Aftonbladet – 31 mars 1871, sida 3

de, så att säga invigdes till en framtid a 3 I brott och elände. 3) Det var icke ovanligt att sådana små t stackare, tunnklädda och uthungrade, kommo 1 I till skolan i ett så ömkligt tillstånd, att nåsi gon medlidsam läraripna fann sig föranlåten -Jatt skicka in dem till pastorskan Zandt med I bön om litet mat. En dag inträdde en,som 1såg eländigare ut än de andra. . På fru Zandts frågor svarade hon, att hennes förjäldrar voro döda och att hon var inackorI iderad hos en så kallad )Gudmakare, d.v.s. I en tillverkara af de Gudabilder, som finnas i hvarje ryskt hem. Endera mästaren var så I hårdnackad till sinnes att omgifningen af alla dessa gudomligheter icke lyckades stämma honom till medlidsamhet eller han trodde att dessa skulle genom sin undergörande kraft förse den lilla fosterdottern med hvad hon behöfde för lifvets uppehälle — säkert var, att han sjelf skaffade henne så litet som möjligt dertill. Skulla det icke vara möjligt att förskaffa dessa da små ett verkligt hem och en verklig hbjelp? tänkte fru Zandt, sedan hon mättat den lilla under den reflexionen, att huru flickans ögon än glänste af tacksamhet, var dermed bra litet gjordt för henne. Penningar fannos icke. Säker var hon att möta motsägelser och motgångar af alla slag. Detta afskräckte likväl ej den modiga qvinnan. Hon erbjöd sig att mot 3 rubel i. månaden förskaffa, att börja med, 10 barn föda, kläder öch vård. Man bjöd henne då TIe rubel. Det var ett svårt företag, men med Guds bjelp och god vilja går mycket igenom, som förut förefaller omöjligt. Genom kyrkostämmobeslat öfverläts åt asylen fria rum samt ved och vatten, och från Finska passexpeditionen ua de utlofvade 11e rubel r månad för 10 barn med 180 rubel pr år. edan första året vårdades dock icke mindre än 20 barn i asylen.: Under loppet af 14 år egde asylen inga andra anslag än ofvannämnde, men fru Z. förstod att genom ärliga insamlingar, lotterier m. m. anskaffa det nödvändiga. Anstalten har nu fortvarit i 24 år och sedan 1860 har dess stiftarinoas mödor lättats genom anslag som vi skola omnämpa. Finska a TgG orena ändrades från 180 rubel till 1000. Från kejsarens finska handkassa erhölls 450 rubel och af kyrkan 75 rubel, allt årligen. Hitflyttande i församlingen inskrifna svenskars barn hade ända bittills, vid nödställd belägenhet; upptågits i ssylen utan att något anslag: från Sverige gifvits, men 1860 erhölls en gåfvs får en gång af 200 1iubel samt ärligt an sieg af 100 rubel, äfvensom ett dylikt från Lemkeska fonden af 100 rubel. En rik välgörande svensk härstädes har ock nyligen skänkt ett kapital, hvaraf räntan skall tillfalla asylen. Barnensvantaliher ökats i mån af tillgångarneroch harvuppgått till 41. För närvarande äro 38: intagna, hvaraf 8 af svenska föräldrar. De emottagas helst inom skolåldern, men undantagsvis äfven yngre; Efter att hafva genomgått friskolan upptagas de, som visa anlag för läsning, i den större skolan. Andra åter egria sig mera uteslutande åt öfvandet -2f sömnader och husliga värf, hvari dock alla måste deltaga. De qvarstanna vanligen i asylen till 16 å 18 års ålder. Tre åf dessa flickor hetva blifvit lärarinnor i evenska skolan, många äro giftå med förmögne? och ansedde män och ingen har lemnat asylen utan att insättas på en god plats, allteiter den uppfostran som hvar och en efter gåfvor och fallenhet erhållit: At de större flickorna anförtros, under uppsgigt, alltid vården af de små. Hvar och en får en skyddsling, för hvars skötsel och kläder de: skola ansvara, och lärer det ej sällan inträffa att tillgifvenheten mellan de unga vårdarinnorna och deras skyddslingar blir så innerlig, att de kalla dem msmman. Barnen i asylen få om somrarne åtfölja fru Zandt till något landställe i hepnes bärhöt, emedan hon icke anser dem kunna frodas och trifvas i staden under sommarvärmen. En afton under julhelgen var den, sow skrifver dessa rader, på besök i detta. de svenska barnens hem. Jag fann dem samlade i en stor-sal, iklädda. sin: högtidsdrägt, blå klädning och hvitt förkläde samt hvit krage, och sysselsatta med förberedelser till utlottande af ett antal pepparkakor i form af hästar, gubhar m. m., hvilka isynnerhet tilldrogo sig de yngre barnens.liflige uppmärksamhet, Granen från -julaftonen stod qvar midt på golfvet, för att på nyårsaftonen åter tändas och erbjuda sin rika återstod af kakor, äpplen och grannlåter åt-de unga. Ett vårdadt skick och en ötvängen glädtighet utmärkte barnen, och då jag tänkte på, att de flesta af dem blifvit undandragna värnlöshetens och den ytterliga fättigdomens många sorgliga verkningar och här skänktes: en lycklig barndom samt uppfostrades till dugliga, nyttiga medlemmar af samhället, kunde jag ej annat än hjertligen önska att mången måtte skänkas mod och kraft att beträda den uppoftringens ock sjelfförsakel! sens väg som under så många år trampats af denna inrättnings vårdarinna. f Framgång åt hvarje ädel sträfvan och erkännvande åt hvar och en som egnar sigderåt! Ännu en asyl som tillhör svenska församlingen bar sin tillvaro att tacka kyrkoherden Zandt och hans fru, hvilka med ospard möda samlat medel till dess öppnande, hvilket skedde för 10 år sedan. Det ären asyl för medel!ösa ålderstigna :qvinnor.: Fru Zandt bar sedandess varit en like nitisk förståndarinnz för .denna-anstalt son för de: andre, skötande äfven dess ekonomiska angelägenheter. Asynen af de digra böcker sominnetälla de noggrannaste redogörelser öfver in