Aftonbladet – 24 april 1871, sida 2

ögä eller ingen böjelse att erhålla betalning: kommunens pappörspongar, hvilkas värde r värmast lika med noll. Tidningen Bien ublic anför följande fyra pankter, fyra lippor, på hvilka kommunen kommer att öriisa: 1) Omöjlighetea att öfverskrida en mkrets af 2 kilometer utanför Paris; 2) sikgiltigheten eller ficndtligheten hos den öffervägande majoriteten i Frankrike och svageten hos några af kommunens egna medemmar; 3) Vissheten, att Thiers vill rädda spubliken: 4) Ötivertygelsen, sden segerrika, a, triomterande öfvertygelse, som källss reussisk viljan På dena sista sobarmheriga klippa, måste — tillägger tidningeh — kommunen slätligen stranda, äfven om allt nnat lyckades henne, Den tilltagande bristen på rengar och lifsnedel söker väl kommuanen athjelpa på alla öjliga och omöjliga sätt. Men det båtar . Hon har öfverallt låtit anställa visitioner efter allmänna kassor eller statens heter af värde, men har hittills icke ågontiog sonat än kyr och otrikesministbrons dyrbara s (bestående af 1303 siliverpjeser, sylda silfverpjeser, en tåservis af silfver 0. 8. Vv. allt med det kejser!iga vapnet), hvilken redan skickats till myntet för ati smältas. Rochefort har ledt märksamhet på krondi degesa har man icke lycksts ny munen har äfven hotat att lägg kejsarinnan Eugenies möbler och effekter, hvilka stå under den österrisk-uogerska beskicknngens beskydd... Metternich och Kötvös ha skickat agenter till Paris för att göra denna hotelse om intet. Nationa!gardisteroa få till största delen sin aflöning i kommunens pappersmynt, men olyckan är, att bönderna från trakten omkring Paris, bvilka skulle förse hufvudstaden med dess dagliga förnödenheter, uteblifva, då de icke få annan betalniog än pappersmynt. Smör, mjölk, ägg och färskt kött blir till följd bäraf utorcordentiigt sällsynta varor i Paris. Kommunen erbjuder de större köpmännen gratis plats i de allmänna magasinerna, der de kunsa upplägga så stora spanimålsoch mjöiförråd, de vilja. Förrådet blir deras privata egandow, bvaraf de kunna sälja till hvem som helst etter behag; kommunen förbehåller sig blott i händelsa af Parig balägring rättighet att bestämma ett maxi ul-pris för spanmål och mjöl, till hvilka r varor hon sjeli vill ba tförköpsrätt. Köpmännen torde dock nog akta sig för stt lemna sina var räd i kommunens händer, då hennes kredit är lika med noll. Än ytterligare förvärras insurrektionsregeringens ställning genom den demoralisation, som griper omkring sig bland nationalgardisterna, och om eiler när den legliga r ringes väl en gång sätter sitt länge bebådade haivadanfall, i verket, skall segern santolikt underlättas för henne genom netionalgardets desertering i massa från dess ruvar rande herrar. All bådar medoett ord undergång för kommunen. Emellertid fortsätter hon i gista stund siv terrorisa, I stas dens största fänpge:se, Conciergeiet, är pu nästan ett helt kyrkomöte samladt; ic: e mindre än 80 prester sitta håktåde åer. Alla kyrkor äro stärgda eller besatta med nationslgarde; kyrkoskatterna äro bortförda. Prestseminariernas elever ha t taga på sig soldatunifermen och äro fördelade på de nybildade marschbataljonerna. Om man nu lägger börtill, motgångssne i fält på den senaste tiden, så kon det ej bestridas, att utsigterna på håll mörkna för kommunen. . Det är ke att undra på, att hon börjsr visa sig b en att dagtinga. Hon erbjuder i sin förlikniog på grundvalen af solideriny och komm ständighet. Hon elgardets chefer och hela FranErikes federativa eohet. Till slut förklaras, att striden endast kan sluta med den kommunala idens seger eller med Parigs förstöriog och undergivg. Af de mångs vackra byar och små städer, som omgifv: is på sila håll, har ingen blifvit s t under de senaste tilldragalserna Hila staden Nenvifiy, eom e den om Mzillotporten. Slutet Nenilly blef den 2 De 1851 förklaradt för en kejserlig domän. För arande hålles det besatt af re strapperpa, som ha förskäpnsat sig derat Några hundra steg längre mot vester lodör en vacker stenbro af 250 netres längd ö ver Seine. Om berittandet af sjelfva staden och om denna bro, som beberrskar öfvergånr iver Scine, hafva-de bäds partierna nu kämpst med den största förbittring och hårdvackenbet i ett par veckors tid, och striden synes änuu icke — alt döma efter de i går mottagen telegrammen — vara afgjörd hvarken till Vereaillestruvpernas eler Parisarnes fördel. Vesira deien af Neuiily intill kyrkan har mesta tiden varit i Verszillestrupperaas händer, hvaremot iusurgenterna hållit villorna och husen i stådens östra del besatta. I lördags har man ånyo kämpat derstädes, utan att likväl, såsöm ett från Paris afeändt, om deona strid handlande ielegram påstår, insurgenteres gått af med segern. Times korrespondent, gjorde ett besök i näm t:llfölle att få se hviiken han berättar följ Piötsligen uppstod cn rörelse på gården utanför. Det var general Dombrowski, som kom galopperande med cen steb af likaså egendomlig beskaffenhet som på sin tid Bergerets. Ton browski är en liten man utan nägot imponerande yttre, med ett hvardsgmder. ma mö Nån me RER AR RAR RR,