Aftonbladet – 27 april 1871, sida 3

Bref från Frankrike. (Till Aftonbladet.) Versailles den 20 April. Tillåt mig föra er genast in medias res, jag menar icka midt in uti bataijen vid AsI niores, ej heller midt in uti Paris, ty såväl få det ena som det andra af dessa ställen iskolie jag icke kunna garantera Kf och friihet, men midt in uti Luivig XV:s stora I operasalong i Versailles. Dot är der som Frankrikes angelägenheter för närvarande afhavdlas. Der har nationalförsamlingen sitt äte, Dit begiver.äfven främlingen sig. så I t han i dessa dagar kommit till Versailles och så snart hen lyckas förskaffa sig ett inträdeskort, hvilket dock ej går så alldeles lätt för sig. Afven med gsmla bekantiskaper b!znd herrar deputerade kommer mean jicke särdeles långt, när det blir fråga om att vincs inträde på någon af åhörareplatserna. ;Hverje medier af nationalförsamlingen eger att i sin tur förfoga öfver två inträdeskort, i men taren kommer ej särdeles ota på, enär Alemmarnos antsl uppgår till 750. Jag hade sannolikt icke, oaktadt Henri Martins och ett par andra deputerados välvilja, Jychats förskaffs mig inträde, om ej den svensknorska legationssekretersren, hr Akerman, hvilken förestår vår beskicknivg här, genast erbjudit sig att vsr. mig behjelplig och äfven lyckste åt mig utverka ej blott plats z en gång, utan ett permanent inträdesort, Vi befinna oss alltså i operasalongen. Det jär icko första gången en fransk riksförsamling kefioner sig i ett bus, egentligen egoadt ät det offentliga nöjet. Alla veta att det var i det gamls Bollhuset i Versailles, som de franska kommunernas representanter, år 1789, konstituerade sig till natiopalförsamling och der de den 20 Juni nämnde år aflade den historiskt ryktbara eden. Det gamla Bol!hnset fianas ännu qrvar vid ena liten bakgsta, strax till höger då man från Avenue de Sccaux kommit in i Roe de Satory. Det är ett gemmalt rockle både utan och innan, men den stora salen visas ännu, och med vördnad träda vi dit in. I den salen hade Horacs Vernet sedan under flera är sin atslier och har der målat många af sina stora bataljer. Irnan jeg första gången besökte den vuvaracde nationelförsamlingen och bsgaf nig till slottet, gjorde jag en visit i det gamla Bollhuset, dit någon aå sällan kommer vu för tiden. Hrarför glömma de gamla? Hrarför icke taga ett minne med från det stölle, der den törsta revolutionens vagga stod, innan man gick att göra bekantskap med den församling, som utgått från en senare revolution? 1789 och 1871 kunna tåla en jemförelse, utan att det senare behöfver imitera det förra. Omständigheterna hafva väsentligt förändrat sig på dessa 82 år och vi hefva, erkännom det, hunnit ett godt stycke längre fram på utvecklingens väg. Men ru, mer än någonsin, gäller det dock att ej föriora brad 1789 vasn åt oss alla. Dot är 1789 som republikens sanna vänner respektera, lemnande åt fantasterua, narrarne, skur. karne kanske, som förledt den arma pariserbefolzniogen till den olyckliga revolten, att göra sig både löjliga och afskyvärda genom att försöka imitera å: 1793, Från Rue des Reservoirs träder man in i den fiygel af slottet, som åt öster begränsar trädgårdens norra parterr. Genom långa korridorer och trappor begifver man sig till operasalongen och befinner sig snart, efter alla med vaktmästaren väl ändade ceremonier, installerad i en loge på första eller andra raden, allteftersom lyckan och de personliga relationerna kunnat uträtta. Det är en präktig salong, åtminstone vid belysning, och en tesatersalong skall ju icke ses annorluonda än vid ekläreriog, ja starkare, desto bättra. Jag hade hört talas om stt nationalförsamlingens nuvarande lokal skulle vara mindre värdig sin höga bestämmelse, men hvad den yttre glansen beträffar, lemnar Ludvig den femtondes operasalong eannerligen ingenting öfrigt att önska. Salen är praktfolit dekorerad i rödt och guld med en massa orneringar och upplyst af ett stort antal gaskronor, af hvilka tolf äro placerade i halfcirkel öfver andra raden, återkastande sitt sken från d2 derbakom befintliga spegelvägvarne, under det att på säväl första som andra radens logebalustrader äro anbragta en hel mängd mindre gaslampor, allt som vore det fråga om en galarepresentation af den mest lysande beskaffenhet. Men salongen är stor och oaktadt denna präktiga ekl-rering,! hvilken sätter logeraderna i ett så fördelaktigt Jjas, är det likväl temligen mörkt på parket sa, och det är just denna delaf salongen, s8 . man gkalle önska mest upplyst, enär dot är der som represeutanterna hafva gina platsar. Men belysningen är, såsoml sagdt, fördelad kriog väggarno och icke koncentrorad, såsom i våra moderca teatrar, öfver parketten. Salongen har endast två logerader, men från andra raden till taket är ett ganska stort afetånd och högt deruppe löper en rad griljerade loger eller oxögon. Hela taket upptages af en stor plafondmålning. Öfver scenen hafva de gamla bourbonska liljorna glömt sig övar. mön hölfftaärnå Hå Harkatten KÄTA gär.