Aftonbladet – 24 mars 1871, sida 2

ansmän, efter våra Jagar 1Ortjenade fangels? co h galerstraff.o ir Kejsar Wilbelms trontal vid tyska riks-!J gena öppnande meddelas efter telegram i! unska tidningar och var hufvudsakligen af jande lydelse: sÄrade herrar! Då jag första gången efter en ärofulla men tunga kamp, Tyskland fört rt sitt oberoende, ser den tyska riksdagen umlad ombrivg mig, känner jag framför allt t behof att i ödmjukhet tacka Gud för a verldsbistoriska följder, med-hvilka Hen sin nåd välsignat de tyska förbundsmedmarres trohet och endrägt, den tyska jelt:mod och det tyska folkets be-l. å ghat till hvarje offer. Vi hafva uppij. t dt, hvartill våra fäder i långa tider! fvat, Tysklands enhet och organisation, betryggad gräns, en sjelfständig nationell tveckling. Enhetsmedvetandet har, om än j olät, elltid varit lefvande Hos tyska folket. u har detta medvetande sprängt det skal, f hvilket det hölls bundet, genom den hän;relse, med hvilken hela nationen rest sig jr att försvara det hotade fäderneslandet. fed ouiplånliga drag har tyska folket på l alplatserna inskrifvit sin vilja att vara och! yrblifva ett enda folk. De talfolks anda, rikets srfattning ocn armeorganisationen skola beara Tyskland för försök: att missbruka sin raft. Det nya Tyskland är en pålitlig boren för freden, ty get är starkt nog att beara ordnandet af sina egna angelägenheter åsom sin uteslutande men tillräckliga arfveel Det bar för mig varit en synnerlig til!redsställelse, att Tyskland under kriget gjort in röst gällande i fredlig riktning för att ringa till stånd Londonkonferensen, som på tt tillfredsställande sätt blifvit afslutad. Det kall blifva den tyska riksdagens första uppift att läka Krigets sår och bevisa fädernesandets tacksamhet mot de sårade och de allnes efterlemnade anhöriga. De förlidet år fslutna traktaterna med de tyska staterna kola upptagas i författningon: De särskilda taternas deltagande i riksatgifterna skall betämmas och dispositionen öfver den franska crigskostosdsersättningen vidtagas i förening ned riksdagen. Vidare skall räkenskapafläggas ör de medel som blifvit använda till krigröandet, och slutligen skola lagförslag för de nytförvärfvade territorierna och en gemezsam pensiouslag för hela bären framläggas. Mätte Då ett ärofullt fördt rikskrig följa en äroull riksfred, och måtte det tyska folkets uppgift i framtiden blifva inskränkt till att visa sig som segrare i fredens täflipgskamp. Vi ha förut nämnt, att protokeollerna öfver de sex konferentsammanträdena rörande Svarta hafvets neutralisering ha blifvit inlemnade tillsdet engelska parlamentet. Att inlåta sig på deras innehåll i detalj torde vara af föga intresse, isynnerhet som de kaappt uppdaga någonting nytt af vigt, och vi inskränka oss derföre till att i största korthet meddela följande historik öfver konferensen. Sedan denna flera gåvger blifvit uppskjuten, sammanträdde hon den 17 sistl. Januari för första gången, och utom valet af ordförande, hvartill på den tarkiske fallmäktigen Musurus paschas förslag lord Granville utsågs, var den vigtigaste åtgärden på detta första sammanträde en förklaring af alia ombuden, Rysslands deri inbegripet, att en makt aldri tår frigöra sig från vilkoren i-ett fördrag, så framt det ej sker med de Kontraherande parternas samtycke och genom vänlig: öfverenskommelse. Sedan baron Brunnow i ettlängre anförande framställt de. skäl, som förmått tsaren att fordra en revision af 1856 års fördrag i Paris, förnekade Musurus pascha i sin regerings namn giltigheten af dessa sköl och dikterade en protest till protokollet. Turkiet är — sade han — falikomligt belåtet med fördraget. Det lägger stor vigt på dess upprätthållande, och huru mycket det än önskade undavrödjaallt, som kunde medföra stt afbräck i känslorna af vänskap och ömseridigt förtroende mellan två mäktiga grannstater, så kan det dock endast beklaga, att den ryska. regeriogen i upprätthållandet af iessa vilkor ser ett hinder för lugnets befästande i orienten och ett skäl till en retad sinnesstämning, hvilket vore egnadt att djupt såra Rysslands nationalkänsla.:De skäl, på hvilka det ryska yrkandet på su revision stödde sig, konna framställas i få ord. De äro nemligen. alldeles desamraa, som Ryssland vid kongressen i Wien under Krimkriget enförde mot Svarta hafvets neutralisering: De omkring Svarta hafvet belägna staternas oberoende kränktes genom hafvets neutralisering; mneutraliseringens utförande för evig tid vore orimlig och omöjlig; le genom fördraget i Paris påbjudna inränkpingarne voro — i stället för att beta freden i Orienten — en källla till stänlig förbittring och sårade -på det djupaste Rysslarids nationalkänsla. Det turkiska omyudets svar på dessa argumenter gick ut derpå, att många exempel kunde anföras om stater, som villigt hållit till godo med: särskilda inskränkningar för att upprätthålla ndrägten; att fördraget var för nytt för att oerättiga till invändningen mot varaktigheten för evig tid? samt att det hittills icke litet vidragit att upprätthålla freden i orienten. Icke desto mindre beslöts att borttaga öaragrafen 11, och derefter vände sig underhandlingarne hufvudsakligen omkring affatandet af det stadgatide, som skulle sättas i stället. Det föreslogs att till principen eränna Bosporens och Dardanellernas tillsluande i fredstid, men likväl tillåta sultanen tt öppna dem i undantagsfall, om han för ina intressen eiler rikets -säkerhet ansåg lödvändtgt att insläppa krigsfartyg, tillhöande icke-flodmakter.. Portens ombud amtyckte ej till dessa inskränkninga . Han öreslog att i stället sätta orden: vänskapiga makter., emedan icke-flodmakters inkränkte Portens suveränitet och dessutom lltför uppenbart voro riktadt mot Ryssland amt således framdeles lätt kunde gifva anedning till misshälligheter. Då detta förlag sf Turkiet ej vann något understöd, lefvo sammanträdena två gånger ajourneade, på det att Musurus paschaskulle uppa rådfråga sig hes sån roccring. När lutligen ombudet dor 13 Mars förklarade, tt Porten alideles icke kunde gå in på insränkniogen till icke-flodmakter,utan ville förändradt bibehålla stadgandena i 1856 års ärdrag rörande Dardanellerna, blef på det talienska ombudets förslag en paragraf anagen af innehåll, att det skulle stå sultåtien ritt att öppna Dardanellerna för allierade a BAK ERS SA