Aftonbladet – 20 april 1871, sida 3

något os, men väl att glöd glimmade i den öppna spiseln. Köket var belagdt med mattor ända in till spiseln, och som i densamma ej fanns något spjäll, är det antagligt, att en vindpust fram på natten utkastat någon gnista eller glöd från den öppna spiseln ut på mattan. Endast på detta sätt kan förklaras, att elden först utbröt på morgonen. Som Nilssons garnbutik, der en mängd färggods och färgstofter, jemte dennes räkenskapsböcker m. m. förvarades, skildes från nämnde kök endast af en tunn bråd vägg, försedd med garnhyllor, observerades elden der strax efter det den slagit ut genom köksdörren och köksfönstret, och hade antagligen samtidigt äfven banat sig väg upp till vinden, hvarigenom den omständigheten förklaras, att elden inom få minuter utbredde sig till större delen af huset. För raskhet och djerfhet under eldsvådan utmärkte sig isynnerhet befälhafvaren å norska barkskeppet Chieftain, S. Jacobsen, och dennes besättning, hvilka genom anbringande af brandsegel m. m. hufvudsakligen bidrogo att hämma eldens utbredning mot sydost; likaledes biträdde bevakniogskommenderingen å härvarande straff-fängelse med kraft och framgång. Bland strålförarne vid stadens brandkår visade sig, bland andra målaren, Em. Hansson synnerligt ihärdig och kallblodig, der faran var öfverbängande. Släckningen i sin helhet utvisar ett särdeles vackert arbete; och vid betraktande af de förkolade väggarne i de tätt sammanbyggda husen förvånas man öfver, att elden här kunnat hämmas.