Aftonbladet – 20 april 1871, sida 2

ihet och fullt ansvar för sitt initiativ, i det an inskränkte sig att försäkra landet mot lia deraf uppkommande följder, nemligen erigenom att man förlade Frankrikes poliska medelpunkt till något annat ställe än ti Paris, åtminstone tilldess den kritiska idpunkten vore förbi. Hvad repablikens uppätthållande angår, försäkrade Thiers på sin eder och i de mest bestämnda uttryck, att publiken aldrig skulle duka under så länge an var i lifvet och stod vid styret. Han åminde oss om, att han redan uttalat denna sigt i kammaren, och bemyndigade oss att pprepa densamma för dem, som skic.at oss, ch för hela allmänheten. Han tillade, att, rots de särskilda tendenserna hos vissa inivider eller grupper i kammaren, skulle åtninstone femhundra deputerade understödja ans åsigter, och till och med om republiken ned något fog kunde hysa farhåga för partifverdrifter, hade den likväl i sjelfva verket ngenting att frukta af kammarens åsigter. Jessa törsäkringar af Thiers, hvilka vi med lädje mottaga, öfverensstämde i alla afseenlen med hvad de deputerade af venstern daen förot hade tillkännagifvit för 088. Påfven har tillställt presterna inom konun7 sariket Italien ea instruktion i afseende på illdelandet af absolution åt dem som bikt? inder påsken. Detta dokument, hvars auten icitet så mycket mindre kan betviflas som den ultramontana tidvingen Unitå Cat tolica meddelar det både i latinsk text och i taliensk öfversättning, är isyonerhet märkvärdigt derför, att det fordrar af biktfäderne att de skola förmå de italienska soldaterna till desertion. Det heter nemligen: Absolution erhålla äfven soldater, hvilka med vapen i hand kämpat mot påfsens verldsliga makt; dock skola de vara förbundne att lemna krigstjensten, såvida det låter sig göra utan hfefars, och attända tilldess detta sker afhålla sig från hvarje fiendtlighet mot den legitime furstens soldater och undersåter såväl som emot den egendom och de rättigheter, hvilka tillkomma påfven, och att efter sin bästa förmåga, godtgöra all den skada som blifvit gjord. Ö.;verhufvud.skola alla, som tagit del uti den påfliga rmonarkiens omstörtande eller röstat för kyrkostatens förening med Italien, erhålla absolution endast i det fall, att de förklura sig beredda att efter biskopens eller biktfadrens råd såvidt möjligt godtgöra den anställda skadan och med ed lofva den heliga stolen lydnad. Undantagne äro anstiftarne och statens em — CT oa 4 oo FR m STA rs EA betsmän Om den i Ju!i 1870 i Preussen anbefsl!da mobiliseringen ueddeiar Stasts-Arzeiger följande redogörelse: Vid mobiliseringen år 1870 formerades, oberäknadt kompletteringen af linien genom inkallaudet al reserver, följande trupper: 166 landtvärnsinfanteribataljoner, 16 reserv-kavalleriregementen, 39 reservbatterier, 173 fästningsartilleriregementen, 33 fästningspinoierkompanier. Af de 166 landtvärnsbataljonerna blefvo tillsammanlagdt 149 mobilgjorda och utrustade som fälttrupper. För Jlandtvårnsbataljonerna var i stat styrkan bestämd till 660 man och blott för de 12 gardes-landtvärnsbataljonerna till 800 man. Men vid mobiliseringen blefvo genast samtliga bataljonerna formerade till 800 man och under krigets gång bringades de upp till 1000 man. Af de till etappeändamål använda bataljonerna hade 26 till och med 6 kompanier, hvardera om 200 man. De 17 immobila landtvärnsbataljonerna hade 300 rekryter af första klassens ersättningsreserv uppställda, för att ha ersättningsmenskep i ordning åt Jandtvärnet. Vidare må nämnas de på 800 man formerade rese v-jägorebataljonerna, hvilka företrädesvis användes mot franc-tireurs i guvernementerna Lothringen och Rheims, delvis också under en längre tid i Versailles till fältpolistjenst. . De 16 reserv-kavalleriregementena blefvo samtliga mobiliserade och sända till krigsskådeplatsen, blott två sqvadroner stannade vid nedre Elbe till kustförsvar. Flera regementen formerades på 6, andra på 5, de flesta på 4 sqvadroner, af hvilka hvarje räknade 150 hästar. AF de 39 reserubaterierna blefvo blott 8 immobila; 31 användes som fältbatterier. Af fästningsartilleriet blefvo deremot 67 immobila qvar i landets fästningar, medair. 106 kompanier mobiliserades och utrustades till fälttjenst. Af fäktningspionierkompanierna blefvo 30 mobilgjorda och användes för belägrings-, jernvägsoch etappe ändamål. Belägringsartilleriet har användt nära 1090 svåra kanoner och var försedt med en ammunition, som räckte till mer än en million skott. Dessutom hade fältartilleriet omkring 1500 kanoner och ammunition til ungefär 900,000 ekott. I åe bevärade fästningarme stannade mer än 4000 kanorer och en ammunition för omkring två millioner skott. Härtill kommer vidare den rika materielen för den vid krigets början organiserade ingeniör-belägrimgsparken. Dess samlade vigt beräknas till omkring 3500 centner och till dess fortskaffande skulle mer än 200 fyrspända fordon varit erforderliga. Antalet af de infanteriet och kavalleriet tilldelade patroner beräknas till ära 150 millioner. För att befordra dessa väldiga transporter behöfdes ett antal särskilda formationer: dit hörde bildandet af 24 ammunitions-transport-kolonner om 40 fyrspända fordon, hvardera för belägringsartillleriet utanför Paris, vidare bildandet af 11 trosskompanier, hvardera om 106 man, till formerande af transportkolonner för fransk materiel. Till upprätthållandet vid full styrka af fältarmån bildades ersättnings-truppkårer, hvilka lemnat en ersättning i manskap af 100,000—150,000 man. För att avskaffa ersättning af hästar bildades i Berlin en Central-häst-depot. : Jr skira ftsjntenr ned Ordensutnämning. K. M:t har i extra ordevskapitel utvämpt till riddare af Nordstjerneorden: f. d.regementsläkaron vid flottans station i Carlskrona, fil. och oed. idokt gamt kir mar CO TT Riärlingson.