Aftonbladet – 27 mars 1871, sida 3

jär 5, proc. Hr v. Ehrenheim och grefve ManI derström talade för utskottets förslag och erini Trade om att nedsättning i kreditiven blifvit föreslagna af utskottet; grefve 0. Mörner fann fördelen för de båda fonderna icke så stor att icke detta bruk från en tid, då man handlade icke efter hvad allmänheten bäst behöfde utan efter vissa reglor, kunde få stå qvar; grefve C. G. Mörner och hr Tersmeden talade äfven för utskotteta förslag. — Punkten bifölls. . I femte punkten hade utskottet föreslagit att kreditivet till manufakturdiskonten skulle nedsättas till 1,250,000 rdr. Häremot anmärkte grefve C. 6. Mörner, att då banken har svårt att göra sina fonder fruktbärande, så vöre det ej skäl att nedsätta detta kreditiv, helst detsamma vore lika lätt att indrifva som andra sådane, Hr J. J. Ekman erinrade om hvad som under förra rik: dagen blifvit anfördt till stöd för detta kreditivs sänkning och förordade utskottets hemställan, hvilken äfven vid anstäld votering godkändes med 70 röster mot 36. Beträffande kreditivet till jernkontoret hade utskottet hemställt att detsamma skulle nedsättas från 600,000 till 450,000 rdr. Hr Troilius erinrade om att man ännu ej kommit i erfarenhet af huru den vid förra riksdagen beslutna nedsättningen skulle komma att verka och uttalade såsom sin åsigt, dels att jernkontoret bättre än banken skulle kunna besörja utlåningen, dels att 600,000 rdr vore det belopp som för detta ändamål behöfdes Hr Carl Ekman upplyste att jernkontorets fullmäktige ännu ej varit tillsammans, sedan den förra nedsättningen skedde. De hade sålunda ej kunnat göra den framställning om anslag till jerohandteringensförbättrande, som komme att blifva en följd deraf, att riksdagen förklarat, att den minskning i kreditivet som egt rum skulle motvägas af audra fördelar för besagde handtering. tskottets hemställan bifölls vid företagen votering med 60 röster mot 36. — De återstående punkterna i detta utlåtande biföllos. Såsom förut blifvit nämndt hade från Andra kammaren meddelats en skrifvelse till K. M:t om höjande af passagerareafgiften för tredje klassens vagnar på statens jernvägar till 30 öre pr mil. — Hr Troilius förordade denna förhöjning, upplygande, att densamma skulle komma att medföra en vinst af omkring 200,000 rdr årligen, hvarförutom lättnader för tredje klassens passagerare i afseende på tyngden af det bagage som de finge medföra m. m. skulle kunna beredas. Hr Tornerhjelm hemställde, huruvida icke i sammanhang bärmed hastigheten för de blandade tågen skulle kunna något ökas. Allmänna bevillningen. Till behandling företogs bevillningsutskottets betänkande n:r 2. Med anledning af utskottets inledande betraktelser öfver de orättvisor till hvilka den prständighet ledde, att grunderna för den till staten utgående bevillningen icke alltid kunde öfverensstämma med de för en jemn och billig kommunalbeskåttning lämpligaste, begärde herr Heggström ordet och utvecklade ännu ytterligare dessa förhållanden. Hr Nordström visade att grunderna för det ena slaget utskylder såväl som för det andra måste vara enahanda, och att orsakerna till de öfverklagade missförhållandena, ifall gådana funnes, borde sökas i någon felaktig. het i den gemensamma grunden. Hry, Koch, erinrade om, att då man började förenkla skatterna vågade man icke taga steget fullt ut och alldeles borttaga dem från fastigheterna. Det skattesystem som vi följaktligen nu ega skulle, derigenom att det är bundet vid fastigheterna, i en krig, t. ex. vid ett krig, komma att medföra stora olyckor. Det skulle blott vara netto-inkomsterna som beskattades, något som borde kunna gå lätt för sig, sedan man sett att det går an med köpPannen hvars inkomster dock äro så fluktuerande, Första punkten af bevillningsutskottets betänkande lades till handlingarne. I andra punkten hade utskottet föreslagit att icke blott såsom förut bank-, utan äfven jernvägsoch kanalbolag skulle erlägga skatt på alla ställen, der bolagets rörelse drifves, vare sig vid hufvud-, afdelningseller kommissionskontor eller vid större och mindre stationer. — Häremot uppträdde frih. af Ugglas, som visade omöjligheten af att kunna rättvist fördela denna skatt. Huru skulle man t. ex. kunna fördela skatten för inkomsten af en skuta, som passerar genom en kanal från en sluss i en kommun der den inlastat, till en annan sluss i en annan kommun, der den aflastar, eller för en jernvägsstations behållna inkomster, hvilkas beräkning beror icke blott på hvad som kontant influtit och utgifvits, utan äfven på materielens slitning m.m. Tal. yrkade, på dessa och flera andra grunder, afslag till utskottets förslag. I samma riktning uttalade sig äfven hrr v. Möller, Heggström och Brun, hvaremot hr Stockenström, med hvilken hr Arrhenius instämde och som till en början gillat utskottets förslag, nu blott höll fast vid detsamma i hvad det rörde jernvägar, i det han bland annat erinrade om obilligheten af att t. ex. hela inkomsten af Gefle—Dala-jernvägen beskattades i Gefle, oaktadt endast en del af denna inkomst derstädes inflöte. — Hr v. Koch erinrade om att alla dessa svårigheter skulle upphöra, ifall endast aktierna i ett bolag beskattades och detta för hvad de inbringa i den hand, hvari de befinna Big. — Utskottets betänkande afslogs i denna liksom i följande dermed sammanhängande punkt. — En motion af hr Å. Andersson om att prest, som uppbär inkomster af flere kommuner inom samma pastorat, bör skatta i hvardera af dessa kommuner efter de inkomster han der åtnjuter, en annan af hr P. M. Johansson om upphörande af pröfringskomitter och tvenne andra af hrr J.G. Granund och Johannes Andersson om att pröfningskomiteernas åligganden måtte öfverflyttas på Iandeingen eller att dessa åtminstone skola utse leäanöterna i nämnde komitcer — hade blifvit af utskottet afstyrkta och afslogos i enlighet dermed kammaren, Sammanträdet den 20 Marsg.