Aftonbladet – 13 april 1871, sida 3

)t n häl d j skild: dande behåndling inom utskotten. I konstitutionsutskottet har t. ex. nu betänkandet rörande det kungl. förslaget till ny föreningsakt blifvit antaget och skall sannolikt refereras i storthinget om några dagar,:å snart utskottets enda af olika mening varande medIcm, prof; Aschehoug, som röstar för förslagets antagande, har författat sin till betänkandet fogade reservation. Förbehållande mig att, när betänkandet blifvit refereradt, få meddela dess hufvudionehåll, hvilket torde kunna antagas utgöra det mest korrekta uttryck af storthingsmajoritetens uppfattning af denna såk, vill jag i dag blott tillåta mig några föregående anmärkningar om dess ställning i opinionen. Denna sak har i den form, den nu föreligger, aldrig här i Norge varit omfattad med något synnerligen varmt intresse. Utgåogspunkten — de svenska ständernas begöran om en revision af riksakten i deras und. skrifvelse af den 2 April 1860 — var efter sitt sammanhang med de för Norge a behägliga minnena från dens. k. ståt-: larestriden icko-egnadsatt beredaförkand! lingarna i dessa ämnen nägot särdeles gynn-: samtmottagande, Sammansättningen af sjelfva I: I unionskomitens norska del var knappt i sin j . helhet ovilkorligt lycklig; ty det embets-: mannamessiga elementet tycktes vars öfver-. drifvet starkt representerädt och detta till en del genom män, som dittills: icke hadej epelat -någon--mer, framståeude eller förtro4 endeväckande-Ttoll i det-offentligalifvet. Här-: till kom äfven en omständighet, som: ur-!1 I spruogligen icke hade ringa betydelse för en. och annan, nemligen afseendet på det tredje! nordiska landet: Unionskomitån. blef, såsom! man torde -minnas, tillsatt: år -1865, således: året efter det tista dansk-tyskackriget, och det fanns då ännu icke få, som hyste för1 hoppning, att just den förefellna krisen skulle ln gynna ett snart förverkligande af skandina-l: vismens slutliga program, en politisk för-! ening mellan nordens alla tre länder. Under ! dessa omständigheter måste det förefalla !!l dessa mindre önskvärdt, att redan nu enl: unionel revision. företages, hvars resultat : måste väntas skola bli beståndande för långa !s tider, äm ätt ännu -vänta dermed någon tid, s tilldess man kunde skrida till utarbetandet af ön alls tre länderna omfattande föreninga1 akt, hvilken också antogs vara så mycket!l lättare att åstadkomma, som det öfverallt f och i alla tider har visat sig mindre svårtjt att med framgång uppgörå en förening mellan flera stater, än när en union blott omI fattar två deltagare. Resultatet af unionskomitåns arbeten framlades försallmänheten på hösten .1867, -Förslaget: till.ny föreningsakt har sedan den, tiden framkallat icke få; från olike-ståndpunkter. företagna kritiska: granskningar, hrsaremot det dock ända till den sistå tiden icke egentligen -.kan sägas i någon synnerligt hög grad ha -syaselsatt den; dagliga tidningspressen, hvilket har:sin-naturliga förklaring dels! deri, att.de senaste 2-till 3 årensha korcentrerat sil uppmärksamhet på våra egna inre angelägenheter, dels också 1 det öfverallt gällande förbållandet, ätt. journalistiken enligt sakens natur mer är hänvisad att verka i och förögonblicket, och till följd dersf städse är föga benägen att anställa utförliga teoretiska betraktelser öfver en sak, då dessa icke anknyta sig till något hära förestående praktiskt afgörande. På grundvalen af de kär ofvan: nämnda kritiska granskningarne — bland hvilka särskildt;må nämnas andra delen saft .B; Dunkers verk: Om Revision at Forenvingsäkten, — -utbildadesig emellertid en stark och allmän åsigt, att det framlagda förslaget till ny föreningsakt hvarken var till Norges-soller till pnionens välförstådds gagn. Det bör icke heller förtigas, att detta .minsnöje med förslaget hos-en och aiiban till och med. gick så långt, att de betraktade ders framläggande, icke blott .— hvilket väl de flaste. voro öfverens om — sågom en onödig, oklok och om en icke: synnerligt skarp astatsmannablick. vitnantesåtgärd —-utanrentaf såxom utgånget ur ett medvetet antipatrio.tiskt sträfvande. Men detmäste också till läggas;-att detta ..sistnämrda uppfattningssätt, hvilket kanske någon gång har gjorts gällande med-, oberättigad hätskhet;altid blotthar hysts i mycket trånga kretsar och på den senare tiden mer och-mer försturimats, hvaremot det onekligen efterträdts af en dylik bitterhet hos förslagets-vänner, hvilken framträder i form af-häftiga beskyllningar, att hvar och en, som-icke-vågar gifva sin röst åt detta omfattande förslag, som är svårt att. i.alla sina konseqvenser öfverskåda, är snart sagdt arctingen en dunmer Jöpa eller. en -politisk intrigör; som vill begagna iörslagets törkastinde till befrämjande: af partiafsigter,: Med denna sistnämnda beskyllning är det förmodligen meningen att dräbba dem, som: -hade tänkt sig möjligheten att till unionsförslagets-.behandlipg på storthinget.anknyta -en-allmännsre gransknivg af den minisiörs politiska hållning och karakter, under hvars anspicier det har: blifvit: framlagdt. Denna .. tanke, hvilken knappt :har varit främmande för en coch annan af den nuvarande ministörens mest utpräglade motståndare, tyckes dock vara frångången, närmast väl i betraktande af, att detta kanske. kunde gifva anledning till missförstånd i Sverige. Ty detta är en punkt, omshvilka alla. — förslagets: motståndare i lika gradsom dess vänner — äro och alltid skola bli öfverens, att man så mycket söm möjligt bör undvika att iden nu försstående förhandlingen inlägga något frö till missförstånd eller-ovänskap mallan. de två förenade folken. . Om målet en på denfastaste och varaktigaste grundval: bygd union mellen Norge och Sverige är det icke, char det! aldrig. varit .och skall sannolikt lika litet nå gonsin bli någon tvist.Men det är om sjelfvå! denna grundval, om medlen och vägen att nå! detta mål som meningarnehos: det norska folket -— och; sågom det tyckes, äfven? hos det svenskå — äro delade. Under det att! somliga tro, att hvad som nu behäfves är att reglera alla unionsförhällandets sidor genom ett. omfattande system af lagliga stadganden; äro andra s— och men kan säkerligen säga det norska folkets öfvervägatde flertal evige om att riksakted, sådsn den histöriskt är gifven, bör fortfara att utgöra den rätts-! liga grundvalen för uvionen, att de särskilda; förändringar och förbättringar, som kunna vara önskiigay böra företagas hvar för sig, : i 4 3 ; q Å l å f l EL j å i j : c 1 E f t I f E t I t 8 t 8 t i i 1 ö I u n B Vv 3 (2 2 ö se 0 g sl s s d of vi så m lil h ja a fö he m n a ti då v sj in då rö fe oc et hö rö a så Mm de dä allt eftersom de faktiska förbållandena göra! Hat näÄduRa nd: oc må tt RER RAL ATT RAS di