Aftonbladet – 1 april 1871, sida 2

KT Nan fe a Granskning af hr Mankells förslag till ny härordning. Ti. Vi ha i en följd af uppsatser redogjort för och närmare skärskådat den örganisätion äf landtförsvaret, söm af hr Mankell! blifvit föreslagen, Vi ha derefter ansett det j br alt påusera något, för att icke alltför mycket trötta allmänheten med samma ämne: Nu återkomma vi emellertid till hv Mankells motion-och. vi skola i några artiklar granska de afdelningar af motiverna, som handla om indelningsverkels efterskänkande eller, såsom hr Mankell oegentligt och förskönande villkalla det, aflösnivg. I afseende på de frågor, som dermed ega sammanhang, har emellertid så mycket redan blifvit. skrifvet, såväl i vårt som andra blad, äfvensom i särskildt utgifna broschyrer, att vi icke kunna ha något egentligt nytt att tillägga, utan skola derföre hufvudsakligen inskränka oss till att bemöta de vilseledande framställningar och de besynnerliga slutledningar, af hvilka synnerligast denna del af hr ij Mankells motion bokstafligen hvimlar. Motiverna för indelningsverkets uppbäfvande sammanfattar hr Mankell sålanda: OR VV 3 fö: Py bt En krigsförfattning kan blott då ansös vara fotad på fullt rättvisa grunder: om. hvarje medborgare efter förmögenleten (årliga inkomsten) bidrager till försvarets gemensamma kostnader (den ekomiskekrigsbördan), och om hvarje krigsduglig medborgare i försvaret deltager med sin person (den personliga krigsbördan). Hr Mankell förmenar att intet af dessa ;vilkor kan anses uppfyllas så länge indelningsverket öch i allmänhet den nuvarande ojemna Bbeskättningen qvarstå och så länge dena allmänna värnspligten ej blifvit införd. Att rättvisan fordrar, det hvarje krigsduglig medborgare personligen deltager ilandets försvar, derom äro vi naturl.gtvis med Hr Mankell fullkomligt ense, och anse sålanda, lika mel honom, att beväringslagen bör i dylik syftning förändras; Afven deruti instämma vi fullkomligt med hr Mankell, att hvarje medborgare bör efter förmögenhet bidraga till försvarets gemensamma kostnader, emedan hr Mankell härmed måste hafva Tmenät att hvar och en bör, i visst förhållande fill egande kapital (egendom eller arbetskraft) uti nämnda köstöader deltaga. Men detta icke allenast kan ske fullkomkomligt oberoende utaf indelningsverket: och eden nuvarande ojemna beskattningen — med hvilket uttryck vi torde få avtags att hr Mankell menat: grundskatternas olika belopp på olika hemman, utan sker äfven i sjelfva verket i närvarande stund. Ty ER persons förmögenhet; hvarmed mäste förstås värdet af hrns egendom (fast eller lös) eller en persong arbetskraft har naturligtvis icke det ringaste sammanhang med indelvingiverket, En jördegehdötås värde är visserligen beroende utaf beloppet at de grundskatter (hvar iblånd rotering kan vara en), med hvilka den är besvärad, men dessa grondskatters belopp hå Tara stort eller litet, så är det i alla händölsör egendömens värde, som bestämmer egärens f rmögenhet, Och enär det är på detta värde, som bevil:ningen grundar sig, så deltager jordegarew följaktligen i kostnaderna för försvarsväsendet just efter förmögenhketen, mn håns jord är mycket, litet eller alls intet besvärad är gruddskatter. ö Om Vi föreställa. 0ss tvenne jordegendomar, med hvarandra fullt jemförliga i fråga om åreal och nåtörliga förmåner, men af hvilka den ene vore ä säterioch den andre ät krofioskattenatör — den senare roterad med många eller få soldater — då är ju den se-: nare egendomens värde mindre än den förres: och de respektive egarnes förmögenhet i samma föån olika, Då nu ercellertid den bevillniog, som hvardera jordegaren erlägger, grundar sig på hans egendoms värde, så, ehurn dessa egare sålunda erlägga olika belopp: i bevillnidg; och följaktligen ätven med olika belopp bidraga till försvarets genlen sanima kostnader (den ekonomiska krigsbördån), stå dessa belopp likväl i noggrannt förhållande till hvarderas förmögenhet och äro sinsemellan proportionsvis just så olika, som deras förmögenhet är olika. FörMögenbeten ligger således redan nu till 0 för hvårje medborgåres deltagande i en ekonomiska krigsbördån; och alla de beräkfiingar bi Mankell uppställt, för att bevisa ojefibheten af denna börda, bevisa i sjelfva verket intet i den del, hvarom han ordari! per Hr Mankell uppställer gedermarå (sid. 13) åtskilliga beräkningar för att visa, huru hårdt jorden tryckes af försvarsvåsendet, och kommer defvid till det resultat att såsom medelsiffra för jördefik utgifter för försvarsväsondet -kan aptagas 9 millioner rdr, Vi ämna icke Uppelälla os3 vid dessa beräkningar, emedan de insenting bevisa i den fråga, Isom är ä bing, utan anmärka blott att om nån jordens utgifter, kan förnuftigtvis icke blifva tal, men väl om jordegares utgifter, och desså ingå, ehvad de utgöras i form af i omger eller bevillning, med undantag lott utaf den del deraf som utgöres af roterade iöfanteriets underhåll, till statsverket, hvarifrån dö fördelas lika mycket eller lika litet på ena hufvädtiteln som på den andrå. Hr Mankells uppräknade 9 millioner Kunna derför med lika mycket skäl sägas vara jordens utgifter till hvilket annat ändamål söm helst, som till försvateväsehdet. Hvårje försök att specificera en smedeltiffra för. jordens otgifter till försvarsverket är också en komplett Töjlighet, Den enda kostnad, som kan sägas utgå från jorden specielt till försvarsväsendet; är den; som rotehållare åligga för Troterade infanteriets underhåll, hvilken kostnåd, enligt fomiterade för, utredning af frågån om Pr och rot fingabraväret uppför till 2599,486: 78, från hvilken summa ikväl afdrag rätteligen bör ske för beloppet Jaf de Gatabidrage a Fe del fn atnjuta, äöppgående till ett belopp af omkring 58,000: re A Vidare uppräknar hr Mankell (sid. 14 och 15) uti icke fnindre än 13 särskilda punkter de ojemnheter, som under tidernas lopp uppkommit inom indelningsvörkets; I tre af dessa piekter har han rätt, men dessa tre punkter berör förhållanden som sakna allt sammanhang med sielfva ämnet.