Aftonbladet – 12 april 1871, sida 2

FER MV WASP WS RSESR BAER cv ARE SM DÅ torde vara af något intresse att se, ura svenska regeringens armeorganisationsörslag bedömes i Schweiz, från hvilket land le som hos oss vilja helt och hålletutdöma rincipen af folkbeväpning med stam, trö sig unna hemta ett särdeles slående föredöme ill stöd för sina satser. Den utmärkta och jögt ansedda, i Lawsenne utkommande schweiiska militärtidskriften Revue militaire suisse ar nyligen åt det svenska reformförslaget gnat en särdeles utförlig framställning, som ortgår genom tvenne nummer (n:r 4—7 för år). Vi anse oss böra ur: denna framställing meddela några korta utdrag. Redogöelsen inledes med följande ord: Ombildningen af försvarskrafterna står iu på dagordningen snart sagdt öfverallt; Ren den, som nu är i görningen i Sverige, m hvilken vi förut något sysselsatt våra äsare (n:r 18 och 20 för 1807), företer för chweiziska militärer ett alldeles egendomligt ntresse till följd af åtskilliga analogier. Båda länderna ha i sjelfva verket en mer ller mindre federatif karakter och liberala nstitutioner, äro lifvade af en sann och sraftig militärisk anda, men äro, i förhållan-! le till sina mäktiga grannar, begränsade go-! om ringheten af sina finansiella hjelpkällor. ! Under sådana förhållanden äro båda nödsa-. kade att taga i beräkningen mänga praktiska svårigheter, att på allt sätt anstränga sin uppfinningsförmåga, för att kunna tillfredsställa motsatta, men berättigade kraf: och att icke, som åtskilliga andra stater, inskränka sig till att blott efterhärma hvad nan gör på andra ställen, . Båda ha från forntiden bevarat ett vigigt och nyttigt arf, som de dock Iåtit röna nfÄytande af alla nutidens framsteg. Schweiz har bibehållit sina uppbåd i massa af borsare och bönder, ombildade till reguliära käj: fer af medborgare-soldater; ech detta varl: atan tvifvel det lämpligaste för en kenfederation af demokratiska republiker, hörande l: till tre nationaliteter och bildande en neutral das midt ibland stora krigförande maker; för närvarande har Schweiz det nöjet Att se detta milissystem, oaktadt de verkliga ofullkomligheter, som vidlåda detsamma och som nyligen blifvit på ett så vältaligt sätt framstälda i vår öfverbefälhafvares rapport till förbundsstyrelsen, komma på modeti alla verldens länder, om icke såsom hufvudsaklig och ensam institution, åtminstone såsom ett vigtigt hjelpmedel. verige å sin sida har kunnat göra någonting ännu bättre, Det har bovarat och klokt otvecklat en lemning af forntidsmilis, som kallas indelta armån, som på ett särdeles ekonomiskt sätt lemnar icke blott samhället hängifna medborgare-soldater, utan äfven goda stamsoldater af ett alldeles eget slag, landtliga arbetare-soldater, som, under mellantiden mellan de aktiva tjenstgöringsperioderna, lefva på de jordstycken, af hvilka de hemta afkomsten och som tjena dem både till kantonement och sold. I fortsättningen heter det, att svenska krigsministern, som för några år sedan besökt Schweiz och noga studerat detta lands militäriska. institationer, på samma gång han efterföljt oss i vissa stycken, mycket klokt förstått att undvika en efterföljd i ännat och har, säkerligen utan att det ringaste tänka derpå, gifvit oss åtskilliga lärdomar i liberalism, som vi längre fram skola anföra, rekommenderande dem åt våra centrala myndigheter, som äro så ifriga efter centralisation. Etter att först ha meddelat de allmänna granddragen af den föreslagna organisationen; yttrar tidskriften: Sådan är den allmäona fördelningen af stridskrafterna. Man ser, att den är tillfyllestgörande för alla behof och för de vigtigaste förutsättningar, som kunna göras, och att den bland annat företer den fördelen att i lika mått medgifva att allt efter behof betydligt förstärka den aktiva armen med andra kategorier af trupper, för att kanna företaga ett afgörande slag, eller upprätthålla mera långvariga operationer, derigenom att man till sin disposition bar i behåll hvarjehanda källor till ersättning och förstärkning. Hvad som är särdeles välbetänkt uti detta så sorgfälligt kombinerade system är, att det, utan att frakta iolåta sig på vigtiga reformer, sorgfälligt respekterar det egendomliga indelningsverket och vet att deror draga stor nytta ur dubbel synpunkt, såväl med afseende på nödig sparstmhet med statsmedel som på den blifvande härens qvalitet. Denne landtlige arbetare-soldat, som för med sig under fanorna en mångfald af små färdigheter, härrörande från hans dagiiga lif, en händighet, fyndighet och förmåga att finna sig tillrätta i lägerlif samt i skog och mark, samt andra praktiska egenskaper, som äro så ovärderliga inom de områden, som höra till krigsväsendet, hvilken för öfrigt förenar den frivilliga yrkeskrigarens pålitlighet och fasta disciplin med den verksamme och fitige medborgarens smak och lämplighet för fredens värf, denns soldat, så utmärkt i aila hänseenden, borde man i alla händelser bevara och bringa i närmare samband med nationens öfriga krafter. Det är detta, som förslaget med skäl gör, då det gör de indelta trupperna till en permanent kader för massan af stridskrafter. Efter att temligen i detalj ha redogjort för de särskilda kategorierna afj försvarskrafter samt de särskilda vapnens organisation och öfoingar m. m., yttrar tidskriften till slut följande: Sädant är i det hufvudsakliga, med förbigående af några specisalbestämmelser, det svenska armöorganisationsförslaget beskaffadt. Riksdagen, till hvars afgörande det nu är öfverlemnadt, kall nog gynnsamt omfatta det, ty det är i sin helhet ett högst intressant och patriotiskt arbete, hvilande på rik FORNA RR RR STAL TEE As OL Of RR IA rn mm rå 20 af ett ägg och bredde tumstiockt smör