Aftonbladet – 21 mars 1871, sida 2

ån Rouen genom östra Frankrikes meller-. a provinser till Dijon. Staden Paris ligger nder detta första stadium ännu under del yska kanonerna, hvilka från de norra och stra fästena (Charenton, Nogent, Rosny, loisy, Romainville, Aubervilliers och befästingarne vid S:t Denis) beherrska isynnerhet ess oroliga stadsdelar (Montmartre, La Vitte och Belleville). De tyska truppernas tyrka på det ockuperade området är under etta första stadium obestämdt, hvaremot de ranska trupperna åläggas att endast med 0,000 man linietrupper hålla Paris besatt, ven för öfrigt att stanna söder om Loire, vilken flod de först efter det definitiva fredsördragets undertecknande få öfverskrida. Det andra stadiet begynner med erlägganet af den första halfva milliarden och sluar vid gäldandet af ytterligare två milliarer. Så snart den förra är utbetalad, utymma de tyska trupperna de på högra Seinetranden belägna parisiska fästena, samma lelar af departementena Seine, Seine inferieure, seine et Öise och Seine et Marne samt desstom departementena Somme och Oise. Äfven inder detta andra stadium, hvilket santolikt rankrike af eget intresse icke skall låta äcka utöfver det löpande året, ehuru det ill 1871 års utgång blott är förpligtadt att vetala en milliard francs, äro alla politiska ch strategiska afseenden tagna i betraktande, rid hvilka den för närvarande i Frankrike ch isynnerhet Paris rådande sinnesstämninsen gjort det nödvändigt att fästa vigt. Ockuvationsgränsen är blott i norr dragen tillbaka not Tyskland; gränslinien sträcker sig ännu rån trakten kring Cambrai till förbi Dijon; Laon, Före o. 8. v. stå de tyska trupperna slott några dagsmarscher från Paris; deras antal är på intet sätt begränsadt. Det tredje ockupationsstadiet är det vigigaste, emedan det sannolikt blir af längsta varaktighet, kanske till och med tre år, och skall i alla händelser fortfara, till dess krigskostnaderna blifvit betäckta eller godkända inanciella garantier ställda. Efter betalningen af två milliarder skall den tyska ockuationen blott ännu omfatta departementena arne, Ardennes, Haute-Marne, Meuse, Vosges, Meurthe samt fästningen Belfort med dess område, hvilken skall tjena till pant för de ännu obetalda summorna. Östra gränsen af nyssnämnda departement, i norr fästningarne Sedan och Rocroy, i söder Langres och Belfort, besittningen af Rheims, Epernay och lägret vid Chålons, alla dessa punkter ådagalägga betydenheten af det ockuperade området, som omfattar mer än 700 mil i ytinnehåll, således är nära lika stort som provinsen Schlesien. — Antalet af på detta omräde befintliga tyska trupper får ej öfverstiga 50,000 man, en styrka, som dock, i betraktande af den immobila transka armån samt de starka, i Elsass befintliga reserverna, är ganska betydlig och i alla händelser fullt tillräcklig.. I den italienska representantkammaren interpellerade representanten Marchetti den 13 dennes inrikesministern rörande tilldragelserna i Jesu kyrka i Rom och uttalade sin förundran, att efter oordningarne den 9 dennes mått och steg icke vidtagits för att förhindra deras förnyande de följande dagarne Tnrikesministern Lanza redogjorde först för förloppet af uppträdena den 9 dennes, för hvilka han i främsta rummet gjorde några prester ansvariga, hvilka ständigt genom sitt öfvermodiga uppförande retat den romerska befolkningen. Då en predikant (pater Carci) i Jesu kyrka i häftiga ordalag uttalade sir afsky för nationalregeringen, tyckte några närvarande, att andra åhörare icke iakttogo det uppförande, som anstod rummets helgd. och började förolämpa dem. Härigenom uppstod ett slagsmål, som inom kort hejdades af den offentliga makten. Följande dager hade åtgärder vidtagits till skydd för den allmänna ordningen; knappt hade dock gudstjevsten begynnt, så började de klerikala åter förolämpa andra personer; slagsmål hade ånyc kommit i gång och polisen blandat sig i leken. Bland de arresterade befinner sig äfver en prest, som gått ned från altaret och förfördelat en polisagent. Ransakningen skulle så mycket som möjligt påskyndas. Förhållandena i Rom kunde tyvärr icke betecknas såsom normala. Der har regeringen emot sig ett parti, som på allt sätt söker anstifta oordningar; de välsinnade invånarne borde ega tillräckligt lugn och klokhet för att förhindra större olyckor. Ministern hoppades att normala omständigheter skulle inträda sedan bufvudstaden blifvit flyttad till Rom Representanten Ercole föreslog samma dag att afskaffa trohetseden för biskoparne, exseqvatur och placet, samt allt slags tillåtelse af staten till den kyrkliga myndighetens handlingar, med undantag af försäljninger och användandet af kyrkogodsen, i hvilket fall de nuvarande lagarne fortfarande skulle gälla. Justitieministern de Falco förklarade att det faktum att regeringen gått till Rom mot påfvens vilja icke fritoge henne från der inför hela Europa ingångna förpligtelsen att betrygga kyrkans frihet och hennes skilsmessa från staten. Denna skilsmessa hade fått sitt uttryck i den af komitån föreslagna artikeln 16. Kamrarne hade i går afton korta sammanträden, under hvilka de senast 2aflemnade k. propositionerna remitterades. Dervid väcktes jemväl i Andra kammaren, likasom förut i den första, motion om tillsättning af särskildt utskott för fattigvårdsfrågans behandling. Motionen blef äfven här bordlagd. — För öfrigt afslöts i Andra kammaren bebandlingen