folkning i alla tider gjort de största uppoffringar och visat det varmaste nit, för att häfda den älskade fåderneöns oupplösliga samband med moderlandet. Ett flertal af de närvarande slöto sig emellertid till hr Wönhlers yrkande. Vid vöteringen, som skedde genom att gå åt olika sidor i samlingsokalen, egde de underligaste scener rum. Då hr Wöhier gick, för att ställa sig på nejsidan, uppfångada han, halft skämtsamt, on person, som ville från cen sidan, der hr Wöhler ställt fig, bege sig till den motsatta, så att en Wisbybo måste uppmana honom att tänka på hvad han gjorde,, hvarvid hr W. släppte mannen. Det visade sig svart, att flere bland de öfriga nejmännen mot andra personer användt gamma gripanden skäl, alidanstund flera sedermera förklarade sig ha blifvit mot sin vilja qvarhållna å nejsidan. Till och med hotelser lära ha yttrat3 mot de närvarande stadsborna.