Aftonbladet – 5 april 1871, sida 2

rinealde:nipgarne SLOUUV BaICuUcs DIULL CH IAN ML il från hvarandra. Om hvad som sedermera tilldragit sig harlär jan endast några knapphändiga och till enl el stridiga uppgifter genom telegrafen. Den ge .dennes stodo flera strider vid Neuilly-bron de; ch vid Courbevoie, stridens föremål på detta l Hå åll, der insurgenterna råkade ut för en häf-!na g eld från fästet Mont Valerien och ledo loc tor förlust, På morgonen den 3 gjorde in-sti argenterna ett nytt anfall mot regerings-ås rupperna, hvilka äfven då befunno sig ilnå kydd af Mont Valöriens kanoner. Anfallet ko nisslyckades och de upproriska måste draga m ig tillsaka öfver Stvres, Bellevue och Val-de leury. Samtidigt med dessa operationer på göå restra sidan om Paris aftändes från staden ge rupger söderut mot Sörres och Meudon, och 1. 7 på morgonen kommo insurgenternas för-1 ri joster i strid med regeringstrupperna påsist-va ämnda ställe. Längre fram på förmiddagen at itvecklade sig en artilleristrid mellan Veraillesartilleriet, som stod i närheten af Meai wi lons slott, och artilleriet från Paris, hvilket lel attat posto vid Clamart. Under tiden hade ke n betydlig insurgentstyrka besatt fästena ldr ssy, Vanves och Montronge, och kl. 6 pålst uftonen gjordes samtidigt utfall af dem öfver k: Nanterre och Bougival på vestra sidan samt lä öfver Meudon på den södra, på båda hållen p: ikväl misslyckade, så att insurgentstyrkanm DÅ den vestra sidan fick sin reträttlinie af-!m skuren af Vinoy och befinner sig i en högst lri kritisk belägenhet, och de anfallande på södra b sidan blefvo fullständigt slagna och drefvosir, på flykten, efterlemnande många dödade och !k sårade. Hufvudstriden stod här vid Fontenay!h aux Roses söder om Chatillon, och slutligen r tyckas Fogaingens trupper, hvilkas uppförande l t lofordas, ha med framgång stormat fästenald Vanves och Issy. . k Största svårigheten för kommunen i Parisn är penningbristen. Hon har redan ett deficitd på 3,000,000 franes och behöfver dessutom g för hvarje dag till nationalgardets aflöningk 900,000 francs. För att bjelpa sig ur dennalt klämma väckas dagligen i kommunalrådet de In djerfvaste förslag och utfärdas de äfventyrli-o kaste dekreter. Ett af dessa förslag går utlr på att sälja Versailles till ett amerikansktk bolag för 1000 millioner; S:t Cloud skall ut-o bjudas till salu för 800 millioner och Fon-ld tainebleau för 500 rhillioner. Henri Roche-I fort föreslår att sälja alla kyrkor och kloster. Kommunen har köpt ett tryckeri och är nulv sysselatt att trycka tio-francs-sedlar i massa. !s tt tvångslån, som skall upptagas af allalc fastighetsegare, lär snart komma att sättasile verket. De tre generalernes Duval, Henry li och Bergeres, hvilka af kommunalrådet erls hållit bemyndigande att reqvirera hvad del ker Vg till soldaternas IE och unlf dethåll, ha utfärdat en mängd bons, hvilkaf köpmännen dock ogerna mottaga. Bagarne ll skynda sig att för de bong de erhålla köpa ls mjöl i kommunens magasiner. Den 31 Marslt lät kommunen lägga beslag på de penningar, ) som inflatit för fiskförsäljningen i centralhallen. Provianteringen af Paris skall till följd : af allt detta snart afstanna och derigenoml: ytterligare svårigheter hopa sig på kommuli nen. Dessutom ha plundringarne redan be-l gynt i Paris. De ha hittills dock endasti skett under förevändning af reqvisitioner på ll lifsmedel. Så t. ex. togo invånarne i Belle-( ille natten till den Mars en fårskock,( j 4 1 s 4 L som tillhörde en slagtare. Denne klagade i statshuset, man fick till svar, att man ingenting kunde göra, då det var fråga om reqvisitioner, Ställningen i Paris försvåras än ytterligare deraf, att en mängd engelska tjufvar skyndat dit för att bedrifva sitt vackra yrke. Saken har blifvit känd derigenom, att den hemliga engelska polisen märkte, att plötsligt en stor del af dess kunder försvunnit. Chefen : för denna polis, hvilken till följd häraf be-l. gifvit aig till Paris, påstår att antalet afen-: galska tjufvar uppgår till minst 4000. Paris! ournal uppgifver, att insurrektionen till den 29 Mars kostat 11 f.d. polisserganter, 8 gen-! darmer, 2 soldater och 3 enskilda personer lif-: vet. Till dessa, som alla blifvit arkebuserade ; af de komiten tillgifna nationalgardisterna,: kunna läggas generalerna Lecomte och O!6ment Thomas, de tio eller tolf dödade och del. sextio sårade från Vendömeplatsen samt slut. ligen de tolf soldater, som stupade vid angreppet mot Montmartre. En Pariskorrespondent till Times gifver en klar och åskådlig karakteristik af den revolutionära rörelsen derstädes: Det visade sig straxt,, säger han, att! revolutionen framdrefs af två strömmar, som väl icke äro identiska, men icke heller vä-l gentligen skilda. Det ena partiets mål ärl roletariatets herravälde öfver de välmående li: lasserna. Arbetaren skall herrska öfverl mästaren eller fabrikanten, arbetet öfver kapitalerna. Det andra partiet har gjort tilll sin uppgift att stifta en universel republik,: undad på fria, suveräna och konfedererade l: ommuner. Det förstnämnda partiet betraktar det mål, till hvilket det andra sträfvar, såso.a ett nödvändigt medel för sin utopi, och det andra partiets ledare äro öfverty-, gade om, att i fall deras kamrater få igenom sin vilja skall äfven deras dröm blifva en verklighet. Man kan gerna antaga, att båda partierna handla på god tro och oegennyttigt fullfölja planer som efter deras ötvertygelse äro bäst egnade att föra menskligheten till dess mål, men det är i alla fallj. ostridigt att båda anse alla medel goda, äfven de afskyvärdaste, jä till och med sådana : medel som stå i strid med deras egna prinka Oaktadt de således högt proklameral: folksuveräniteten såsom grundvalen för sitt: system, sätta de sina egna speciella syften . öfver densamma. För att tydligare uttrycka l. hvad jag menar vill jag på egen hand gifva ( de båda partierna namn, som tyckas mig på ett träffande sätt beteckna deras tendenser. : Jag vill kalla det ena partiet ,skommunister,! det andra kommunalisters. Det förra är! väl bekant, Det existerar i England och l: Tyskland, i Schweiz och i Frankrike ochl: bildar en ofantlig association under namn afl: Internationale, men det framträder ingalunda ) öfverallt på samma sätt som här i Frank-li rike. Medan det i de flesta industriidkandel! länder fortfar att vara ett förbund mot mästare och fabrikanter till försvar för arbe-lt tarnes intressen, har det i Frankrike blifvit t ett politiskt parti och en filosofisk sekt, om c man annars så kan kalla personer, som halt ingenting att skaffa med vetenskaper eller1 den intellektuella spekulationen. Det skullel1 viga fe A RN RARE IFS BI a