Aftonbladet – 12 april 1871, sida 3

I dessa 75,000 lyckliggjorda jordegare skull lanvända den skänk, de erhålla genom er Iså beskaffad fördeloing, som den yrkade sj och på ett sätt, som kommer det allmänns ) till godo? Skall det kapital, som sålunde jombyter egare och öfverflyttas från öfrigs .j skattskyldiga på dessa 75,000, följa andre i reglor för sitt användande, än då det befanns i den icke roterade jordens egares annan fastighetsegares, än jordegarens, elle kepitalistens eller bruksidkarens, handlandens, !fabrikantens, handtverkarens och embetsmannens hand? Är det rimligt att antaga att, i strid emot hvad konkurrensen bestämmer, arrendatorn eller landtbon eller torparen eller tienaren skola erhålla bättre vilkor, än förat. Hura många af dessa 75,000 erbjuda garantier för att den skänk, som erhölles och hvilken, utom hos de större possessionaterna, blefve af en ganska ringa betydelse, skulle tillvaratagas och göras, truktbärande genom nedläggande i jorden. År det ej mera förenligt med svenska folklynnet att låta den utan arbete och möda, när de blott genom en politisk konjanktur vunna vinsten, likasom en lotterivinst, sprioga sönder i fåfänglig flärd? Huru man än må betrakta saken, framstår klart att den eftergift, som yrkas, skall cm den beviljas, komma endast och alienast den, som för tillfället i detta nu eger roterad jord, till godo. Hvad man talar om jorden och den jordbrukande befolkningens intressentskap i vinsten är blott talesätt, för hvilka man i det ursäktligaste fallet ej gjort sig någon reda, Den krydda, som ätskilliga dertill. sätta, för att göra anspråken smakligare, nomligen att herrarces härigenom gkoa lida afbräck i sina fördelar, uteblifver jemväl. Efter ett öfverslag af. Första kammarens ledamöters ställning till denna fråga, lär man hafva fannit att 88 ledamöter bland 126 äro ructeller rotehållåre och af dessa hsfva 51 uppgifvit sig ega 833 hela rotar eller delar deri. Man kan således antagaatt de 88 hafva 1000 hela roter, hvadan borttagardet af roteripgen, beräknadt till 120 rdr pr rote, skulie bereda dem en ärlig vinst af 120,000 rår elier, förvandladt i kapitalvärde efter 6 procent, 2 millioner rår. Denna frå ge, framstäld i sll sin erkelhet, afklädd allt pratoriskt prål med förespeglade fördelar för jorden, jordbröket och de arbetande klasserna, visar sig således vars af rent personlig karakter, nemligen burnvida nuvarande egaren N: N. af. hemmanet N. N. skall få. sin roteringsskyldigbet, hvilken aftäknats i hemmahets värde, då han emottog detsamma, efterskänkt och förvandlad i förböjd skatt för alla andra medborgare. Vi äro öfvertygade, att. derest hvar och en af dessa rustoch rotehållare finge frågan så för sig frametäld, att han ekallafgöra, huruvida han anger den på hans egen jord åliggande roterivgsbtörda bör honom efterskänkes och säsom förhöjd skatt äläggas en grannes ej. roterade jord at samma värde som hans, hans redbara och sunda förstånd skall: svara nej. För att beslöja den egennytta, som innehålles i dessa anspråk, ber man derföre varit män att hålla fram en klass i stället för enskilda personer, såsom frågan angående. I den mån deönaä fråga blifvit skärskåd d och pröfvad, bar men fuvnit aöspråkens ohållbarhet. Det är ej lävgre fråga om att af nåd behålla indelningsverket qvar under en kortare öfvergångsperiod.. Man har begynt att sysselsätta sig med frågan om börs dornas aflösning. Ännu äro begreppen om hvad som förstås med aflösning och skälen för aflyftning oklera. Två förslag ha varit omtalade, det ena att man förvandlar roteringskostnaden i kapital efter 6 procent, säledes 50 millionerå kapital, mötsvarande 3 millioners kostnad, och sedermera låter det kapital, som man räknat sig tillefter 6 proecnt, ameorteras. Dervid går man dock på det besynnerliga sätt tillväga, att sedan man vid frågan om räntans värde beräknat den till 6 procent af kapitalet, man vid afbetalningen a! kapitalet värderar famma kapitals inkomstgifvande förmåga till blott 3 eller 4 rocent. Ks;italet anses således biifva afbetaldt och aflöst utan någon slags betalning eller något tillägg utöfver roteringskostnadens värde, Män blott dekreterar i ena fallet att 3 procent på kapitalet, eller med andra ord, halfva roteringskostnaden och-i 8ndra fsllet 2 procent af kspitalet eller ?a:del af roteringskostnaden skulle betraktas såsom amortering af det kapital, som avsetts betinga 6 procents ränta. Med ett sådäant förfarande skulle roteringsbesväret vara, genom förmenta kapitalafdetalningar, i förra fallet efter 23!e års förlopp och i senare fallet efter 28!(2 år godtgjordt. Hvar och en, som opartiskt betraktar dessa förslag, skall finna att detta ej är någon aflösning. Roteringsbesväret blifver i båda fallen efterskänkt,! ehuru först efter vissa års förlopp. Förslagen utgå från en dubbel värdesättning af samma sak, Roteripgsbesväret beräknas nemligen då det är fråga om dess kapitalvärde, ej så löst i förhållande till kapitalet, att det ej evalveras till högre kapitel; än efter sex et men då fråga är att använda den rliga roteringskostnaden till liqvid af kapital, anses denna inkomst så högt i värde, att den beräknas räcka till att både betala ränta och 2: eller 3 procents amortering på just det kapital hvartill det värderats, Hvadin-; nebär detta anspråk? Jo, att i ena fallet fåj utan ersättning aflyftad hälften och i andra: fallet s:del at roteringsbesväret. Vill man! med allvar aflösning, då mäste man utöfver den årliga kostnaden erlägga viss afgift till-verklig ej fiktiv amortering af-kapi-! talet, hvilken afgift blir, derest man vill på! 23!9 år aflösa bördan, nåsot mer än 8 proc.,! d. v..s. utom roteringen något mer än lz:del af dess värde, då jag beräknar roteringens: kapitalvärde till 6. procent, och 7!z:dels pro-; cent af det ursprungliga kapitalet, eller ut öfver roteringen nära hältten af dess värde om man beräknar kapitalvärdet till 5 pro. cent. Hvarje afskaffande af Toteringen p annat sätt, än att jemte dess utgörande er-) lägges en särskild procent på det kapital; hvartill roteringen beräknats, blir aflyftning och ej aflösning. Talet om aflösniog under! nuvarande tider, då svenska jorden är in-! tecknad till nära a:del af sitt värde och hvarje tillökande af utgifter, äfven då mnöd-: vändigbeten bjuder, motses med den största obenägenhet, är ett: fåfängligt tal och predi kas för döfva öron, der man ej med aflös ning åsyftar aflyftning eller efterskäskning, hvars betydelse och berättigande vi först upp sågat