Aftonbladet – 24 april 1871, sida 3

IHSE VED al COL bese bv sä GU FAVIUGIL Tidningsöfversigt.. Jönköpings Tidning uttalar sig på föl jande sätt: kona Tärningen är kastad. Det 4 försvars utskottet påbörjade lotterispelet med den förseglade sedeln bar på ett värdigt sätt förtsatts af majoriteten i Andra kammaren, som nu öfferlemnat värt fäderneslands framtida öde åt den politiska hazardens nycker, åt slumpens nåd. Bburu dön kallblodige betraktarea visserligen kunde haft anledning att befara en sådan utgåpg, sedan det redan förut mer än en gång visat sig attdeti allI mänhet icke varit förnuftsskäl--som förmått inverka på denna msjoritets beslut, sånna Idock många som knappt ännu vilja läta öfs vertyga sig om den tröstlösa verkligheten, att det. fiongssvenske män — och män..som borde utgöra blömman sf nationens intelligens och fosterlands ärlek — hvilka i föderinsslandets bögsta abgelägshheter låta leda sig af statkariens vyer; i stället för af statsmani nens, al egjelfviskhotensberäkningar i stället för af sjelfförsskelsens pligt. Om någonsin iea kofporåtion sfgifrit en moralisk: och: poHitisk bankrattförklarlög. så: hor Andra kam marens majoritet gjort det i och genom detta beslät, och en folkrepreseotation, som så uppenbart visat sia oförmåga att. underordna de onrkilda intresseva--under :omtankea. för fäderoeslandets Uwygghet, har fällt domen öfver sig sjelf. Här do dn Landet bidar med: spänd väntan ågsnärmaste följderna af detta oiycksdigra. beslat. Vi tro koappt att Andre kammarens major ritat skall fiona ett tillräckligt skygd bakom sina beskärmelser öfver den allvarliga pressons sätt att behandla landets allvarligaste fråga, lika litet som den tör Anava stt tills räckligt ryggstöd uti de fåtsliga pressorganer, som gjort Big till de enskilda. intressenas målsmän gent emot det allmännas oafvisliga kräl, ellör uti den stora skaran af ljumma, teckenförbidande netitrer, som under platoniska fraser om nödvändigheten sf uppoffringar för fäderneslsndets sak -bugatsig. sju resör till jordea för de enskilda intressenas belgd och okränkbarhet. Vidsant Consules ne quid detrimenti oxpiat respublical, Östgöta Correspondenten uttalar sig på töljunde sätts Ja Lade Kamrarne-ha stannat i olika beslut... Någon sams manjemkning dem emellan är ej möjlig. Försvårs: frågan, för hvars nöjaktiga-lösning Hela landet så lifligt ottalat sig, har följaktligen fallit... Ehuruväl många fosteländska förhoppningar dermed blifvit svikna, franar det: dock föga att deröfver beklaga Big. en praktiska frågan blifver derömöt.nu för Ighdet. den; att åraga nytta af den erfarenhet, ran vunnit, samt att intaga en ny ställning: e I första rummet kunna vi för vår döl skledes icke annat än uttryckas vår tillfredsställölsg deröfver, att, i den åtminstone: för tillfället afslutade ödesdigra striden, oliv, riksdagens. sammansättning eHer organisation, sådan sem den nya riksdagsordningen bestämmer, till landets båtnad bestått gitt första avåra prof, hvarför vi otvifvelaktigt hafva att tacka Första kammaren. Hade den Andra ensamt faunits, skulle vårt försvar fu på en gång handlöst ha blifvit förflyttadt ifrån den åtminstone till grundvalen hållbara stöllning, detsamma nu eger, och i stället försatts på den lösa och onöjaktiga, som-deremot blifvit föreslagen. Derigenom att Första kammaren fattat ett olika eller motgtridigt beslut; neutraliseras pemligen Andra kammarens, hvadanfrågap, oberäknadt måhända till K. M:t ingående skrifvelser, för tillfället har, hvad vi sagt, förfallit. i ä 5 Den politiska: slutests, som vi häraf vilja draga, är den, att landet sålunda kommit i tillfalle att i en stor fråga pröfva vigten och. värdetvaf den Första kammarens konstitutionella betydelse; såsom n nödvändig beståndsdel i vårt sambhällslif, hvaraf, enligt vår uppfattning, ovilkorligen äfven följer att landet, i betraktande af att jomvälandra för riket lifsvigtiga frågor framgent kunna uppstå; hädanefter måste förtroendeföllare omfatta. denna kammare, än förhållandet hitintillg varit såsom en, bland annat, i behofvets stund lämplig vågbrytare. Från militärisk -synpuokt får frågan återigen, efter den utgång, som den nu fått, inför oas ett helt annat utseende, Det svenska folket Kar under många tider insett vårt försvars otillräcklighet och under loppet af de senare månaderna från alla -tandsdelar med en sälispord endrägt uttalat sig icke blott förfrågrus skyndsamma lösning, utan jemväl för försvarets förökande, d. v. s. allmannva värnepligtens organiserande, med stöd af-en-ordnad stam, .ehuruväl man i ållmänhet ej ansett sig kuna bestämma, huruledes den senare bäst borde och kunde bildas. Svenska regeringen bar likaledes under -loppet af flere riksdagsr framlagt förslager för armöns ordnande till ett bättre. Regeringen har: derför gång efter, annan underställt frågan sakkunnige mäns pröfnivg, utarbetst-jemförelser i alla rikt: ningar med andra nationers artsebildningar, allt med det resultat likväl, att indelningsverket vore, både från militärisk och finansiel: synpunkt, riksgegneligast och betryggansvärdast att bibehålla. Till och med att de mest utmärkta. militärförfattare i Schweiz ha derom förenat sig. Detta alit oaktadt har riksdagen icke dervid fästat något afseende: I den ställniog frågan sålunda nu befinner sig, är vår öfvertygelse följande: att det är vida bättre att fasthålla sig vid sen armeorganisation, som vi nu ega, än att. frångå den, för att omsider hafva -sägom: ordet rent ut — måhända en blott armborganisation på paperet ; : z att reg:n alltså bör, på grund häraf, icke blott fasthålla sig vid det närvarande, utan hädanefter lemna alla initiativer till försväre.s ombildning åt riksdagen, uteslutande vakande deröfver att inga ingrepp i sjelfva grundvilkoren för indelningsverkets bestånd göras, n. b. af sådan beskaffenhet att detsamma rubbas; att reg:n, — efter köpslageriet nu mera ingått såsom ett lifsvilkor för rikets försvar — mot eftergifter till rotoch rusthållare i ett och annat söker att genomföra partiella förbättringar ; samt slutligen z att regn för Behöffvöt af ökade milivära öfningar riksdag efter riksdag framställer. de sär skilda behofven. i