Aftonbladet – 15 april 1871, sida 3

Armeorganisationen och Indeiningsverket. (Slut fr. gårdagsbl.) Art.-för?., som härefter framkastar frågar hvilken organisation vår armå eger,, besvarar denpa fråga dermed att den är en fullkoml5g fredsorgsnisation,, Förf. hade gerns kunnat bespara sig mödan att oråa om der nuvarande organisationens brister, ty de ära derförutan tiliräckligt kända, och just emedan så är förhållandet har frågan om reorganisationen af !örsvarstäsendet kommit på dagordui förf.. derefter omnämner chefens för landtförsvarstepartementet till 1869 ärs riksdag afoifva organisationsförsiag, enligt hvilket armån skulle organiseras på G divizioner, må man väl fräga författaren med hvad rätt han antager att deuvna organization skulle, såsom han uttrycker sig, småbända förat då sättas i verket, när fienden efter afgifven krigsförklaring redan befinner sig i närheten ar våra kuster eller till och mad är i begrepp att landsiiga,. När för!., på grund ef detta tulikomligt oberättigade antagande, som icke finner ringaste stöd af nämnde dapartementebefs förslag, nibrister: Hvilken viliervalla härvid skall uppkomms och kvilka fördelar man släpper ur händerna genom att icke gensst kunna anfalla fisnden under ellor strax efter landstigningen, derom kan väl icke vara mer än en menicg och dertill fogar några otdrag af general Trochus arbete: Den franska armön år 1867, hvilka utdrag röra fördelen ef att en armö hastigt och omärkligt kan öfvergå från freds. till krigsfot, så drabba desss extlamationer åtminstone icko chefens för Isndtförsvarsdepsrtementet förslag, blend hvars vigtigaste bestämmelser mårga åsyfta iust en soabb mooch hysri (aid. 201 m. fl. ställen) hb krigsorganisationen så mycket som möjligt med hrarandra sammantalla, med styrka frambållas. Förf. tillägger: satt indelningaverket härför (en snabb mobilisering) lägger oö!verstigliga binder i vägen, hoppas vi att ingen skail kunna förgeka,. Vi tega oss likväl friheten, förf:s auktoritet till trots, att förneka detta. Enligt chefens för landiförsvarsdepertementet förslag, skall, vid öfsergång till krigsfot, hvarja regemente, genom inkallande af behöfligt antsl bavärivgsklasrer, utsvälla till 4 bataljoner, hvarigesom hvarje regemente kommer att bilda en brigad. Darjemte sknile hvarje regemente komma att eza, i fullständigt skick, al till dess tross och utredning hörsnde matsriol inom sitt område förvarad, och alla tar skulle inom några dagars förlopp detsamma tillhandahållas. På sådant sött vore 25 brigader bildade, samt ved fullt befäl och all utredning försedda. Degsa 25 brigader bilda de 6 divisionerna, till chefer för hvilka de lämpligaste regementscheferna inom divisionen vore utsedda. Divisionerna vore sålunda, hvad infantoriet angår, redan under treden fullt organiserade, och hvad specialvspnen beträffar, läre: väl, oaktadt de under freden äro föriagda å de orter, som dertill bäst lämpa sig, iagen dena ringasta het föreficnas git vid mobiliseriogen fö dem på divisiogerna. At under sådana förhållanden, och gadan denna organisation blifvit genomförd, några hinder för en snabb mobilisering skola förefinnag, torde för något hvar vara ofattligt. F hur även upptäckt att indelningsi fa! med tidsandan. Vi gratulera Det vill med snira ord 1a at an fördömer frivillig krigstjanst, och fordrar endast tvungen. verket