Aftonbladet – 14 april 1871, sida 2

ing och tillskrifva sig segern, oaktadt de låst läta fienden förbli i besittningen af barkaden bakom Neuiltybron. De tro sig ha jort den iakttagelsen att regeringstrupperna rogo sig tillbaka för en välriktad eld från usen; så var händelsen under striden i Courevoie, då iosurgenterna hade besatt båda idorna af vägen, och i Avenue de Nevilly, er en ibå!lande gevärseld från husen dref Versaillestrupperna tillbaka. Man hoppas åledes, att det skall gå för sig att åter Irifva fienden ut, äfven om han efter en tormning tränger in i staden. De öfverpändaste kommunisterna, hvilka tvifvelsutan reta med sig att de strida med rep om halen, protestera häftigt mot alla fredsunderrandlingar, så länge som regeringen i Versilles fortfar att angripa Paris. Flere medemmar af kommunalrådet gingo, iklädda stora röda skärp, i dag på eftermiddagen i petsea för de förstärkningar af artilleri, vilka sändes till Maillotporten, och uppmunrade trupperna till tapperhet. Om samma strid berättas i telegram till Indpendance Belge följande: Kl. 2 e.m. Den häftiga strid, som sedani norgse lewererades vid Courbevoie,fortar. Versaillesartilleriet har tagit position på båda sidor om den s. k. Halfmånen. Linvietrupperna äro uppställda på höjderna vid Puteanx och ligga I bakhåll i husen. Nationalgardets artilleri är posteradt i allen utanför Porte Maillot och på fästningsverken. Vid Neuillyporten skjuter man på Versaillesställningarna. En liflig gevärseld vexlas också mellan båda parterna. Tre granater ha fallit innanför enceinten vid Neuillyporten. Från Chatillon höres ingen kanonad och icke heller från föstens Issy, Vanves och Mont Rouge. Äfven Mont Vaierien håller sig tyst. Större delen nationalgardister strida med mycken tapperhet. Kl. 6 e. m. Omkring kl. 2 ha trupperna från Versailles med stor styrka avgripit barrikaden på Neuilly-bron, som under natten blifvit återuppbygd och försvarades af nationslgardi sterna. Versai!lestrupperna hade ett batteri vid foten af Napoleonstatyen i eva ändan af avenyen. De hade också batterier längre åt höger och venster, hvilka sköto på barrikaden och Maillietporten. Nationzigardisterna hade kanoner och en kulspruta på barrikaden på bron, Ett batteri med fyra kanoner utanför Maillotporten sköt oupphörligt på regeringstrupperns. Granater föllo i hela avenyen ända till Msillotporten, och husen i avenyen hade lidit mycket af artilleriet, som fortsatte sin eld ända till kl. 12 5. Regeriogstropperna skickade nu fram en mindre styrka för att taga barsikadeu med storm, men man föredrog att göra ett flankanall på densamma från höger och venster. Under er hel timme hördes der ett häftigt skjutande, på båda sidor understödt af artillerield. Kl 14 6 blef striden i Rue del Arc de Triomphe mycket häftig.o Påekdagen dea 9 dennes bombarderade Paris med mycken häftighet från Mont Valerien, Skjutzndet; som företrädesvis val riktadt mot den af insurgenterna besatta Maiilotporten och den närgränsande inre muren samt de bakom densamma belägna qvar teren, fortfor, enligt privata meddelanden, frår middagen till kl. 9 på aftonen, enligtandra underrättelser i fulla 36 timmar. Rosultatet har dock hittills icke motsvarat denna utomordent liga kraftansträngoiog, ty regeringstrupperna ha icke lätit någon stormning följa på bombardementet, utan tvärtom dragit sig tillbaka från sin framskjatoa ställning vid Neuillyroa. I Paris tyckes man den 10 ha vän: tat en stormninvg. Atminstone hade man frår kommunens sida vidtagit åtgärder för ati möta den ioträngande fienden i Avenue de: Champs Elysees. Nationalgardets förlust under loppet af söndagen uppgitves till tillsammans 325 döda och 435 sårade, Det jemtö relsevis stora antalet döde förklaras af der omständigheten, att striden nästan utesiu. tande var en artileristrid. Hvad man än mi säga, så ha striderna under de sista dagarne tillräckligt visat, att kommunens motstånds. kraft ännu icke är bruten. Ett telegram a den 10 berättar, att den nye generalen Dom: brovski företagit en lycklig rekognoscering (sannolikt från Batigaolles mot nordvest) oct besatt staden Asnid es, som ligger ungefäl en halt mil norr om det af regeringstrup. perna besatta Courbevoie. Underrättelserna från Paris af den 11:t låta icke fördelaktigt för regeringen i Versailles. Det bekräftar sig, att staden Asniöre: (norr om Courbevoie) nålles besatt af insur. gentörna och att ett försök att återtaga der en 10 afslogs. På samma gång ha insur. genterna genom Boulogneskogen företagit et utfall åt Boulogne till (på högra Ssinestran den, midt emot S:t Cloud) och bortfört medlemmarne af municipalrådet derstädes såsom gisslan. Det har varit berättadt, men blifvit vederlagdt, att marskalk Mac Mahon öfvertagi befälet öfver arma i Versailles. Af regeriogens officiella tidning inhemtas emellertid nu, att så verkligen skett. Marskalken hal sitt högqvarter i Petit Trisnon, och närmast under honom i befäl stå gereralerna Ladmiranlt, Cissey och Du Barral. En reservarmö, bestående af två kårer, skall organiseras under general Vinoys befäl. Enligt Dxily Telegraph har man i Paris väntat en hufvuddrabbning den 12 eller 13 dennes, men i korrespoadenser från Versailles till andra engelska tidningar berättas, att Thiers och Mac Mahon ha kommit ötverens om att Sppakjana de: afgörande anfallet mot Peris, tilldess det fordna kejserliga gardet blifvit reorganiseradt under gereral Ducrot i Rennes. Om denna underrättelse är riktig, måste den lugna befolkningen i Paris ännu