Aftonbladet – 25 april 1871, sida 3

;den kinesiska ordskriften samt slutliger assyriernas, hebräernas, de gamla mnordboernas, grekernas och romarnes bokstafsskrift Han framhöll äfven det städse fortgående sträfvandet att genom enklare former görs det lättare för handen att återgifva skriftecknen. I detta hänseende ha isynnerhet de latinska bokstäfverna företrädet och ha jäfven blifvit alimänt antagna af de civiliserade folken. Men redan hos de gamle grekerna och romarne kändes behofvet af ett ännu hastigare och kortare skrifsätt. Så uppstod stenografien. Redan Tiro, Ciceros frigifne slaf, uppfann ett stenografiskt alfabet, och hos romarne fanns en hel klass af skritvare, som voro öfvade i denna konst. Under barbarernas eröfringar råkade den i förtall. Under medeltiden bibehöll den sig i några kloster. Då den började begagnas till trollformler, blefvo de böcker, der sådan skrift var begagnad, brända. Konsten råkade i glömska. För nära 300 år sedan uppfanns den ånyo i England, och kom derifrån till Tyskland m. fl. länder. Flere stenografiska system uppfannos för olika språk. Deras allmänna brist är att inlärandet fordrar så mycket arbete, att de förutsätta ett yrkesmässigt studium. Problemet är att finna en metod nog enkel för att blifva folkets egendom. Såsom ett exempel på huru lifligt behofvet af snabbskrift i våra dagar kännes, anförde föreläsaren, att i Tysklard finnas arbetareföreningar, som inrättat skolor för stenografi. Föredraget forisättes nästa fredag vid samrea tid. a san rna DAR Nr ar aren en