Aftonbladet – 28 april 1871, sida 2

I Den vapenkvila töellat frånåka fegetinkgens t:äpper Och insurgenterna, söm ett telegram omnämnt, afslöts på endast tolf timmar, nemligen från miduatt den 24 till kl. 12 på middagen den 25 dennes, och fiendtligheterna äro säledes åter i föll gång, Det är all änleåning att antäga,. ati. striden atbröls endest ör de olycklige invänarnes i Netiliy skull, på det att de skulle kunna sätta sina persocer och något af sin egendom i säkerhet, Befolkningen blef här helt och hållet öfverrumplad af händelserna och befann sig plötsligt mellan två eldar, hvilka de icke konde vkdahdraga sig otan att ttsåtta sg ? ännu större fara. De flesta invånarne togo-sin tillflykt till källarne, der de höllo sig gömda de dagar, då striden rasade, och vänga familjer har lidit den rysligaste brist. Huruvida någon öfverenskommelse har blifit uppgjord mellan franska regericgen och abinsttet i Berlin om ötrymmåndet af fåstiena på högra Seinestranden är ännu osäkert. I ett telegram till Times af den 25, således afsändt föregående dag, påstås det, att prenssarna ha öfverlemnat fästet Cbarenton till de franska trupperna; mes från Vergeilles telegraferades den 24, att dessa då nat icke hade besatt nätnide fäste. Att döma efter ett telegram från Havro tyckes någon oenighet ha uppstått mellan de båda regerisgarne; ty flera ångfartyg, som hade afgått till Hamburg för att hemta frarntka krigsfångar, Hade återkbmihit till Havre uten att medtöra dem. Trots den brist på uppmuntran, man rönt i Verssilies, tyckes den efter försoning längtande delen af beolkningen i Peris icke ha uppgifvit allt bopp att ernå en förlikning. Ligan för förfäktandet af Paris rättigheter har icke låtit afskräCka sig, utan förtsätter gina försök i denna syftviog; men ligans för20niogsvilkor lära väl befinnas nästan lika oangliga som kommunens. Denna senares manifest till det franska folket kritiseras skarpt till och ved af de tidniogsr, som i det bela taget ha angiatit sig till upproret. Komrrunens id6 om ett förbund mellan Frankrikes 36,000 kommuner förklaras rent af löjlig, och kande den förverkligas, skulle den skada istället föratt gagna da radiksla åsigterna. I manifestet fordras t, ex., att hvarje kommun skall ega utestutande rätt att lagstifta rörande undervisningsväsendet. Nu är det likväl en känd sak, att de klerikala obskuränterna ha makten i ett stort antal landtkommuner, ochi dessa skulle man således, om men efter eget behag finge ordna undervisningen, hålls betolkningen i den djupaste okunnighet. Följden af kommunens fullständiga suveränitet på detta område biefve, att man i Paris och de större städerna skulle uppfostra ett slägte af ateister och materialister, under det man på inndsbygden skulie lägga Pius IX:s syllabus 0. 8 v. till grund för undervisningen. Ligan har i sina försoningsförslag lyckats vinna en buadsförvandt i arbetarnes syndikatskamrar. Det är samma syndikatskamrar, som nyligen af kommunen fingo i uppdrag att anställa en undersökving om expropriering af de fabriker, verkstäder m. m., som öfvergifvits sf sina egare, och då de nu vilja irgå ea förlikning med Versailles, är dot oneklien ett icke ovigtigt symptom. Men någon ramgång kan icke heller ligan ba att vänta sig för sitt förelag; det skall i Verssilles bea TO Ar ne