivarligt och qvarhålla hvarje offer för att utpressa pengar, kunde det möjligen hända, att Rigaolt underkastade de angifvelser, hvilka hvarje ögonblick iolemnes i bans byrå, en nvoggracnare pröfning. Men medborgaren Rigault har ett stort fel: ban är passionerad absintdrickare och var redan för för flera år sedan bland studenterna i duartier Latin känd söm sabsinthant dans les grands prix... Rigault ingifver icke den förskräckelse som hans store företrädare år nde. Un Dn i knnt nr ngr Bh bok Rn a om oh