Aftonbladet – 14 april 1871, sida 2

En mycket olika uppfattning gjorde sig ällande i Första och Andra kammaren i råga om behofvet af personalens minskning ch betydelsen af det derom i utskottets ramställning inlagda yttrande. I Första sammarep betonade isynnerhet hr Wallenerg angelägenheten af, att vi ega en tilläcklig personal, som är väl öfvad och utvildsd. Mekaniska och materiella bjelpmedel kunna temligen hastigt för pengar anskaffas, nen danandet af en duglig officerskår fordrar en half mansålder. Man finge derföre, enigt denne talares åsigt, icke inskränka personalen till hvad som under fredstid behöfles för varfstjensten och expeditionerna, utan hågkomma att under kriget väl mera omfattande rastningar skola ifrågakomma. Uppfostrar man en duglig personal till sjötjenst, kan den för öfrigt med fördel användas hvar som helst till landets försvar, derpå hade kriget i Frankrike nyss gifvit ett exempel. Hr of Klint visade också, att utskottet mycket sorgfälligt undvikit att lägga sina ord så, att de innefattade å rikedagens sida något yrkande om inskrävkniog i personalen. Man nade blott talat om, med samma ord som statsrådsprotokollet, att en sådan fråga vore å bane och komme att tagas i öfvervägande. I Andra kammaren var deremot ett hufvadargument, förnämligast för gretve Posse, i yrkandet på sammanslagningen af flottans båda kårer, att den, i betraktande af der materiel vi ega och den vi möjligen kunns åstadkomma, oproportionerligt stora persona Jen skulle kunna inskränkas. Det lider ickt heller något tvifvel att man i Andra kammaren uppfattade den beslutade framställ ningen så, som innehöll den en önskan on en sådan inskränkning. De olika beslut, i hvilka kamrarne stan. nade i fråga om förvaltningens af sjöärendens ombildning till en marinstyrelse, ha vi i gål omförmält. Till märkligare företeelser unde öfverläggningen i detta ämne hörde de de duktioner, som framlades i Första kammare af hr Rydin och i Andra kammaren af h Kinmansson för att bevisa, att 38 R. F redan lemnar departementscheferna den be slutanderätt i och för verkställigheten af re geringsbeslat, hvilken man ansett erforderli för de centrala förvsaltningsverkens ombild ning till byråer under statsdepsrtementen och att således det af statsutskottet antagn bebofvet af en grundlagsändring för genom förandet af en sådan reform icke förefunne: För öfrigt anmärka vi, att den åsigt, sor blef uttryckt i Andra kammarens beslut nemligen att landtoch sjöförsvaren bord förenas under en gemensam styrelse, i Först kammaren i mycket starka ord fördömdes a frih. Stjernblad, som betecknade en sådan åt gärd rent at säsom en olycka. I fråga om anslavet till .sjömätningar oc lifräddniogsanstalterna på kusterna biföll För sta kammaren K. M:ts förslag, hvaremot An dra kammaren biföll hvsed statsutskottet fö reslagit. Frågan om de afstyrkta deiarne af hr Pa landers motion äfvensom rågra andra af styrkta motioner rörande båtsmanshållet åter remitterades af båda kamrarne. I öfriga hä ej omförmälda delar bifölls utskottets betän kande. Porter Le TE Ha Arr öÅ