Aftonbladet – 19 april 1871, sida 3

S— En jernvägsbroschyr. Ett sorgligt bevis på ytterligheterna af de egna intressenas hänsynslösa spel är en i dessa dagar utkommen, och till ledmöterna af riksdagen utdelad broschyr, med titel: om den så kallade bergslagsbanan.. Vi beklaga på det högsta, att personer finnas nog glömska af, vi vilja icke säga grannlagenhet, men anständighet, för att bland riksdagens ledamöter ombesörja utdelandet af detta försök till smutskastning på de i allo aktade namn, som ställt sig i spetsen för ifrågavarande jernvägsanläggning, hvilken i broschyren helt simpelt förklaras för en -humbog. Då det för utförandet af nämnde jernvägsföretag bildade bolag icke alienzst är behörigen konstitueradt utan jemväl 10 proc. af det tecknade aktiebeloppet i det närmaste inbetaldt, så synes oss en sådan insinuation vara nog grof, likasom de förvrängningar af fakta, oriktiga citstioner och på all bavisving blottade satser, som deri förekomma, nog mycket påminna om tryckfrihetsförordniogens ord: lögnaktiga uppgifter och vrängda fravaställviogar till allmänhetens förvillande. Till en början förklarar författaren: att hufvudstaden, Upland och Westmanland, samt bergslage alldeles icke hafva någon nytta af denna bana. Man skulle likväl föreställa sig, att dessa orters mest aktade män, hvilka tecknat högst betydliga belopp å företaget, icke gjort detta utan allt skäl. Man skulle möjligen vilja tillägga deras omdöme något mera vitsord än en anonym paniflettskrifvares. Denne förklarar helt kategoriskt, att den tillökning i väglängden, som stambanan öfver Sala och Upsala skulle medföra, och hvilken har reducerar, på ett ställe, till en och en femtondedels mil, på ett annat till tre tjugondedels mil, är af ingen vigt. Han låtsar dervid glömma, att bergslagsbanan förenar, ej mindre Stockholm, än bergalagen med den rika slättbygd, hvarifrån begge hemta sina förnödenheter, hvaremot Salabanan genomgår en trakt, hvarifrån föga är att hemta. Han uppställer vidare en kalkyl, enligt hvilken trafiken på bergslagsbavan skulle blifva dyrare än på den längre Salabanan; och detta helt ervkelt på det sätt, ått ban beräknar frakten till 2 öre per centner på den förra och 1 öre på den senare. Han förklarar vidare den tillöknivg i väglängden från Köping eller Westerås af 4 till 5 mil, som skulle blifva en följd deraf att vägen toges öfver Sala för en obetydlighet, då hela vägen från Stockholm till Westerås gör omkring 10 mil. Han uppger att Westmanlands landsting skulle hafva yttrat sig till förmån för Salalinien, hvilket är fallkomligt sanningslöst. Han upplyser, att utförandet af bergslagsbanan skulle kosta tre millioner mera än stambannan, hvilken beräkvas kosta 9,688,000 riksdaler, då bergslagsbanan kostar staten intet; och såsom konklusion af dessa tillförlitliga uppgifter förklarar han bergslagsbanan för ett företag som icke kan bära sig. On något ytterligare bevis erfordrades för ådagaläggande af nödvändigheten att inr skränka stambanebyggnaderna, så vinnes det genom denna produkt af en föga dold. ilska deröfver, att det med så mycken möda tillkämpade rofvet möjligen skulle kunna gå segervinnarne ur händerna, genom det oförmodade uppträdandet af tvenne jernvägsbolag, som anlägga jernvägar i den af rörelsen sjelf anvisade riktning.