Aftonbladet – 13 april 1871, sida 2

Article Image
st, Adelaide Öairoli dog den 27i förra måden i Pavia. Den högsinnade patriotismen os denna qvinna, hvilkens namn skall blifva upplösligt förenadt med historien om Italiens , ånyttfödelse, hade en nästat antik spartansk rägel. Hon uppfostrade sina fem söner i ett lödande hat mot främlingsväldet och förlo-l. de dem alla så när som på en i striden jr den nationella enheten och sjelfständigeten. Den förste stupade i Varese. Ett nnat offer kostade fälttåget år 1860, ett redje Garibaldis expedition till Mentana. ön fjerde son återvände dödssjuk ur den påfga fångenskapen. Den enda öfverlefvande r deputerad i italienska parlamentet och hör ill progressistpartiet, Liksom sina barns lif å uppoffrade äfven fru Cairoli en stor delaf in förmögenhet för fäderneslandet. Hon var f en svag kroppskonstitution och sedan lång id hemsökt af kroppsliga lidanden. Underättelsen om hennes börtgång har öfverallt räckt ett smärtsamt deltagande. . Från Konstantinopel kommer underrättelen om en mans död, hvilkens namn under nånga år nämndeg med intresse i Europa. Den forne tscherkesshöfdingen och bjeltemoige försvararen af de kaukasiska bergfolcens oberoende Schamyl har dött i Medina, lit han med ryske kejsarens tillåtelse begifvit sig. Denns märkvärdige man föddes i bya Himry i norra delen af Daghestan är 1797 och tillhörde en obemärkt tartarisk familj. Han började sin bana är 1824 med att deltaga i det krig som tscherkesserne med framgång förde mot ryssarne ända till år 1831, Jå han likasom genom ett underverk ensam undkom från den allmänna massakern vid Himrys stormande af ryssarne. Utan att låta afskräcka sig af detts fruktansvärda nederlag, deltog han alltjemnt i nya resningar och uppträdde sedan år 1837 såsom dekankasiska bergfolkens öfverbefälhafvare. Från år 1839 fortgick detta långveriga krig oafbrutet uten någon vapenhvila. Med en handfall menniskor höll han talrika armåer i schack och försvarade fot för fotgsina berg. Han förenade slughet med djerfhet, lockade flere gånger fienden i fäilan och tvang honom till olycksbrisgande reträtter. Denna af underbara episoder uppfylida kamp utvötte mer än tio ryska generaler efter hvarandra, och äfven Woronzow, som slutligen med 160,000 man inlät sig i strid med hevom, skulle ha blifvit tillintetgjord, om ban icke i rättan tid erbållit förstärkning. Föräfves försökte nu ryssarne en ny taktik och antände skogarne. Schamyl, hvilkens stridskrafter växte, kom fram från sina gömställen bemäktigade sig de ryska fästena, ioföll i de transkankasiska provinserna och återvände med rikt byte, Under Krimkriget blef hav genom att sysselsätta en del åf ryssarne stridekrafter, en god bundsförvandt åt vest makterna utan att stå i någon direkt för bindelse med dem. BSedan fred afslutits mel tan dessa mekter och Ryssland utan att nå gra vilkor betingats till techerkessernas för mån, blef det på längden omöjligt för Scha myl att hålla stånd i en så olika strid. Detember år 1859 instängdes han med sin: tropper af ryssarne och måste gifva sig. Hai fördes till Petersburg, der hans son reda: förut vistades såsom krigsfånge. Han be handlades med ädelmod af ryska regeringet Schamyl var för de kaukasiska bergfolke icke endast en höfding, utan vördades äfve af dem såsom en profet. Att han dock ick var någon fanatiker. visar sig af det bref ti AbdelKader, i hvilket han uttalade sitt gil lande af dennes handliogssätt, då han upp trädde som de kristneg i Syrien beskyddar j mot de fanatiserade mohammedanska befolk ningarna.

13 april 1871, sida 2

Thumbnail