Aftonbladet – 13 april 1871, sida 3

: troll, ett friskare initiativ och ett kraftigare j Janlitande af somhällets alla krafter. Mar tjser Också redan nu, buru många anspråk ,, och önskningar tränga sig fram, och hurt II knappt någon fråga kommer på föredrag ningslisten, utan att hennes behandling inkastar nya idter i den offentliga disku:sioDen. Åonu starkare skall detta sannolikt visa sig, här man kommer till behandlingen Sjaf de frågor, som ha en mer utpräglad po: litisk karakter, och hvilkas afgörande kar a jäntagas skola beteckna det egentliga pro. grammet för dea nya ministöre, som redan I om också kanske något väl tidigt — har blifvit signalerad såsom varande stadd på ; uppsegling. Några af dessa anspråk fram, träda genom sidoanmärkningar och blott an tydningar, andra såsom förslag eller uppmaI ning till regeringen att taga en sak i öfvervägande, och så mycket är säkert, att den ministöre, som skall stå i spetsen för Norge ifrån Juni 1871 till Februari 1872, af hvilka män den än kommer att bestå, skall få tilli röckligt att syssla med både i den ena och jden andra riktningen. En sf de frågor, som på detta sätt senast bragts å bane, gäller en modifikation af omsorgen för vårt högre skolväsen i syftning att rer -öfverlåta dess håndbafvande åt det privata initiativet och på de ställen, der tillfredsställande.privata skolor ktnna finnas, indraga något af de statsbidrag, genom hvilket man hittills har upprätthållit vårt lands 16 högre statsskolor. Det är knapt den ekonomiska sidan af saken, som mest har bidragit stt framkalla detta förslag, utan dels en önskan att derigenom kunna lemna det nu utgående statsbidraget på ett ändamålsenligaro sätt fördeladt, d.v.s. endast der det kan anses strängt nödvändigt, dels också öfvertygelsen, att det nuvarande förhållandet lätfeligen medför på ena sidan en likformighet och på den andra en .officiel slentrian, som båda i lika grad äro hinderliga för lösningen af skolans uppgift. Saken blef för några dagar sedan bragt å banöi odelsthinget, som beelöt öfversända den till storthinget. Här skall den sannolikt behandlas geamtidigt med fsastställandet af det vanliga. statsbidrsget till de högre skelorna, och det är allt skäl att tro, att äfven här det slotliga resultatet skall bli en anhållan hos regeringen att anställa förberedande undersökningar om möjligheten och önskligheten af reformer i den antydda riktningen. Äfven en annan fråga af icke oväsendtlig betydelse för det högre undervisningsväsendet har kommit på föredragningslistan. Enligt det af det förra. storthinget på regeringens förslog antagna beslutet stär nu inträdet vid universitetet öppet på två vägar, nemligen antingen genom en klassisk eller realistisk bildningslinie. Samtidigt härmed hade rezeringen för 1868—69 års storthing. föreslagit, att af de studenter, som hade genoms) gått den sistoämnds bildaingslinien, skulle, ifall deville undergå jaridisk eller medicinsk examen, fordras ett särskildt förhör i latin, men detta blef förkastadt af storthingat, som i stället fattade ett: beslut, enligt hvilket icke blott intet sådant särskildt förhör skulla erfordras, utan det till och med uppställdes såsom. en uttrycklig föreskrift, att förhöret i romersk rätt i den juridiska examen —-den enda, i hvilken kunskapen i det latinska språket ansågs nödvändigt erfordras — skulle förändras sålunda, att den påbjudna kunzkapen kunde förvärfvas och pröfvas, utan att derigenom hos exsminauden förutsattes kunskap i latin. Detta vann likväl icke regericgens bifall; storthingets nämnde beslut förvägrades sanktion, och nu. framlägger regeringen från sin sida ånyo. ett förslag, som. hufvudsakligen öfverenstämmer med hennes urspruvgliga; det går nomligen ut på, attrealstudenter, innan de framsläppas till juridisk eller medicinsk ermbetsexamen, skola förete betyg, att de ha förvärfvat så mycken kunskap, som. ansos nödvändig för att med framgång kuona idka och fortsätta studiet af de till dessa exämins hörsnde vetenskaper. I storthinget har likväl genom enskild motion det. är 1869 fattade beslutet blifvit återupptaget, och-dst kam anses för sannolikt; att detta äfven nu skall vinna representationens bifall. Hvad meningsskiljaktigheten vänder sig omkring är således, såsom man ser, frågan, hurnvida en så grundlig vetenskaplig fackbildning, som staten måste vara berättigad ett fordra af sina blifvande juridiska och medicinska embetsmän, kan förvärtvas utan någon kunskap i det latinska språket eller icke. Regeringen hyser den senare uppfattningen, senaste storthing vidblef förstnämnde äsigt, och detsamma skall, såsom nyss nänndes, sannolikt också bli fallet denna gång. Under det att staten hittills isynnerhet har låtit det. vara maktpåliggande för sig att genom icke obetydliga pekuniera uppoffringar befrämja den förberedande undervisningen för de blifvande tjenstemännen, är det en annan gren af undervisningen, som har stått efter, nemligen den tekniska. I afseende på denna har dock under de senaste åren en betydelsefall omkastning skett i opinionen, och anspråket på goda tekniska skolor har blifvit starkare och starkare. I Throndhjem har nyligen en sådan blifvit inrättad till hafvudsaklig del genom bidrag från de rika s. k. vAngellske Stiftelser,, och till en dylik skola, som det är. meningen att uppsätta i Kristiania, har i dessa dagar af härvarande sparbank blifvit skänkt den betydliga summan af 20,000 spd. till anskaffande af lokal ned inventariam med vilkor, att hvad. som ör öfrigt behöfves för en sådan skolas inrättande och underhåll anskaffas inom nästa irs slut. : Vid samma tillfälle som den tilltänkta tekniska skolan i Kristiania erhöll denna byggnadsfond, skänktes äfven af sparbanken en summa at 35,000 spd. till ett hus, bestämdt till stt mussum för skulptur m. m. för Kristiania tad. Afven härigenom är sannolikt grunlen lagd till en bildningsanstalt, som med iden torde kunna få stor betydelse för utvecklingen af norsk konst och handtverk. Jura denna anstelt skulle ordnas, derom har ionu icke någon mer bestämd plan blifvit ippgjord. I det nya huset ämnar man till n början uppställa en samling afgjutningar f skulpturarbeten, till hvilkas anskaffande nan redan har en grundfond af 2—3000 spd., samt inrätta en fast utetällningslokal för insemsk industri. Längre går planen ej att börja med; men det är sannolikt, att när letta väl kommit i ordning, man då äfven lit skall förflytta det s. k. nationalgalleriet, Jen privata konstföreningens utställningslokal, ritoch konstskolan 0. s. v. och sälunda på nn OMP ALAA MM Hd FR IN FH NR -—Ö AA pr På 0 er Om AA Mm DO